background preloader

Skriva

Facebook Twitter

Mitt öppna klassrum. Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper. Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan. Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö.

Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan

Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Skrivguiden. Det finns ett hav av litterära genrer och former.

Skrivguiden

De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Hit hör romaner, noveller, dikter och andra genrer. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner. NO. Då har vi checkat av hur klassen ligger till mot ett av målen i vår PP – Kropp och hälsa.

NO

Vi har tränat läst i böcker, tittat på film, pratat, pysslat och plockat med kroppsdelarna på dockan med fokus att alla ska klara det översta målet på vår PP-vägg. Det handlar om att kunna kroppsdelar och organ i kroppen. Vi har haft störst fokus på hjärna hjärta och lungor. Eleverna ska veta var de sitter och vilken funktion de har. Kan man fler fakta så är det ju så klart ännu bättre. Narrativ genre. Genrepedagogik- den narrativa genren. Cirkelmodellen och den instruerande genren. Linds elev- och lärlyft. Här är vår genrevägg med genreplanscherna.

Linds elev- och lärlyft

Hittills har vi jobbat med den återgivande genren och den narrativa genren som tillhör berättarfamiljen. Ur faktafamiljen har vi hunnit med den beskrivande, argumenterande och instruerande genren. I det fortlöpande arbetet med texter i de olika ämnena, kan vi kika på planscherna som beskriver vad som är syftet med texten som ska skrivas, vilken struktur den är uppbyggd av och vilka språkliga drag som är typiska.

Att känna igen olika texttyper då man läser utvecklar dessutom läsförståelsen. Linds elev- och lärlyft. Vi har repeterat den instruerande genren, genom att göra en ny plansch enligt genrepedagogiken, som visar struktur, syfte och språkliga drag.

Linds elev- och lärlyft

När 6A var 4A lärde sig klassen om instruerande texter tillsammans med en lärarstudent, och då jobbade vi efter följande arbetsgång: Instruerande text. Linds elev- och lärlyft. Argumenterande genre. Eftersom jag tidigare visat att jag gjort planscher då vi jobbat och jobbar med olika typer av texter, så har vi här om den argumenterande genren.

Argumenterande genre

Det är viktigt att lära sig att känna igen en argumenterande text, och att förstås veta hur man ska skriva en egen sådan text. Hur känner man då igen en argumenterande text? SYFTET är att argumentera för en åsikt och att övertyga om något man tycker. STRUKTUR: I inledningen presenteras en åsikt, något man tycker och sedan skriver man flera argument som talar om varför man tycker så. Som avslutning upprepas åsikten. Alla genrer på samma gång. Tre år går fort.

Alla genrer på samma gång.

Återgivande / återberättande text. Genreplanscher. 4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande.

4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”.

Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. För att jobba vidare från 4-rutan utvecklade jag en 8-ruta. Där meningen var att eleverna skulle beskriva mer i sina berättelser. Känslor, huvudpersonens mål, miljön och själva huvudpersonen m.m. Vi har en tid nu jobbat parallellt med båda mallarna: Nu tycker jag att de allra flesta tänker mycket mer på att beskriva mer i sina berättelser så nu var det dags att ta nästa steg… 6 fältare Forntiden.docx. Allmänna skrivtips.

Skrivarskola - Mediekompass. Publicerad: 04 augusti 2014 Journalistiskt skrivande påminner på flera sätt om skrivande som vi övar i skolan och därför kan det vara ytterst givande att försöka lära sig lite om hur man skriver nyhetsartiklar, reportage, krönikor, etc.

Skrivarskola - Mediekompass

På de pdf-er som finns här finns en bra introduktion till den här sortens skrivande. Här poängteras noggrannhet när det gäller källor och källkritik och här ges handfasta regler för hur man skriver. Någon har visserligen sagt, med visst fog, att det är när man bryter mot alla regler som det blir som allra bäst. Men kan man inte reglerna för skrivandet så kan man inte heller bryta mot dem på ett kreativt sätt!

Nyhetsartikel Reportaget Krönika Insändare Fakta och åsikter. Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande. Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter.

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande

När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag.

Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Allmänna skrivtips.

Skrivmallar

Cirkelmodellen – med sikte på att stödja skrivandet (del 3) Vilket stöd behöver eleverna för att lyckas bra i sina ansträngningar med olika skrivuppgifter? Det är en av de frågor som Cirkelmodellen vill kasta ljus över. Med en genomtänkt och strukturerad arbetsgång vägleds eleverna genom en rad förberedelser inför det egna skrivarbetet. Vi berättade om metodikens fyra faser i del 2 av denna artikelserie. Via de tre första faserna enligt Cirkelmodellen blir eleverna steg för steg lotsade över till att skriva egna texter i fas fyra.