Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
”Senkommet uppvaknande om elevstöd” Redan vid jul i årskurs 1 ska eleverna ha knäckt läskoden. Tester i läsförståelse görs i åk 1 och 2, på hösten och våren. Räknekunskaperna testas första gången hos sexåringarna i förskoleklass, sedan igen i åk 1. Och så fortsätter det – i den finska skolan. För det är Finland som är förebilden för den Läsa-skriva-räkna-garanti som regeringen presenterade under onsdagen. Svårigheter i räkning och läsning upptäcks tidigt och resurser sätts in omedelbart. ”De ska inte behöva känna att de inte kan, att de inte förstår”, säger en specialpedagog som vi möter på en skola kommunen Esbo utanför Helsingfors. Det handlar nämligen inte bara om kunskaperna – att läsningen är grunden till alla fortsatta studier – utan lika mycket om självkänslan och självförtroendet. Specialpedagogen uppskattar att en dryg tiondel av skolans elever får specialstöd någon gång. Hon är en av 14 specialpedagoger på 500 elever.
Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta | Förstelärare i Svedala ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. Att diskutera: 1.
Nyskapande skolteknik hindras av PUL Om skolan ska kunna ta steget in i framtiden krävs en översyn av lagstiftningen kring personuppgifter. Lagen är föråldrad och måste uppdateras för att skolan fullt ut ska kunna utvecklas i takt med samhället, skriver bland andra Karl Alfredsson, utvecklingschef på Lin Education. Enligt internationella mätningar tillgodogör sig inte svenska elever kunskaper i samma takt som elever i andra länder – om nu mätandet av kunskaper ens är möjligt. Samtidigt pågår en kunskapsrevolution i det övriga samhället. Information som förr tog dagar eller veckor att hitta, är i dag sekunder bort. En viktig anledning till att skolorna nu halkar efter är den föråldrade personuppgiftslagen, PUL. Molntjänster olagliga Lagen säger exempelvis att kunden (läs skolan) måste kunna ha full kontroll över var all information lagras. Samtidigt har en hel värld av banbrytande interaktiva verktyg i molnet utvecklats för undervisning, som också börjat ta sig in i de svenska skolorna. Datainspektionens ord gäller
Show Us Your #SinglePointRubric The practice of using single point rubrics is slowly but surely catching on. The simplicity of these rubrics — with just a single column of criteria, rather than a full menu of performance levels — offers a whole host of benefits: Teachers find them easier and faster to create, because they no longer have to spend precious time thinking up all the different ways students could fail to meet expectations.Students find them easier to read when preparing an assignment. I first talked about this type of rubric in an earlier post (Know Your Terms: Holistic, Analytic, and Single-Point Rubrics), and again in a post I wrote for Brilliant or Insane (Your Rubric is a Hot Mess; Here’s How to Fix It). I urge you to take one of your most convoluted rubrics and make a single-point version of it. Stick around.Join my mailing list and never miss another post.
Appar och tillägg till Chrome och Google Drive Den senaste tiden har jag försökt jämföra Googles tjänster med Microsofts. En del kommuner i Sverige tex Malmö, Göteborg och Helsingborg, har valt att införa GAFE (Google apps for Education) och andra kommuner testkör nu OFFICE 365 for Education. Jag har ställt många frågor till både lärare, it-folk och rektorer om OFFICE 365. När jag frågar om de använder appar och tillägg får jag två svar: 1. Jag vet inte vad du menar eller 2. Det är inte dessa appar jag menar när jag frågar. Genom att du kan ansluta appar till Google Drive kan du använda Officefunktionerna gratis om du tycker dessa är bättre. I filmen nedan visar jag vad jag menar med appar och tillägg och hur några fungerar. Om du vill att Chrome och dina tillägg ska fungera även i iPaden kan du ladda ner appen VirtualChrome Browser 38 kr. Anledningen till att kommuner inte vill ansluta sig till GAFE trots att tjänsterna är helt gratis är Googles hantering av PuL - personuppgiftslagen.
Bedömer du likvärdigt? Ett självtest! Här är ett självtest för att skatta hur likvärdig din bedömning är inför betygsättningen. Ett diskussionsunderlag med dig själv eller med kollegor! 1. Har du i din planering tagit hänsyn till elevers olikheter vad gäller intresse, förmågor, förutsättningar? a) Ja, det är självklart. b) Javisstja! c) Nej, det är inte mitt jobb. 2. a) Ja, jag har alltid funderat ut flera vägar in i uppgifter och flera sätt att examinera elever. b) Kanske inte så aktivt i planeringen men jag är öppen för flera vägar till målen när jag märker att elever stöter på hinder. c) Nej, det är elevhälsans jobb och har inte med min bedömning och betygsättning att göra. 3. a) Ja, och jag ser till att eleverna får det presenterat på ett sätt som de förstår. b) Ja, jag visar Skolverkets ämnesplan med centralt innehåll och kunskapskraven som jag har kopplat till det centrala innehållet. c) Nej, min åsikt är att eleverna ska göra som jag säger helt enkelt. 4. 5. c) Nej, det skulle vara att curla. 6. 7. 8. 9. 10. Resultat:
5 villkor du bör kräva som förstelärare eller lektor | Lärarförbundet Tid för uppdraget, tillsvidaretjänst, tydligt uppdrag, kompetensutveckling och fortsatt löneutveckling och löneöversyn. Det är fem villkor vi anser att du bör kunna kräva som förstelärare eller lektor. Har du blivit förstelärare eller lektor, eller funderar du på att söka en sån karriärtjänst? Då är det bra att känna till att Lärarförbundet driver följande fem villkor för att stärka dig i ditt uppdrag. 1. Tid för uppdraget Om förstelärare och lektorer ska ha möjlighet att arbeta med lärardriven skolutveckling, måste man avsätta tillräckligt med tid för det nya uppdraget. 2. 7 av 10 förstelärare och lektorer har tillfälliga tjänster. 3. Det är viktigt att din arbetsgivare formulerar ett tydligt uppdrag till dig som är förstelärare eller lektor. 4. Många förstelärare signalerar att de vill ha kompetensutveckling för att kunna fullgöra det nya uppdraget på ett bra sätt. 5.
61 Cooperative Learning Activities in ESL - Charles Hirsch, Deborah Beres Supple How to start a TED-Ed Club A step-by-step guide for starting a TED-Ed Club at your local school or community organization. Step 1 Watch this short video about starting a TED-Ed Club. If you’re interested, share it with friends, students and teachers that might help you start a club. Step 2 Tell us why you’re excited to start a TED-Ed Club by completing this application. Step 3 Talk to TED-Ed. Step 4 Read TED-Ed Club materials. The book outlines thirteen suggested meetings, each designed to prepare your club members for delivering their first TED-style talk. Step 5 Meet! Have a question about TED-Ed Clubs?
Förväntningar, beröm och motivation -när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt Alla vill se sina elever lyckas. Vägarna till att få eleverna att lyckas är många och en av de viktigaste är att kunna motivera dem. Detta kan man göra genom att vara kunnig i sitt ämne, ha varierade och spännande uppgifter och genom att vara inspirerande. Ibland hjälper det inte. Först och främst måste vi ha koll på vad motivation är. Vad är motivation? Motivation och dess drivkrafter kan uttryckas på flera liknande sätt. ”Skillnaden mellan hur någonting är och hur det borde vara är det som får oss att anstränga oss, pröva nya saker och lära oss något nytt. Vi måste alltså se en vinst med vår ansträngning och att vi sträcker oss ut ur vår komfortzon och få uppleva känslan av att få något tillbaka när vi tänjer på vår förmåga. Det krävs att vi vuxna i skolan har höga men realistiska förväntningar på eleverna och att eleverna känner detta. Förväntningar ”Utan en projicerad förväntan fungerar lärandet inte optimalt. När beröm kan vara dåligt Förtroendefulla relationer Hur ger vi beröm då?