Seg iPad? Har den hängt med länge? dags att fixa till den lite…. | iPad i Östersund Har man en iPad som varit med länge så kan man uppleva att den blir seg och trött. Sedan brukar man uppleva att det är slut på minne direkt, man raderar bilder, filmer och appar men det är ändå fullt på iPaden. Men man behöver inte köpa en ny i det läget utan börja med att säkerhetskopiera iPaden till iTunes på din dator. i iTunes ser man vad det är som tar plats och efter ett tag så är det mest med övrigt (gult) på iPaden som tar plats vilket man måste ta bort. Börja som sagt med att koppla in iPaden till datorn, öppna iTunes och välj säkerhetskopiera. När det är raderat så koppla in iPaden till datorn och starta upp iTunes om du tagit ut sladden. Här väljer man att återställa den som en kopia och du hittar igen din säkerhetskopia i rullisten. Nu är det bara att vänta och låta den återskapa iPaden till dig! Här nere ser ni skillnaden före och efter: Före: Efter: Jag har inte raderat något innehåll från min iPad utan allt finns kvar men allt onödigt är borta! Lycka till! /Monica I "Allmänt"
”Eleverna behöver lära sig hantera datorn i skolan” På DN Debatt (16/4) skriver gymnasieläraren Håkan Danielsson om hur datorer bör slängas ut ur svenska klassrum. Han menar att användningen av datorer gör eleverna okoncentrerade och att de är sämre arbetsredskap än analoga varianter och att eleverna därmed lär sig mindre. Jag håller inte med, skriver matematikläraren Sabine Louvet. Datorn ska inte användas som en ersättare för penna och papper. Läraren som planerar sin lektion bör fråga sig vad det finns för syfte med att använda datorn. Alla skoluppgifter kan inte vara roliga, kan man hävda. Danielsson tar även upp att eleverna ofta gör olika saker samtidigt på datorn – de multitaskar. Men skolan är per definition den plats där vi övar, tränar och lär oss. Lärare utmanar och utmanas av de eleverna i klassrum runt om i Sverige varje dag. År 2000 gick jag i nian. Ingen lärare kan i dag säga att vi vet vad våra elever kommer jobba med om 15 år.
”Sluta mumla halleluja om datorer i skolan” Det måste bli slut på att antingen mumla halleluja eller göra korstecken så fort datoranvändning i skolan omnämns. Kuskapsuppdraget och undervisningen måste stå i fokus, skriver gymnasieläraren Håkan Danielsson. Datorn är dålig att anteckna med på lektionstid. Det finns de som tolkat detta som om jag vill förbjuda datorn helt och hållet. Det har uppstått många reaktioner på min artikel. De båda lärarna Henrik Tröst och Sabine Lovet tycks i stort hålla med mig. Sten Arevik och Mikael Arevius tycks hålla med mig om att den digitala världen kan utgöra en distraktion i klassrummet. Åke Grönlund, Annika Agelii Genlott och Daniel Broman har visat på resultatet av ett försök i en lågstadieskola. Lotta Edholm har problematiserat hur man i Stockholm, och från Folkpartiets sida, ska se på datorsatsningar.
Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014 Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. – Skolverket Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11. Program 8.30 Inledning och information om dagen 9.00 Kaffe och frukt 9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?” 10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?” 12:00 Lunch 13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning” 15.00 Kaffe och kaka 15.15 Skolkonferens Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! Uppgift 1 (9.15-10) Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma Hej Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg! Vilket sätt tycker ni är det rätta?
Förstelärare i förskolan prioriteras i Helsingborg Nu är det dags att synliggöra barn och pedagogers arbete på förskolorna. Med fokus på förstelärare i förskolan och med en tryckt skrift som utforskar världen genom barns ögon, vill Helsingborg visa på vikten av små barns lärprocesser. Hur börjar man en utveckling från omsorg till pedagogisk verksamhet? Vad blir då pedagogens nästa steg? Utifrån bland annat dessa frågeställningar arbetar man just nu med en förstelärarutbildning för förskollärare på Pedagogiskt center i Helsingborg. Vid nio tillfällen utspridda på läsåret träffas deltagarna och träffarna bygger på verktyget pedagogisk dokumentation och Learning study. Projektledare och utbildare på Pedagogiskt Center i Helsingborg är Per Dahlbeck, författare och universitetsadjunkt, Malmö högskola samt Carina Wällstedt Johansson, förskollärare och Pedagogista i Helsingborg stad. Träff med tre förstelärare, deras förskolechefer och kursledarna Diskussioner och bubblor utifrån verksamheternas innehåll Små medborgare som räknas
Individualismen förstör inte bara för pojkarna! Detta är dessutom en trend, det vill säga att könsskillnaderna tycks öka. Till detta ska läggas en annan trend, nämligen att elever med migrationsbakgrund presterar betydligt sämre i den svenska skolan än elever med migrationsbakgrund i resten av OECD-länderna. Den svenska skolan är full av vackra ord. Utbildningen ska vara likvärdig, alla elever ska få samma chans, man talar om värdegrund - mer och mer för varje år som går. Ibland känner jag att alla dessa vackra och viktiga ord och tankar står i bjärt kontrast till verkligheten, som i allt större utsträckning kännetecknas av segregation, ökade skillnader mellan olika elevgrupper och där olika bakgrundsfaktorer verkar spela en allt större roll för hur det går i skolan. Vi har uppenbarligen en del problem att hantera - eller utmaningar, som det brukar heta på politikersvenska. 2010 presenterade dåvarande SACO-ordföranden, numera Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, en statlig utredning om jämställdheten i skolan.
Yetis in need of Alvik Grej of the day - nu även i Minibladet – Här behövs ingen kurs eller bok. Det funkar för att barn älskar kunskap, att få gå hem rak i ryggen och säga; pappa, vet du vad jag har lärt mig? Och så gillar barn sagostunder, men om du är en dålig berättare så har du inte en suck. Men utan kopplingarna mellan grejerna, stegen från det som hände då till hur världen ser ut nu, är det inget värt. I Micael Hermanssons klassrum står en mässingsklocka redo att bli plingad i. – Så fort någon elev under dagen hittar något som hör ihop med en Grej of the Day, då plingar man. Minibladet är framförallt en sida full av nyheter, pyssel och övningar för barn. Hermansson tror även att han kan bidra med något för alla barnläsare av Minibladet. – Det är väldigt många elever som känner till modellen.
Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal. Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”. Det finns inget annat sätt att lära sig och utvecklas inom ett ämne än ständig repetition och att målmedvetet bygga färdigheter som stödjer inlärning. Först när det har uppstått en automatik i räkning, skrivande och läsning kan elever ta till sig fler och mer avancerade kunskaper. I den progressiva pedagogiken förnekades ofta biologiska mognadsprocesser.