background preloader

Fågelguide till vinterfåglar inpå knuten

Fågelguide till vinterfåglar inpå knuten
Sista helgen i januari varje år är det dags för BirdLife Sveriges evenemang Vinterfåglar inpå knuten (läs mer här). Den 27-30 januari 2017 uppmanas svenska folket räkna de fåglar som syns vid bostaden eller fågelmatningen. För att du ska känna igen fåglarna som dyker upp har vi skapat den här enkla och tydliga guiden till de vanligaste fåglarna som ses runt knuten på vintern. LÄS ÄVEN: • Vår guide till hur du kommer igång med fågelskådning. Mer information om regler och rapportsystem för Vinterfåglar inpå knuten finner du på Birdlife.se. Koltrast Fruktätare som gärna håller sig på marken. Björktrast Trastarnas värsting, jagar gärna bort alla andra fåglar. Rödvingetrast Sällsynt gäst, känns igen på sin röda sida och väl markerade ögonbrynsstreck. Sidensvans Bärätare som gärna kommer i flockar med sitt ”svirrande” läte. Stjärtmes Håller ihop i små familjeflockar och kan samsas på samma talgbolle. Entita Talltita Lappmes Tofsmes Nyfiken, tjattrig och med karaktäristisk tofs på huvudet. Svartmes Skata Related:  Biologimaramdo

Genomgång 1: Jorden och livets skapelse | Livets uppkomst Presentation: Jorden och livets skapelse Jorden och livets skapelse enligt vetenskapen (evolutionen) 13,7 miljarder år sedan – Universum bildas 4,5 miljarder år sedan – Jorden bildas 3,5 miljarder år sedan – Livet uppstår (arkebakterie) 550 miljoner år sedan– de första djuren i haven 510 miljoner år sedan– de första landväxterna 245 miljoner år sedan – det första däggdjuren på land 150 miljoner år sedan – första fågeln 200 000 år sedan – första människan ”Homo sapiens” Jordens utveckling (bildspel) Jordens historia tidslinje (pdf-fil) Livets utveckling enligt evolutionen Jorden och livets skapelse enligt Bibeln (judendom/kristendom) Dag 1: Gud skiljer ljuset från mörkret, och Gud kallar ljuset för ”dag” och mörkret för ”natt”. Dag 2: Gud delar upp vattnet på jorden i två delar, och ett valv som Gud kallar för ”himmel” skiljer dessa åt. Dag 3: Gud skapar det torra landet, och på det torra landet skapar Gud all växtlighet. Dag 5: Gud skapar alla vattenlevande djur och alla fåglar efter sina slag.

matspjälkningskanalens delar pojke Matspjälkningskanalen. Inledning. Matspjälkning (även digestion) är nedbrytningen av föda till former som kan tas upp av organismen. Hos däggdjur består detta av nedbrytande av mat till mindre komponenter, som kan tas upp i blodet. Nedbrytningen sker i matspjälkningssystemet (digestionssystemet). Maten sönderdelas mekaniskt av tänderna i munnen, varigenom saliv utsöndras som bland annat innehåller enzymet amylas. Nedre magmunnen portionerar maten till tolvfingertarmen, som är tunntarmens första del. De spjälkade molekylerna, samt återvunnen galla, tas upp i tarmen till blod- och lymfkärl varifrån de transporteras via portvenen till levern och vidare till vävnader och celler. Det tar ungefär sex sekunder för födan att färdas från munnen till magsäcken. Vi tittar närmare nu på viktiga punkter. Vi har lärt oss att cellernas många olika kemiska föreningar tillhör någon av ämnesgrupperna lipider, kolhydrater eller proteiner (vi bortser nukleinsyror, vatten osv). Kolhydrater bryts ner på ungefär enligt:

flicka Matsmältningsorganen Tunntarmen är upp till fem meter lång När maginnehållet lämnar magsäcken och når tunntarmen fortsätter nedbrytningen av maten. I den övre delen av tunntarmen, som kallas tolvfingertarmen, tillsätts ytterligare ämnen från levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Ämnena behövs för nedbrytningen av födan. Läs mer om det i nästa kapitel. Själva tarmen bildar endast mycket små mängder av de nedbrytningsenzymer som behövs. tolvfingertarmentomtarmen, jejunumkrumtarmen, ileum. Tolvfingertarmen är en direkt fortsättning på magsäcken. Tunntarmen har en veckad slemhinna. På grund av den veckade ytan och tarmluddet har tunntarmen en yta lika stor som en tennisplan. Tunntarmens yta lika stor som en tennisplan Tomtarmen utgör ungefär 40 procent av tunntarmens totala längd, det vill säga cirka två meter. Slemhinnan är kraftigt veckad och dessutom försedd med små utskott, så kallat tarmludd, för att den yta som suger upp näringsämnena ska bli större. Tunntarmen suger upp näringsämnen Ändtarmen har muskler

Nära cancer - Bröstcancer Bröstcancer är den allra vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Behandlingen börjar med operation Behandlingen börjar med att operera bort cancern. Kirurgen opererar bort den delen av bröstet som cancern sitter i, det heter sektorresektion. Ibland måste man operera bort hela bröstet, den operationen kallas mastektomi. Om cancern börjat sprida sig hamnar den först i lymfkörtlar i armhålan. Tilläggsbehandlingar minskar risken för återfall För att minska risken för återfall i bröstcancer ges olika tilläggsbehandlingar. Bröstprotes Den som fått hela bröstet borttaget kan göra en senare operation och skapa ett nytt bröst. Mammografi kan hitta cancer som inte känns Ju tidigare bröstcancer hittas, desto större är chansen att bli helt frisk. Ibland kommer cancern tillbaka Återfall i bröstcancer kan komma i brösten eller någon annanstans i kroppen. Extra kontroller vid ärftlig bröstcancer En liten del av de som får bröstcancer har en ärftlig form. Uppdaterad 2014-04-30

Istiden Introduktion: Vad kan du om istiden innan vi börjar arbetet i år 4? (Ice Age, Barnen Hedenhös, olika tidåldrar). Vad ska du lära dig? (Du ska kunna tala om hur man kan se spår av istiden i naturen och kunna några viktiga ord på istidsspåren). Film om att upptäcka och arbeta med historiska fynd: "Under våra fötter" (Vad är en arkeolog? Vetenskaplig forskning. Tidslinje: "Grundbok Historia Forntiden, Puls" s. 7. Fakta/Tidslinje: Film om Sveriges historia: "Sveriges historia del 1". Bilderboken: "När människorna kom..." s. 5 - 13. Stencil: "Tidslinje", "Spår från istiden", Faktaboken: "Grundbok Geografi Vårt Land Puls". 32 - 36. Olika sätt att undersöka verkligheten. Kunna arbeta ensam. Kunna värdera informationen som man hittar.

Extremt ovanlig val i Sverige | Natursidan Sowerbys näbbval i Blekinge. Foto: Robert Ekholm Igår hittades en strandad val i Hällaryds skärgård i Blekinge. Valen tillhör troligen arten sowerbys näbbval som syns väldigt sällan och som normalt sett lever på djupt vatten i Nordatlanten. Det är inte mycket som är känt om sowerbys näbbval. Så pass lite är känt om sowerbys näbbval att den är listad med beteckningen ”otillräckligt med data” på IUCN:s rödlista. Naturhistoriska riksmuseet har bara ett exemplar i sina samlingar och det är från 1800-talet. Källor: Naturum Blekinge och NOAA Erik (2159 Posts) Chefredaktör och grundare av Natursidan.se.

Related: