background preloader

Läsa, skriva

Facebook Twitter

Jenny på Wendes: Multimodala texter - hur gör man? Mitt arbete har tagit avstamp i Läroplanen för gymnasieskolan, Maria Rasmussons avhandling Det digitala läsandet.

Jenny på Wendes: Multimodala texter - hur gör man?

Begrepp, process och resultat men också i Staffan Selanders och Kristina Danielsson Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. I läroplanens inledande avsnitt kan man läsa att " Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig" (s 7). Här ser jag direkta paralleller till att vi som lärare måste ge eleverna verktyg och redskap att möta bl a digitala texter.

Rasmusson skriver att det krävs vissa förmågor och färdigheter för att kunna ta till sig digitala texter. 1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning) 2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv) Värdegrund, lärstilar och lässtrategier. Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen.

Värdegrund, lärstilar och lässtrategier

Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat. Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi. Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur. "Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen"

Artikel nr 19 2015: Ger metodiskt arbete med lässtrategier resultat?

"Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen"

Om läsning på Myrsjöskolan Helena Eklund. Invigos. Läs- och skrivundervisning : Så här går vi igenom ny läsläxa i åk 1. Vid genomgång av ny läsläxa i åk 1 är målet att eleverna ska få en uppfattning om vad texten handlar om.

Läs- och skrivundervisning : Så här går vi igenom ny läsläxa i åk 1

Intresset väcks och ordavkodningen blir lättare. I arbetet med ett nytt kapitel i ABC-klubbens material, Den magiska kulan, startar vi alltid genom att jag läser högt ur den gröna C-boken, som har mest text, med hjälp av de olika lässtrategierna: att förutspå, uppmärksamma nya ord, ställa frågor och sammanfatta texten. De mysiga läsfixardockorna: Spågumman, Detektiven, Frågeapan och Cowboyen, uppskattas bland de yngre eleverna! Läsfixarna och texterna öppnar upp för samtal. Vi pratar om hur huvudpersonerna Asta, Bea och Cesar känner sig, varför de gjorde så o.s.v. Satsning på lärare på Hovsjöskolan fungerade. Hovsjöskolan var en av tio utvalda skolor i Skol­verkets pilotprojekt i syfte att förbättra elevernas resultat i utanförskapsområden.

Satsning på lärare på Hovsjöskolan fungerade

Satsningen har enligt lärarna gett resultat, men än så länge märks det inte på betygen. För tre år sedan sjösattes Skolverkets treåriga pilotprojekt i syfte att stärka skolor i utanförskaps­områden. Skolarbetet blir ”på riktigt” när fler läser elevernas bloggar. Dan Åkerlund – Det blir extra tydligt att multimodala texter och nya mottagare för elevers arbete inte går att studera som helt olika aspekter av textproduktion – de hör ihop, säger Dan Åkerlund.

Skolarbetet blir ”på riktigt” när fler läser elevernas bloggar

Läraren var inte mottagaren I studien har Dan Åkerlund undersökt hur elever i årskurserna 4-6 med hjälp av datorer och kameror skapat och kommunicerat så kallade multimodala texter – i det här fallet främst fotografier i kombination med skriven text. – När eleverna bloggade fanns det för många en tydlig mottagare som inte var läraren, både utanför klassrummet i form av vänner och föräldrar, men också de andra klasskamraterna. Läsmål. Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper. Om läsning, del 2: Läsningen är en förståelsestyrd process. I mitt förra blogginlägg tog jag upp hur, paradigmdebatten, det så kallade ”läskriget” polariserade mellan ett naturvetenskapligt positivistiskt paradigm, biologisterna, som ser läs- och skrivsvårigheter som en biologisk defekt och ett samhällsvetenskapligt paradigm som har andra förklaringsmodeller till varför en del barn har svårt att lära sig läsa.

Om läsning, del 2: Läsningen är en förståelsestyrd process

Det där med elever som har lässvårigheter är skolans enskilt största problem, eftersom läsningen påverkar alla skolämnen. Men tänk efter själv. Om 25% av pojkarna i årskurs 9 inte läser tillräckligt bra håller inte ens med den biologiska förklaringsmodellen. ”Visst kan det finnas personer som har neurologiska grunder för sina läs- och skrivsvårigheter, men då skulle jag vilja prata om det på samma sätt som vi talar om afatiker, personer som till följd av en hjärnskada, hjärnblödning eller liknande fått tal-, läs- och skrivsvårigheter. Våga välja svåra texter! Många elever har stora svårigheter att läsa långa informationstäta faktatexter och försöker därför undvika dessa texter, samtidigt som lärarna inte sällan väljer att använda mer lättlästa texter för att underlätta för eleverna.

Våga välja svåra texter!

Läromedelsförlagen har uppmärksammat problemet med faktatäta ”svårlästa” läroböcker och har därför oftast en ”lättläst” eller en ”lightserie” som komplement till en mer omfattande lärobok. Det är särskilt märkbart i de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena vilket också PISA-resultatet påvisar. På utbildningsdagen Läsförståelse med texten i fokus på Stockholm universitet fick vi möjlighet att jämföra och diskutera skillnader mellan lättlästa och svårlästa faktatexter.

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande. Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter.

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande

När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag.

Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes. I Rinkeby fördubblades antalet godkända. – Vad är det första som händer i fjärilens liv?

I Rinkeby fördubblades antalet godkända

Läraren Anna Imlands fråga får händerna i klass 3b vid Knutbyskolan i Rinkeby, att flyga i luften. – Den lägger ägg! Svarar någon. – Vem lägger ägg? Teorier blir praktik. I mitt klassrum ska det synas att kunskap är viktigt alla elever kan påverka sina liv om vi hjälps åt kommer vi längre För att komma till detta klassrumsklimat, nå högre måluppfyllelse och öka elevernas ansvar för sitt lärande är det självklart för mig att jag ska kunna anpassa undervisningen till elevernas olika kunskapsnivåer, utmana samtliga elever samt veta vilka undervisningsstrategier som ligger till grund för mina val av pedagogiska verktyg.

Årskurs F-3. Genrepedagogik på mitt sätt. Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande.

Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen. Vad kännetecknar en skicklig läslärare? Tankar vid slutet av läsåret! Hej!

Ni som följer den här bloggen vet att jag baserar min undervisning i stor utsträckning på Astrid Roes forskning och då framförallt hennes bok Läsdidaktik – Efter den första läsinlärningen. För er som inte känner till Astrid Roe så är hon en norsk forskare som vid institutet för lärarutbildning och skolforskning har arbetat med läsdelen i PISA. Självständigt läsande föds ur högläsning. Högläsning är något annat än ett muntligt berättande eftersom det är en skriven text som läses upp. Orden artikuleras på ett annat sätt och syntaxen likaså. Det förbereder eleverna att bli självständiga läsare senare i livet, menar högläsningsproffset Anne-Marie Körling. Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift.

Ordförrådets betydelse för läsning: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet. Christina Wiklund, Linköpings universitet Vårt samhälle ställer stora och varierade krav på individers språkliga och skriftspråkliga färdigheter. SVA undervisning i teori och praktik. Alviksskolans Språklyft för Fritidspersonal. Planerade moduler för höstterminen 2015. Samtal om text. Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Tidig läs- och skrivinlärning. Läs- och skrivsvårigheter. Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna. Peter Wolodarski: I dag slår DN ett slag för läsandet. ”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället

Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. Läsning – grunden för allt. Elever som äger sin lärprocess – blir medvetna om sitt lärande. Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid. När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Om språkinlärning. Filmer om Genrepedagogik och språkutveckling.

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. EXAMENSARBETE om Tidiga intensiva läsinsatser. Checklista för en språkutvecklande lektion. Tidiga läsare blir smarta tonåringar. FILMER OM LÄSNING OCH SKRIVNING. Modellektioner samlade länkar ELK. LPP Läsförståelsestrategier. Lyssna på UR. Tema: läsning by Utbildningsradion. Lektionsidè: En diskussionfråga att grubbla på! ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande. Recension av Skriv och Läs - Att skriva sig till läsning. Livet i Bokstavslandet: Alfabetet. 179232 1 102763 Livet i bokstavslandet. Att skriva sig till läsning. Checklista för en språkutvecklande lektion.

11. Att undervisa i läsförståelse. Skolbibliotek 2014: Läsförståelse i olika genrer. Läsandet bland pojkar ökar kraftigt. Sju punkter för att få pojkar att läsa! Pojkars läsning. Att utveckla sitt skrivande. Läs- och skrivundervisning. Lättare att läsa med ljudens hjälp. Recension av Läsakrobaten - Ett stöd vid läsinlärning. Språkutvecklande arbetssätt. Om vi överger barnen i läsningen blir de aldrig vuxna. Fantastic Mr. Fox – förberedelse för läsning och detaljerad läsning. Livet i Bokstavslandet. Om läsning, del 2: Läsningen är en förståelsestyrd process. "En läsande klass" är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund.

Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? Boksamtalsfilmer. VÖL. Samtiden - Nytänk på schemat: Så blir ditt barn en läsare. Läsmuskler. Att läsa mellan raderna utifrån bild. Att undervisa i läsförs fsk åhörarkopia. IKT - för en individualiserad skrivprocess och feedback.

Engagera eleverna i litteratursamtalet med hjälp av digitala responsverktyg. Stäppens spännande Halloweenberättelser. Eleven är inte problemet. Läsförståelse, fonologisk medvetenhet, språklekar.