Grimstaskolan, genre-pedagogik på YouTube.
Björn Kindenberg mst. Hanna Stehagen hst/Gy. Att Skriva sig till Läsning – men sen då? Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3?
Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? För Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali blev genrepedagogiken ett verktyg för elevernas fortsatta skrivutveckling i åk 2. Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator.
Handskrivning och datorskrivning har varvats på ett till synes okomplicerat sätt. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. – Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen – För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig.
Textmall. Visst kan 1:or skriva Beskrivande rapporter! Åter tillbaka vid tangentbordet.
Förra veckan lyckades jag inte hitta nödvändig tid för att göra ett inlägg på min blogg. Allt bara snurrade på lite utanför min kontroll. Så blev det förra veckan, och så kan det bli igen, men min ambition är att kunna få in ett inlägg varje vecka. Det finns så mycket bra och inspirerande att berätta om, härifrån Knutbyskolan, men även från andra skolor jag besökt runt om i Sverige. Den här veckan fortsätter jag på det inkörda spåret - Hur kan genrepedagogik stötta elever att utveckla förmågor och nå kursplanernas kunskapskrav?
Veckans reflektion En vanlig fråga när jag föreläser handlar om huruvida text som skrivs i de yngre åldrar kan kommenteras, utan att elevernas skrivlust och tilltro till sin egen förmåga påverkas negativt. Till slut är hela texten färdigskriven och alla frågor besvarade. Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan. Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö.
Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Efter att ha deltagit i en forskningscirkel på FoU Malmö-Utveckling är hon nu verksam som matteutvecklare i skolområdet.
Anette och Jenny har haft sin 2:a sedan förskoleklass. Handalfabetet och Bornholmsmodellen Anette och Jenny inledde arbetet med barnens språkliga medvetenhet med hjälp avBornholmsmodellen. Jenny som har erfarenhet från att ha arbetat i särskola fick en ingivelse om att prova handalfabetet när de introducerade bokstäverna. Datorn som skrivverktyg Andra terminen i åk 1 fick klassen tillgång till bärbara datorer. Genrepedagogik Lattjo Lajban-lådor. Beskrivande texter – svampar. En av mina kollegor har arbetat med beskrivande texter med sina 1:or.
Hon är den som har inspirerat oss andra att börja med cirkelmodellen på skolan. Här berättar hon hur deras arbete växte fram under hösten. Så här gjorde vi (sättet att arbeta på kallas cirkelmodellen):Först lärde vi oss mer om svampar genom att titta på filmer, läsa i böcker och titta på bilder med speciella ord som handlar om svampar. Som att en svamps hatt kan vara klotformad, utbredd eller välvd och att svampens fot kan ha strumpa och ring.Sedan fick vi lära oss om hur en beskrivande text kan vara uppbyggd, att de brukar vara indelade i flera stycken. När vi skulle skriva om våra svampar skulle vi ha med fyra olika textstycken: klassificering, (d.v.s. vilken typ av svamp det var), utseende, växtplats och ätbarhet.När vi hade lärt oss ganska mycket om svampar och om hur man kan skriva en text om en svamp var det dags att skriva en text tillsammans.
Olika texttyper. De senaste åren har jag arbetat efter genrepedagogikens cirkelmodell.
Men som alltid när man blir tilltalad av en metod så gör man den till sin egen. I mitt fall innebär det att jag lägger till verktyg och metoder som jag tycker tillför lärandet. När vi i klassen ska lära oss om en texttyp brukar jag alltid presentera en text och eleverna får fundera kring vad det kan vara för typ av text. Först får var och en tänka själva, sedan parvis och slutligen involveras alla.
På det sättet lyfter vi fram de förkunskaper som finns om texttypen. Sedan går vi över till att tydliggöra vad som är syftet med texttypen. I samband med detta gör vi många övningar. Vi jämför olika texter inom samma texttyp för att se de gemensamma nämnarna. Därefter är det dags att skriva en gemensam text. Vanliga Texttyper. Texttyp instruktioner. Ett klassrum där tiden inte har stått stilla. Vi som har kommit till ett ASL-inspirationscafé på Bulltoftaskolan får ta del av skrivprocesser på datorn, genrepedagogik med cirkelmodellen som stöd, bloggen som pedagogiskt verktyg och massor av språkutvecklande arbete i allmänhet.
Anne-Marie Johansson arbetar i en åk 1 på Bulltoftaskolan. I inledningen berättar hon att hon har arbetat på en samma skola i över 30 år. Hon ursäktar det med att hon inte har haft behov av att byta skola när det ändå händer så mycket runt omkring. När vi sedan får ta del av hur hon arbetar förstår vi att när det handlar om pedagogik har tiden inte stått stilla i hennes klassrum. Datorn bidrar till större fokus på skrivande och textberarbetning Anne-Marie med sekvenskort För Anne-Marie är detta läsår första gången som hon arbetar med datorn som skrivverktyg i barnens skriv- och läslärande.