background preloader

"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas"

"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas"
Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? Det räcker väl att se att grodor är små och gröna, och märka att vi slår i golvet om vi ramlar? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. Det är det hemliga mönstret bakom allt vi säger, och förklaringen till att ”Barnet gick iväg med kvinnan” blir en helt annan mening än ”Gick barnet iväg med en kvinna?” I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Grammatik är inte svårt. Related:  Språk & grammatik

10 fel värre än särskrivning - gd.se · För sen poäng Har du någon gång fått ett brev som du har behövt läsa till sista raden för att förstå varför du ens har fått det? Irriterande, eller hur? · Onödigt vaga uttryck Vaga ord som utrustning och verksamhet gör det svårare att se saker framför oss och minnas det som står. · Ogenomtänkta modeord Ibland skriver vi hållbarhet och kvalitet utan att tänka efter vad vi egentligen menar. · Ord med svans Ofta duger fråga lika bra som frågeställning, marknadsföring lika bra som marknadsföringsinsatser och mål lika bra som målsättning. · Fackord på vift USP eller expropriera kan vara självklara uttryck på ditt jobb. · Substantivsjuka Många och långa substantiv gör ofta texter abstrakta och svårlästa. · Många passiva verb Beslut skjuts upp, någon misstänks, ansökan avslås. · Långa, krångliga meningar Meningar som börjar med långa förklaringar är ansträngande för korttidsminnet. · Ingen röd tråd Kanske handlar texten om för många olika saker. · Allt för chefen Hanna Lundquist hanna@hannalundquist.se

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?

Greppa grammatiken språkspanaren | Diskutera språkfrågor Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig! Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig Wikipedia:Skrivregler Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken. Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument. Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext] Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan. Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext] Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Se vidare Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]

Jämställdhet allt viktigare för språkvårdarna I talrika mejl till Språkspalten – tack för dem! – åberopas gärna någon överordnad språkriktighetsprincip som logik, hävdvunnet bruk eller närhet till talet. Sådana principer diskuteras självklart också av professionella språkvårdare vid Språkrådet eller redaktionen för Svenska Akademiens ordlista. I ”Språkriktighetsboken”, utgiven 2005 av Svenska språknämnden, anges sex utgångspunkter för värdering av olika uttryckssätt: etablerat bruk, språkbrukarnas attityd, experternas inställning, systemenlighet, skriftspråkstradition och hur väl ett uttryck ”fungerar i olika kommunikativa sammanhang”. Den sista punkten kallas också den funktionella normen, och har väglett svensk språkvård sedan 1800-talets slut. Den kan uttydas som att det uttryck fungerar väl som är enkelt att lära, producera och förstå. För att ta ett klassiskt, lätt föråldrat exempel: numera behöver man inte tillämpa en gammal regel att vare sig ska stå tillsammans med negation och varken utan negation.

Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket Enkla språkregler Varför är språket så viktigt? Borde inte innehållet vara det som är mest väsentligt? Javisst, men språket är också det verktyg vi har för att föra vidare innehållet till någon annan (i detta fall läsaren). Om inte verktyget fungerar kommer inte heller resultatet att fungera som det var tänkt, dvs. läsaren kommer att missuppfatta innehållet eller, i värsta fall, inte förstå alls. Ett korrekt språk är alltså A och O i vetenskapliga sammanhang, där noggrannhet och otvetydighet är viktiga ledord. Klicka på länkarna för att få tips om hur du undviker klassiska språkfällor! TalspråkPersonliga pronomenDe och demVar och vartVisa på att...Detta för att...SärskrivningarBara och endastData, dator och datanSubjekt och predikat (ofullständiga meningar)Interpunktion (skiljetecken)Inkonsekvens och förkortningarDecimaltecken i svenska och engelska Efter hand kommer fler språktips att tillkomma här... håll utkik! Talspråk Språket är dynamiskt och förändras med tiden. Skilj på talspråk och formellt språk.

Ordlistan räcker inte för Akademien | Olle Josephson En svensk författare kan välja bland 125 000 ord som står i Svenska Akademiens ordlista. Det sade Klas Östergren i årets näst sista Sommarprogram, den 20 augusti, minnesvärt bland annat för en prosalyrisk betraktelse över tjockt l. Nej, Klas Östergren, du kan välja bland hur många som helst! Jag tar en bok av en nybliven Akademiledamot, Sara Stridsbergs ”Beckomberga”: sedelrulle, lucid, klardrömmar, skalbaggespänne, svavelmoln, guldvinge, dopkapell. Så kan man hålla på. Som synes är flertalet ord som inte står i ordlistan sammansättningar. Ord görs också på andra sätt. Ofta påstås att engelskan är ordrikare än svenskan. sprakspalten@svd.se

Mellan a till b Så här står det i ett mejl: ”Jag vet inte om du själv lagt märke till fenomenet men jag har stört mig på detta länge! Det spelar ingen roll om det är radio, TV eller tidningar. Man säger ’mellan ...till ...’ i säkert 90 procent av alla sammanhang där man redovisar olika värden såsom priser, temperaturer, och liknande, oavsett om man är journalist, meteorolog, professor eller lågutbildad! Är det ute att säga och? Jag har dock hittills aldrig hört någon säga: ’bussen går mellan Göteborg till Borås’, men det är kanske bara en tidsfråga!” Jodå, jag har lagt märke till detta. Få skriver fel Jag räknade på de båda konstruktionerna i delar av Språkbankens material, där man kan söka på längre konstruktioner genom att specificera såväl ord som ordklass. Nu var detta skriftspråk; i tal är frekvensen högre – men inte 90 procent. Irriterande Hur går mina funderingar kring detta? Det är klokt att undvika att reta människors språkkänsla, men att undvika det helt är omöjligt.

Svensklärare: Valet mellan de och dem svåraste språkfrågan Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem. Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom. Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Nu svarar 63 procent att valet mellan de och dem är besvärligt. Acceptansen för dom har ökat. Men bland gymnasielärarna är attityden inte lika tillåtande. Andra språkriktighetsfrågor som i dag upplevs som mer problematiska är reflexiva och personliga pronomen (22 procent) och särskrivningar (19 procent). Studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35. Anders Foto: Istockphoto

Related: