Tove Jansson läser hela Vem ska trösta Knyttet. Snacka med Kenta… på riktigt! Eleverna ska träffa valfri karaktär ”på riktigt” vid två tillfällen.
De väljer vilken karaktär och vilket tillfälle i boken. Gör gärna en egen och visa både hur bilden och texten kan konstrueras. Visa till exempel hur eleverna kan kombinera berättande text med dialoger. Nästa steg blir att skriva en gemensam text tillsammans med eleverna (då kan du välja en situation ur en annan bok som är bekant för eleverna så att du inte ”tar” någons tänkta situation). I tredje steget får eleverna försöka själva. Eleven väljer ett tillfälle ur boken där karaktären har något problem. Bilden är gjord med hjälp av Alfafunktionen i Pages och greenscreenteknik (ta bort bakgrundsfärg och överlappa bilderna). Oscar K. och Dorte Karrebæk: ”Idiot!” Får man skriva så här för barn?
Ja, säger DN:s Lotta Olsson, som uppmanar alla att läsa den outhärdligt vackra berättelsen om Augusts livsresa. Definiera barnbok, den som kan. Var går gränsen? När blir en bok för ”svår” för barn? Det är nog sällan som barn blir chockade av ämnesval. Men det finns de som opponerar sig mot barnbokens, eller i varje fall bilderbokens, begränsningar.
Man kan förstås göra bilderböcker för vuxna, det har gjorts förut. Ikke glem å klappe katten. Stian Hole er aktuell med sin nye bildebok Morkels alfabet, og feirer samtidig 10 år som forfatter.
Her deler han noen av notatene han gjorde seg underveis i arbeidet med boka. Foto: André Løyning Når jeg skriver dette har jeg akkurat fått min nyeste bildebok, Morkels alfabet, i hendene. H.C. Andersen: Den lilla flickan med svavelstickorna. Småsagor: Snäll, del 1. Läs-med-sagor: Nämen Benny. Läs-med-sagor: När Åkes mamma glömde bort - UR.se. Läs-med-sagor: Lill-Zlatan och morbror raring - UR.se. LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin. Nu ska vi göra en bildpromenad.
Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Läs-med-sagor: Kenta och barbisarna - UR.se. Snacka med Kenta… på riktigt! Läs-med-sagor: Gittan och älgbrorsorna - UR.se. Läs-med-sagor: Gittan och fårskallarna - UR.se. Kollegialt lärande och en minilektion kring en karaktär. Kollegialt lärande Vi samlades några lärare Maria, Inger, Lena, Lotten och jag på Taubeskolan den 19 maj för att samplanera, genomföra och utvärdera en minlektion.
Vi är alla med i nätverket för språkutvecklare, Center för skolutveckling och syftet var att slå våra läshuvuden ihop och spåna ihop en lektion i en åk 3:a kring modellerande läsning och lässtrategier enligt TCRWP-modellen. Allra först fick vi en rundtur av Maria på den imponerande och fantastiskt fina skolan följt av fika. Snacka om svenska: Barbro Westlund och bilderböcker med mera. I förmiddags hade jag förmånen att lyssna till Barbro Westlund, lektor och lärarutbildare vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet.
Det var första gången jag hörde henne lajv efter att ha sett ett par föredrag och intervjuer med henne på nätet och läst hennes bok Att undervisa i läsförståelse och avhandling Att bedöma läsförståelse (se tidigare inlägg). Och det var mycket givande. Kände mig fullproppad av ny kunskap och inspiration efteråt. Det jag framförallt fastnade för var hur betydelsefull en lärare är för sina elever Det finns inte ett enda test som kan bedöma elevers läsförståelse, som är en komplex förmåga.
En skicklig lärare är det bästa bedömningsverktyget. Läraren har också stor betydelse när det gäller att välja texter till sina elever och sin undervisning. Att genom barnböcker mentalisera och lära om känslor. Barnböckerna läser jag.
Har en trave jag valt ut. Just nu läser jag Astrid Lindgren ”Vi på Saltkråkan, 1964. Jag läser den för att jag aldrig har läst den. Däremot har jag älskat ”Vi på Saltkråkan sedan den visades på TV. Jag var barn och jag såg världen genom barnens ögon och handlingar. ”Det är så här i livet, förstår du, att ibland är det svårt. Våga läsa bilderböcker, barnböcker också för äldre barn.
– Att du vågar läsa bilderböcker för elever i årskurs sex, sa en lärare till mig efter ett studiebesök i min klass.
Barn i böcker. Ett genusperspektiv på nyskrivna bilderböcker. Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen Sammanfattning: Bakgrund och syfteFörskolans läroplan är tydlig med att de som arbetar där skall motverka detraditionella könsmönstren som råder i samhället.
Ett sätt kan vara att pedagogeranvänder bilderböcker för att arbeta med dessa frågor. Vår förhoppning medarbetet är att vi kan öka medvetenheten om genus- och jämställdhetsfrågor samtpåvisa vikten av att börja redan hos de små barnen. Vårt huvudsakliga syfte äratt ta reda på hur genus skildras i bilderböcker utgivna 007. Bakom detta syftefinns även att vi som blivande pedagoger vill lära oss att kritiskt granskalitteraturen vi läser i barngruppen, använda genusglasögon. Varför arbeta med bilderböcker på gymnasiet? 17 skäl för boken och vägen till de nationella målen för grundskolan! Svenska Barnboksinstitutet gav mig ett litet gult häfte som jag alltid bär med mig.
Jag tycker om det lilla gula plånboksstora häftet med de 17 läspunkterna. Häftet heter SJUTTON SKÄL FÖR BARNBOKEN. Jag har haft mitt häfte länge, massor av år. Idag läser jag innehållet igen. Häftet borde heta SJUTTON SKÄL FÖR BOKEN. ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” Barbro Westlund och bilderböcker med mera. Stimulerande läsning om barns bildvärld.