background preloader

Hjärnforskare vill att skolan tänker om

Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. Och därmed hela samhället. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på. Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning: 1. 2. 3. 4. 5. ”Formbarhet”. – Nej.

http://www.svd.se/hjarnforskare-vill-att-skolan-tanker-om

Related:  FramgångsfaktorerHur vi lärForskningPedagogisktLärande,

Lärarna slutade skylla på eleverna Bjuvs elever har haft de sämsta skolresultaten i hela nordvästra Skåne. Samtidigt tänkte lärarna att det var elevernas eget fel. När man förändrade tänket syntes det också på betygen. Det är snart lunch på Jens Billeskolan i Billesholm och det stora samtalsämnet är förstås om man kommit in på den utbildning man sökt till.

Så vill hjärnforskarna ändra skolan Agneta Herlitz, professor i psykologi, Karolinska institutet: Det skulle införas många fler prov eller test, eftersom det har visat sig att bästa sättet att lära sig något är att bli testad på det. Att bli testad är alltså bättre än att plugga mer och skulle självklart inte alltid behöva ha ett betygsgrundande syfte. Min egen forskning rör huvudsakligen könsskillnader i intellektuella funktioner. De skillnader i verbala förmågor, minnesförmågor, matematik och rumsuppfattning som finns mellan flickor och pojkar skulle eventuellt kunna ha konsekvenser för skolan. Men jag är inte säker på att små barn är hjälpta av ett tidigt inhamrande av starka och svaga sidor i kognition, så jag anser inte att vi kan föreslå förändringar.

Framgångsrika anpassningar i skolan för barn med ADHD, ADD, autism mm Jag är rädd att det många gånger är svårt att förstå exakt VAD vi menar när vi pratar om anpassning i skolan. Många verkar tro att undervisningen ska bedrivas på ett helt nytt sätt, att anpassning alltid kostar massor av pengar och att det innebär mer arbete. Jag hamnade i en debatt kring en vanlig missuppfattning häromdagen: Att skolan inte kan göra något ”om inte en massa annat anpassas i andra delar av barnets liv.” För det första är barnens liv ofta, ofta ultraanpassade utanför skolan. För det andra är det klart att alla anpassningar spelar roll, vad är det för tramsigt sätt att försöka skylla ifrån sig ansvaret över den egna verksamheten på?

Kollegialt lärande - hur får vi till det? Forskningen visar att när lärare har ett systematiskt samarbete där nya metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas, så leder det till bättre resultat för eleverna. Kollegialt lärande är en beskrivning av ett sådant samarbete och skolforskare, OECD och andra utredare är eniga om att det är vad skolan behöver. Frågan är hur vi ska lyckas med det? På Katedralskolan i Uppsala genomförde vi hösten 2013 en förändring av organisationen som skulle skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande och ett systematiskt kvalitetsarbete för bättre elevresultat. Fram tills hösten 2013 träffades lärarna varje vecka i programlagsmöten. I programlagen pratade vi om elever, vi planerade och organiserade temadagar, gymnasiearben och andra aktiviteter.

Ny masteruppsats om kartläggning av nyanlända elever Äntligen kan vi ta del av min kollega Anniqa Sandell Ring​s masteruppsats: Att utforska nyanländas erfarenheter och kunskaper - om kartläggning som ett didaktiskt redskap i nyanlända elevers utbildning. Det är en fröjd att få läsa om lärare som på ett strukturerat och systematiskt sätt kartlägger de nyanlända elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter för att både kunna organisera samt planera och genomföra undervisningen så den utgår ifrån elevernas förkunskaper samtidigt som den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Kartläggning av nyanlända elever är en utmaning men det är en ännu större utmaning att låta det som framkommer i kartläggningen ligga till grund för planering och genomförande av den undervisning eleven sedan får. Om jag utgår ifrån mina egna erfarenheter inser jag snabbt att jag skulle vilja göra vissa saker annorlunda.

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen... Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta.

Viktigt värdera forskning kritiskt — Det är inte enkelt att lyfta in evidensbaserade tekniker inom den formativa bedömningen i klassrummet och få det att fungera, säger Magnus Levinsson, filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om evidensbasering. Han har i sin avhandling studerat hur sex lärare börjar använda formativ bedömning och vad som då händer med lärarna och undervisningen. — Både evidensbasering av undervisningen och formativ bedömning lanseras nu allt mer av politiker som krispaket för att vända de negativa resul­tat­­trenderna i svensk skola, säger han. Evidensbasering har hämtats från den medicinska forskningen och innebär att man med vetenskapliga meto­der försöker belägga vilka behandlingar som fungerar. Inom evidensbaseringen görs i dag framför allt så kallade metaanalyser, som John Hatties stora undersökning »Visible Learning«, där man med hjälp av ett särskilt mått kan jämföra resultaten som olika studier kommit fram till.

Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören 1438934880Publicerad igår kl. 11:08 Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare. Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. Jag tänker på hur de gör när de ser en match och läser själva spelet. Själv är jag en god läsare av ganska många sorters texter, men när det gäller den här idrottsgrenen är min läsförståelse inte särskilt stark. Coachning i Östersund I samband med att De Nya Moderaterna har nu lagt fram ett förslag om nationella lärarcoacher (här kan du läsa om hur DN beskriver förslaget) ökar nyfikenheten och funderingarna kring vad coachning i skolan kan vara. Ni som har följt mig ett tag vet att jag själv är legitimerad lärare, diplomerad coach och under två år arbetat som just lärarcoach i Stockholm. Jag har talat väldigt gott om coachning som en metod för utveckling av undervisning och lärande. Sedan hösten 2013 arbetar jag som utvecklingsledare i Östersund och vi har här igång tre stycken lärarcoacher (med försteläraruppdrag) och erbjuder även sedan i år coachning för våra rektorer och förskolechefer. Vår centrala Elevhälsa erbjuder också coachning inom ramen för vissa av sina uppdrag.

Sambandet mellan kondition, betyg och livsstil? Kan ökad fysisk aktivitet (mer idrott) i skolan öka elevens kondition, skolresultat, välmående och livstil? Det menar Stockholms Stad och Utbildningsförvaltningen som nu driver det treåriga projektet “Sambandet mellan kondition, betyg och livsstil” tillsammans med Activio. Projektet ska mäta fysisk aktivitet i anslutning till teoretiska ämnen för att påvisa förbättrad inlärning i samband med konditionsförbättring. 10 st högstadieskolor är kopplade till projektet som påbörjas i augusti 2015. Vi menar att barn som är fysiskt aktiva presterar bättre i alla skolämnen, har en bättre koncentrationsförmåga och mår bättre.

jlsu Det känns befriande att kunna skriva den rubriken! Det brukar ju nästan bara skrivas negativa saker om den svenska skolan… Tyvärr så får alla lärare som bidrar till att den Svenska skolan är bäst i kategorin som jag tittat på i stort sett ingen positiv feedback för det dagliga arbete som de gör och som placerar Sverige i Europatoppen. Hade motsvarande resultat skett inom det som PISA mäter hade ”hela världen” vallfärdat till den svenska skolan för att se vad vi gör som är så bra. Realiteten är tyvärr att lärarna sällan får beröm för de insatser som jag beskriver nedan och skolorna ofta får kritik för att insatserna de gör inte är tillräckligt bra. Kategorin som jag tänker på är att så få elever som möjligt ska mobbas i skolan.

Att hantera problemskapande beteenden i skolan - Pedagog Skåne Nordväst Med hjälp av den låg-affektiva pedagogiken kan det skapas en pedagogisk miljö med positiva förväntningar på elever som vi upplever har problemskapande beteenden. Elever i behov av särskilt stöd, behöver särskilt stöd. För att kunna arbeta med dessa elever på ett bra sätt krävs därför särskilda metoder. Psykolog Bo Hejlskov Elvén går med självklara steg upp på scenen i Olympiaskolans aula. Han ska föreläsa om problemskapande beteende i skolan.

Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum! Vi har jobbat en hel del med En läsande klass-materialet och tycker vi haft stor hjälp av läsfixarna för att förstå och bearbeta texter. Eleverna har tyckt det varit roligt och snappar snart upp de olika arbetssätten. Vi jobbar också mycket med att skriva texter då Att skriva sig till läsning varit vår läsinlärningsmetod under ettan. Litteraturtips inom kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning av en itteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Hej! Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Har ni tips på ytterligare litteratur som saknas och som ni rekomenderar.

Related: