”Jag vill tona ner arbetsminnets roll” Skolans specialpedagogiska stöd behöver ta hänsyn till planeringsförmåga och metakognitionsförmåga i större utsträckning och arbetsminnesträning måste utredas mer som koncept, menar Petri Partanen som har forskat i ämnet Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat som praktiker i mer än 20 år, bland annat som skolpsykolog med barn i behov av stöd. Det finns vissa saker som jag har upplevt som utmaningar kring barn i behov av stöd i skolan, både för lärare i undervisning, för barnen själva och för elevhälsan. Det handlar bland annat om hur skolan kan ge barnen de verktyg som de behöver ha med sig i lärandet, som grundläggande förmågor att läsa, skriva och räkna. När jag har läst skolans läroplaner kan jag se att skolan har höga förväntningar på att eleverna ska ta ett allt större eget ansvar för sitt lärande.
Vad handlar avhandlingen om? – Utredningar och stödinsatser för barn i behov av stöd, både extra anpassning och särskilt stöd. Vilka är de viktigaste resultaten? Åsa Lasson. 2. Språk i alla ämnen - Kollegialt lärande. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare.
Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet.
Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket. Stöd för utveckling. Du får dig tilldelat en hand – eleverna, föräldrarna, resurserna – och du kan och ska öka värdet.
Och de som åstadkommer detta är lärarna. Lärare med höga förväntningar, som uppmuntrar elever att nå utmanande och värdefulla mål, och som gör det på ett omtänksamt och respektfullt sätt. Det handlar inte bara om att lära sig. HUR man lär sig blir avgörande för VAD man lär sig. Och det är läraren som påverkar det där huret. Tankesmedjans Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg – Att synliggöra det synliga lärandet är tänkt att användas som en utgångspunkt för diskussion och utvecklingsarbete på enskilda skolor, oavsett skolform BegreppKartläggningsverktygSynliggöra lärandet för kollegorSynliggöra lärandet för barnenSynliggöra lärandet för elevernaForskning om och tillämpning av bedömning för lärandeHur påverkas elever av summativa och formativa bedömningar. Träna hjärnan och bli smartare. – Vi vet idag att hjärnan är plastisk.
Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Tränar vi dem intensivt så blir vi bättre. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. . – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. Och så måste man ha fokus.
Däremot är det positivt för hjärnan att testa nya saker. Samtalsmodeller för kollegialt lärande – NORDSTRÖM EDUCATION. Forskningsbaserat förhållningssätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.
Det innebär elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Skrivelsen riktar sig till samtliga nivåer och områden i skolans styrsystem från politiker, förvaltningschefer, skolledare till lärare och övriga medarbetare. För att reda ut begreppen har Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten släppt en gemensam forskningsöversikt Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.