background preloader

Bedömning för lärande

Facebook Twitter

Alignment of intended learning outcomes curriculum and assessmen. C%20Lundahl. ”Subjektiva lärare gör att det aldrig kommer bli rättvist” Betygen är ofta godtyckliga och subjektiva. Man måste anpassa sig efter de olika lärarna utifrån hur de tolkar betygssystemet. Det är den enskilda läraren som är avgörande för hur tillförlitliga kunskapsbedömningarna blir, menar gymnasieelever som Insidan träffat.

För eleverna är det slutbetyget som avgör om de kommer in på den högskoleutbildning de vill. Men vad säger betygen egentligen om den kunskap eleverna skaffat sig i skolan? Genom elevkåren på Kungsholmens gymnasium i Stockholm har Insidan träffat fem elever från olika klasser och pratat om betygssättning. Alla är överens om att den enskilda läraren är helt avgörande för hur bra och tillförlitliga kunskapsbedömningarna blir. – Jag har tidigare varit med om att det gick att skaffa sig ett högre betyg genom att vara trevlig.

En av eleverna berättar om en lärare som snabbt fattade tycke för några elever som hördes mycket i klassrummet och utsåg dem till A-elever som han fick en speciell relation till. Foto: Lotta Svensson Del 1. I luckorna letar eleverna | Gunnel Thydell – undervisning under utveckling. Vad sätter lärarna betyg på för grunder? Det undrar några elever på Kungsholmens gymnasium i en artikel i DN den 13 mars i år och de är nog tyvärr inte ensamma om att undra. Jag tror inte betygen överensstämmer med de kunskaper man får. Alla jobbar för ett betyg, inte för en kunskap. Betygen skulle tas mer seriöst om de användes mer som det är tänkt. Nu blir de mer som en stressande faktor.Så säger Henrik Almén, en av eleverna.

Läs det där en gång till! I artikeln berättar några gymnasielever om hur de uppfattar att deras lärare sätter betyg genom subjektiva tolkningar av kurskraven och utifrån egna modeller där provresultat i vissa (icke namngivna) ämnen varvas med utvecklingstankar i språkämnena. Artikeln väcker frågor om hur det är tänkt: Vad kan relationerna mellan lärare och elever ha med det hela att göra, vad orsakar all denna betygsstress och hur hänger kunskaper alls ihop med (det subjektiva?) Vi får inte betygsätta bort kunskaperna! PS:Kära elev! Ropean Association for Language Testing and Assessment. (Adopted 20th May 2006) The Guidelines reflect the aims and objectives of EALTA and are addressed primarily to three different audiences, namely those involved in: the training of teachers in testing and assessment classroom testing and assessment the development of tests in national or institutional testing units or centres.

For all these groups, a number of general principles apply: respect for the students/examinees, responsibility, fairness, reliability, validity and collaboration among the parties involved. EALTA is extremely grateful to all those colleagues and members of EALTA who offered their services free of charge to coordinate, translate and produce the EALTA Guidelines. Uses of the GGP Alderson, J.C. (2008) Final Report on Aviation English Testing Erickson, G.

& Figueras, N. (2010). De Jong, J. & Zheng, Y. (2011). Educational Leadership:Assessment to Promote Learning:Classroom Assessment: Minute by Minute, Day by Day. Det råder betygshets i skolan och våra barn gråter av utmattning | Jenny Strömstedt. Det är sista veckan före jullovet. Det är sista proven och sista chansen för terminen att nå önskebetyget innan det skrivs in i den digitala evigheten på Schoolsoft. Bokstäverna som inte går att ändra. Versalerna som visar vägen mot stjärnorna för den som lyckas och som skickar ut övriga i världsrymdens svarta hål. Frågorna dyker upp från flera håll i sociala medier som ekande nödrop i vinternatten: Hur ska jag hjälpa mitt sönderstressade barn? Det enda hen pratar om i skolan är betygen? Det enda jag vet är att det råder betygshets i alla möjliga skolor, fria och kommunala, på landet och i surdegsträsket.

I alldeles för många skymningsskumma rum sitter det barn och gråter över att de misslyckats att nå delkriterierna för betyg B eller om det var C eller D som var målet, på ett sketet läxförhör. "Jag måste plugga på allt för om man får fyra A i de olika delmålen och ett E så får man ändå D i betyg". Man förstår att svaga elever utan tillräckligt stöd struntar i alltihop. Hur gör man? Webb2.svedala.se/kvutis/wp-content/uploads/2014/09/Forskning-i-korthet-2014-2-slutversion.pdf. L.gu.se/public/pp/public_courses/course38731/published/1360154138779/resourceId/22365163/content/Gudrun Erickson 29 febr.pdf. Ac.els-cdn.com/S0191491X11000253/1-s2.0-S0191491X11000253-main.pdf?_tid=ad813d00-a5d1-11e3-a4d9-00000aab0f27&acdnat=1394180753_fd92f5a35e109e03f6f35ffd9475e6e0.

Informal formative assessment: The role of instructional dialogues in assessing students’ learning. Abstract This paper focuses on an unceremonious type of formative assessment – informal formative assessment – in which much of what teachers and students do in the classroom can be described as potential assessments that can provide evidence about the students’ level of understanding.

More specifically, the paper focuses on assessment conversations, or dialogic interactions or exchanges, which continuously happen in the classroom and that are at the center of informal formative assessment. It is argued that assessment conversations make students’ thinking explicit in an unobtrusive manner, and when students’ thinking is explicit, it can be examined, questioned, and shaped as an active object of constructive learning. The paper conceptualizes informal formative assessment at the center of effective instructional activities with the use of instructional dialogues as assessment conversations, a typical informal formative assessment practice. Keywords a. b. c. Christian Lundahl - 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav.mov. Christian Lundahl 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet. Christian Lundahl Bristfokusering.

Christian Lundahl 3 Återkoppling som för lärandet framåt. Christian Lundahl - 4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra.mov. Varför bedömning för lärande? BFL i undervisning. BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning.

Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. Andra tekniker syftar främst till att ge läraren återkoppling på vad eleverna får ut av undervisningen eller att signalera till läraren när eleverna inte förstår det som undervisningen handlar om. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp. Vad är en bra lektion?

Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap. Eller så lär de sig det nya inför provet för att sedan återgå till sin ursprungliga förståelse utanför klassrummet. Variation av arbetsformerForskning har visat att en variation av arbetsformer är fördelaktigt för elevers måluppfyllelse och engagemang i sitt eget lärande.

Undervisning kan också ske genom utomhusaktiviteter utanför klassrummet. Stjärna på bedömning. Hennes bedömningsblogg är uppskattad av skolfolk över hela landet. Sammanfattningen av läroplanen hon varit med och tagit fram, är öppnad 100 000 gånger. FoU-samordnaren Pernilla Lundgren beskrivs som en stjärna på området bedömning och liknar sig vid fantasidjuret skvadern – med ena benet i forskningen och det andra i lärarverkligheten.

"Skolnörd med fokus på bedömning. Algdoktor med rätt att dyka. Frappuccinofantast" – så beskriver hon sig själv på twitter. Pernilla Lundgren är läraren som reste runt på världens alla hav och disputerade på Cyanobakterier. . – Som forskare får du kanske några "wow-moments" per år, när du får dina artiklar publicerade. Praktisk nytta av forskarutbildningen Kunskaperna från forskarutbildningen bär hon med sig i sitt arbete som FoU-samordnare vid utbildningsförvaltningen. Lärare skapar ny kunskap – Det är riskabelt om vi börjar betrakta forskning som en obestridlig sanning, säger hon.

Så vad krävs för en inkluderande och kunskapsutvecklande skolvärld? Lärarens återkoppling är nyckeln till goda resultat. Su.diva-portal.org/smash/get/diva2:630406/FULLTEXT01.pdf. Dylan Wiliam. Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. I kapitel 2 diskuteras forskningen om formativ bedömning i klassrummen. I kapitel 3, 4, 5, 6 och 7 avhandlas i tur och ordning de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning: klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande.