jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Då hjärnan stimuleras och förändras beroende av vad vi utsätter hjärnan för är vårt förhållningssätt viktigt, särskilt för alla som jobbar i skolan. Jag har gjort några infographics som kan vara användbara i klassrummet. Lycka till med det dynamiska tankesättet och läs gärna Carol S.
Framgångsrika anpassningar i skolan för barn med ADHD, ADD, autism mm Jag är rädd att det många gånger är svårt att förstå exakt VAD vi menar när vi pratar om anpassning i skolan. Många verkar tro att undervisningen ska bedrivas på ett helt nytt sätt, att anpassning alltid kostar massor av pengar och att det innebär mer arbete. Jag hamnade i en debatt kring en vanlig missuppfattning häromdagen: Att skolan inte kan göra något ”om inte en massa annat anpassas i andra delar av barnets liv.” För det första är barnens liv ofta, ofta ultraanpassade utanför skolan. För det andra är det klart att alla anpassningar spelar roll, vad är det för tramsigt sätt att försöka skylla ifrån sig ansvaret över den egna verksamheten på? Delar av det jag skrev där handlar om hur olika skolor anpassat för enskilda elever, på enkla sätt, utan stora extrakostnader. Tror du på riktigt att barnen med NPF som är hemma skulle vara i skolan bara de motionerade mer och undvek viss mat? Jag tänkte fråga er om fler exempel, inte till den här debatten utan som en idékälla att ösa ur.
Flippade klassrum har både för- och nackdelar Några av skälen som lärarna uppger är: vi får mer tid att använda tillsammans med studenter och elever för att diskutera autentiska frågor. Studenterna involveras mer aktivt i lärandeprocessen och metoden bidrar till reflektion både i och utanför klassrummet. Om någon har missat ett undervisningspass finns det möjlighet att ta igen en del via nätet och studenterna kan i större utsträckning arbeta med utrustning som bara finns tillgängligt i klassrummen. Sist men inte minst – studenterna gillar det! Video, klassrummet och video igen Ett vanligt tillvägagångssätt för lärarna i studien är att de publicerar en introduktionsvideo på YouTube för att presentera ett praktikfall med frågor som ska besvaras innan klassen möts. Mer hemarbete Att flippa undervisningen har både för- och nackdelar. Den första handlar om motstånd hos eleverna till att ägna mer tid åt hemarbete med risk för att de kommer oförberedda till undervisningen. Mer öppna till samarbet Flippa klassrummet en gång till
Amnesty i skolan - Blogg - Att stå upp för sina åsikter LEKTIONSTIPS. Att få uttrycka sina åsikter är en mänsklig rättighet. Men vad händer när omgivningen ogillar åsikterna? Och vilka konsekvenser kan det få när åsikterna utmanar normer och strukturer? I denna värderingsövning får eleverna diskutera yttrandefrihet och kvinnors rättigheter med utgångspunkt i ett nyhetsklipp från Afghanistan. I övningen får eleverna ta ställning till påståenden som rör yttrandefrihet och vad det innebär att uttrycka åsikter omgivningen inte gillar. Lägg ut sex lappar med siffrorna 1-6 på golvet i en rad, med ca 50 centimeters mellanrum. Det finns inget mitten. Rustning mot sexuella trakasserier Börja med att visa filmklippet från BBC. Påståenden för eleverna att ta ställning till: Kubra Khademi har rätt att uttrycka sina åsikter oavsett vad omgivningen tycker.Kubra Khademi borde respektera traditioner och normer och inte ifrågasätta dessa.Det spelar ingen roll vart i världen Kubra Khademi bor. Frågor att diskutera: Gå vidare: Obs!
Lärandematriser; synliggör lärandet i handling Viktigt värdera forskning kritiskt — Det är inte enkelt att lyfta in evidensbaserade tekniker inom den formativa bedömningen i klassrummet och få det att fungera, säger Magnus Levinsson, filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om evidensbasering. Han har i sin avhandling studerat hur sex lärare börjar använda formativ bedömning och vad som då händer med lärarna och undervisningen. — Både evidensbasering av undervisningen och formativ bedömning lanseras nu allt mer av politiker som krispaket för att vända de negativa resultattrenderna i svensk skola, säger han. Evidensbasering har hämtats från den medicinska forskningen och innebär att man med vetenskapliga metoder försöker belägga vilka behandlingar som fungerar. Inom evidensbaseringen görs i dag framför allt så kallade metaanalyser, som John Hatties stora undersökning »Visible Learning«, där man med hjälp av ett särskilt mått kan jämföra resultaten som olika studier kommit fram till.
Tusentals lärare har börjat ”greja" efter Micael En mikrolektion, sju till åtta minuter lång om något som påverkat världshistorien. Ett nytt ämne varje dag, Grej of the day, helt enkelt. Och en ledtråd dagen innan för att väcka nyfikenheten och tankeverksamheten. När SvD skrev om läraren Micael Hermansson vid Västangårdsskolan i Umeå i maj i fjol, kände han inte till någon annan lärare som jobbade med liknande, dagliga minilektioner. Han startade en Facebooksida om Grej-of-the-day för pedagoger, en sida som i dag, 9 månader senare, har 7 500 som följare. – Det kan vara fler. Vi får deja vu-upplevelser hela tiden Dagen innan har SVT:s Lilla Aktuellt sänt ett inslag om hans arbetssätt och hans elever. – Jag har föreläst massor. Dessutom är han igång med ett bokprojekt om konceptet. Själv kompletterar Micael Hermansson fortfarande Grej-of-the-day med inriktningen News-of-the-day, ännu kortare lektioner om en viktig nyhetshändelse. Det senaste är att han har ställt en mässingsklocka i klassrummet.
”Framtidens skola behöver en strategi för läromedel” Glöm inte boken. En avgörande del saknas nästan helt i skoldebatten: Läromedlen. Detta trots att både forskning och exempel från andra länder visar att skolböckers kvalitet är viktigt för elevernas resultat. I återuppbyggandet av svensk skola krävs en medveten läromedelsstrategi, skriver Per Kornhall och Kirsti Hemmi. I Sverige har läroböcker nästan blivit något fult som lärare helst ska klara sig utan. Man slås vid läsning av rapporten av likheterna mellan attityden till läromedel i England och i Sverige. Kull på kull av lärarstudenter har fått lära sig att vara kritiska till användning av läroböcker. Enligt en studie som jämför lärarutbildares syn på bra matematikundervisning verkar de svenska lärarstudenterna oftare av sina lärare lämnas åt sitt öde att uppfinna bra undervisning medan de finska lärarutbildarna är tydliga med olika element som de menar är viktiga för att undervisningen ska bli av hög kvalitet.
Samspelet - Hem och Skola - redskapet för kommunikation på föräldramöten Förbundet Hem och Skola lanserar ett diskussionsunderlag för föräldrar och lärare. ”Samspelet” är ett spel som innehåller olika påståenden om vad som är viktigt i samarbete mellan hemmen och skolan. Samspelet innehåller fyra uppsättningar med påståendekort som man tar ställning till i mindre grupper. - Är påståendet som finns på kortet viktigt, mindre viktigt eller inte alls viktigt för samarbetet mellan hemmet och skolan? Diskussionen kring de påståenden som finns på korten väcker en diskussion som utmynnar i att sålla fram de allra viktigast frågorna för samarbetet mellan hem och skola just i vår klass. ”Ett bra sätt att få igång en diskussion, ”Lockar mer tystlåtna föräldrar att delta i diskussionen” var kommentarer som fälldes i samband med testningen av Samspelet. Samspelet är ett konkret verktyg som förbättrar kommunikationen mellan hem och skola och lyfter fram de förväntningar man har på samarbetet. Här kan du skriva ut Samspelet:
Att hantera problemskapande beteenden i skolan - Pedagog Skåne Nordväst Med hjälp av den låg-affektiva pedagogiken kan det skapas en pedagogisk miljö med positiva förväntningar på elever som vi upplever har problemskapande beteenden. Elever i behov av särskilt stöd, behöver särskilt stöd. För att kunna arbeta med dessa elever på ett bra sätt krävs därför särskilda metoder. Psykolog Bo Hejlskov Elvén går med självklara steg upp på scenen i Olympiaskolans aula. Han ska föreläsa om problemskapande beteende i skolan. När det handlar om problemskapande beteenden i skolan menar Hejlskov att det handlar om att pedagoger behöver kunna hantera beteendet. Hejlskovs grundtanke är att: Den som kan uppföra sig gör det men när en elev inte kan nå upp till de krav och förväntningar ställs söker eleven en lösning på det problemet. Att ta ansvar för elevens beteenden och reaktioner Gränsen för självkontroll är enligt Hejlskov mycket lägre hos vissa personer, vilket innebär att en affektutlösning betyder kaos väldigt snabbt. Den som tar ansvar kan påverka (Bernhard Weiner)
Vad är det flippade klassrummet? Det flippade klassrummet ("the flipped classroom") innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete.Professor Eric Mazur började använda instruktionsfilm när han undervisade på Harvard under 1990-talet. År 2004 startade Khan Academy och arbetssättet blev tillgängligare även för ”secondary education” (gymnasiet) i USA. Andra som har arbetat länge med det flippade klassrummet är Jonathan Bergmann och Aaron Sams. Det finns mycket diskussion kring det flippade klassrummet. Ett bra flippat klassrummet är inte så enkelt som man kanske tror. Det flippade klassrummet sätter tilltro till elevernas egen förmåga att ta till sig kunskap. Så vad är det flippade klassrummet egentligen och varför ska du flippa ditt klassrum?
Formida AB | Formativ bedömning med ett klick Psykisk sjukdom under lupp Svenskar förknippar lycka med god psykisk hälsa, vilket anses som viktigare än kroppslig hälsa, god ekonomi, kul på jobbet och acceptabel stressnivå. Avsaknad av god psykisk hälsa innebär får man förmoda psykisk ohälsa. Allt fler barn uppfyller diagnoskriterier för adhd eller autismspektrumtillstånd, vilket gång på gång har ansetts orimligt. Emellertid tycks kritikerna förbise att många andra sjukdomar som diabetes, allergier, astma, glutenintolerans, multipel skleros och inflammatoriska tarmsjukdomar också har skjutit i höjden. Fram tills relativt nyligen ansåg man att psykiska sjukdomar orsakas av antingen mödrars försummelse, inre konflikter, feltänkande och felinlärning eller bara otur i genlotteriet. Skammen över att ha en psykisk sjukdom har avtagit med åren, vilket illustreras av raden av självbiografier med patienternas egna berättelser. NMDA-receptorencefalit är en nyupptäckt form av hjärninflammation. I boken ”Infekterat beteende.
Spökägget Buuu... ibland är det skönt att bli lite skrämd. Speciellt om man fått hicka. Idag var jag på besök inne hos ettorna som arbetat utifrån boken Spökägget av Peggy Andersson under höstterminen. I förra året var samtalet en stor del av min undervisning, men jag arbetade inte aktivt med att få in läsfixarna i arbetet. Eftersom ettorna jag hälsade på idag har haft ett spökägg som kläckts, och det har fötts just ett spöke, så passade jag på att läsa boken om Lilla spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg. Vi utgick ifrån spågummans lässtrategi och tittade på framsidan och baksidan av boken och försökte förutspå, tänka ut vad boken skulle handla om. Baksidestexten var spännande, speciellt den lilla texten, som vi absolut inte kunde låta bli att läsa. Källkritik, att våga ifrågasätta, är något eleverna får bekanta sig med genom att jag tar tillvara deras nyfikenhet kring små texter som står i början och på baksidan av boken. Detektiver skulle vi vara under tiden jag högläste boken.