background preloader

Klassråd » Retorik i skolan

Klassråd » Retorik i skolan
Uppmärksamma eleverna på, att vid ett klassråd tränar man på att framföra sin åsikt och argumentera för den. Det gäller att kunna argumentera för att finna gehör och få sin vilja igenom och att också få andra att respektera ens åsikter. Man röstar och följer de demokratiska spelreglerna precis som de fria männen gjorde under antiken när retoriken växte fram. Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Arbetsmodell: För att göra den här argumentationsövningen utgår man från ett påstående, till exempel Pizza till skollunch varje dag, som läraren skriver på tavlan. Dela in klassen i två lag, A som är för och B som är mot pizza till skollunch varje dag . Plus- och minuslagen möts under lärarens ledning. Låt slutligen hela klassen rösta individuellt för vilka fyra argument de tycker är bäst.

http://retoriki12steg.se/klassrad/

Related:  TalapedagogikSkolutveckling

Njut av goda ord » Retorik i skolan Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen och par Material: Tidtagarur Arbetsmodell: Placera ut lika många stolar som elever i två rader mitt emot varandra. Se till att det finns ett tomutrymme mellan stolarna i varje rad (rad A och rad B). Stolarna mitt emot varandra ska stå på så bekvämt ”pratavstånd” att elev A och elev B nästan nuddar varandras knän. Om eleverna inte bildar jämna par, får läraren själv hoppa in och delta i övningen.

”Snöbollskrig” – en övning om förväntningar » Retorik i skolan Gruppstorlek: Hela gruppen/klassen Material: En klassuppsättning A4-ark Arbetsmodell: Alla elever får var sitt A4-ark. På arket ska de skriva tre förväntningar de har inför kommande läsår eller termin genom att besvara följande frågor som läraren skriver på tavlan: 1. Vad vill du lära dig? 2. Strategier för att synliggöra elevers lärande på individ- och gruppnivå Att synliggöra lärandeprocessen – för att anpassa undervisningen På sidan Bedömning för lärande kan vi läsa följande: ”Utifrån samma undervisning lär sig elever olika saker och olika fort. För att anpassa undervisningen och ge den återkoppling eleverna behöver, måste läraren veta vad eleverna lärt sig och hur de tänker. För att hjälpa elever vidare behöver läraren se både deras kunskaper och deras missförstånd. Det är emellertid skillnad på att ställa frågor medan lärandet pågår och frågor som ska utgöra en slutbedömning.

Vem är jag? » Retorik i skolan Gruppstorlek: Helklass Material: Bilder på djur att sätta fast på elevernas ryggar med klädnypor eller tejp Arbetsmodell: Eleverna går runt i klassrummet. Tips för en inkluderande skolstart. Till lärare och föräldrar till elever med Asperger, andra NPF diagnoser eller släng av. Kanske bara lite pirrig.. Nu börjar det det dra ihop sig, man kan föreställa sig slutet på lovet. Nu är det några veckor kvar till skolstart och upprop. Datumet närmar sig. En del barn, ungdomar och familjer ser fram emot det. Då återkommer en struktur och ordning med rutiner och förutsägbarhet som kan vara svår att få till under lovet. Men för en del känns det inte lika bra. Åtgärdsprogram vinner över provregler Debattens vågor har gått höga kring Skolverkets anvisningar om hjälpmedel vid nationella prov. Elever med dyslexi får inte använda exempelvis talsyntes vid proven i läsförståelse för årskurs tre och sex. Situationen har liknats vid att ta glasögonen av en person med synfel.

Den dåliga lyssnaren » Retorik i skolan Den här övningen gör vi för att uppmärksamma eleverna på skillnaden mellan en god och en dålig lyssnare. Här ligger fokus på lyssnaren. Den som berättar historien kan ställa sig framför gruppen och berätta utan att känna några krav om att behöva vara perfekt. Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen Material: Korta, roliga historier exempelvis Bellmanhistorier. Arbetsmodell: Gör två spalter på tavlan och skriv rubriker: Den goda lyssnaren och Den dåliga lyssnaren.

Kunskapsmatrisen Under sommaren har vi på Kunskapsmatrisen arbetat intensivt med att förbättra verktyget. Det handlar både om nya uppgifter och ny funktionalitet - och om stöd för att använda Kunskapsmatrisen i arbetet med förkunskapsdiagnos och repetition. Använd Kunskapsmatrisen i arbetet med förkunskapsdiagnos Vi rekommenderar starkt att börja använda Kunskapsmatrisen med dina elever direkt från dag ett.

Betyg – så funkar det! Det här är en film för vårdnadshavare i grundskolan om hur betygssättning går till. Den fungerar bra att visa på föräldramöten eller för föräldrar att titta på hemma. Filmen är helt fri att visa och sprida på det sätt ni tycker är lämpligt. Creative Commons-licensen finns längst ner på sidan. Svensk, arabisk, somalisk och engelsk textning går att slå av och på med "Subtitles/CC" nere till höger i videofönstret. Ett samarbetsprojekt pågår nu för att översätta till fler språk. Så här riggar du för diskussioner Jag själv har tyckt att det har varit svårt att rigga för diskussioner . Det är inte helt lätt att få till bra, konstruktiva och utvecklande, diskussionsgrupper, särskilt med yngre elever. Det är lätt hänt att några tar mycket plats och några inte tar plats alls.

FAT-diagnoserna ett verktyg för analys och bedömning. I Ängelholms kommun använder vi oss av diagnoserna ur Förstå och använda tal – en handbok som NCM (Nationellt Centrum för Matematikutbildning) gav ut 2010 efter ett samarbete med Alistair McIntosh, Professor på universitetet i Tasmanien och deras norska motsvarighet NSMO (Nasjonalt Senter for Matematikk i Opplaeringen). FAT-diagnoserna finns för F-klass till åk 9 och har inriktning mot förståelse och användning av tal. Det finns en lärarhandledning kopplad till diagnosernas uppgifter där man som lärare kan få stöd för hur man kan arbeta vidare för att stärka kunskaperna hos eleverna. Vilket stöd läraren kan ge eleven grundar sig på de resultat eleverna visat på diagnosen. Syftet är att man som lärare genom diagnoserna ska kunna få möjlighet att diagnostisera missuppfattningar och svårigheter inom taluppfattning. Handboken ger förslag och underlag för att kunna hjälpa elever att reda ut svårigheter.

Related: