background preloader

Skoldebatt

Facebook Twitter

Ett kritiskt perspektiv på skolans digitalisering – Omvärldsbloggen. I september förra året konstaterade OECD i rapporten Students, Computers and Learning att det är långt ifrån självklart att en större tillgång till datorer och en ökad användning av it och digitala medier i undervisningen verkligen förbättrar elevernas kunskaper och förmågor. Det räcker inte att ge tillgång till tekniken, utan det krävs att beslutsfattarna tar fram hållbara strategier som hjälper lärarna att utveckla och förändra sin undervisning. Dessutom är det nödvändigt att förändringsarbetet är förankrat i resten av samhället och att det finns en allmän förståelse för varför skolan behöver digitaliseras. Annars kommer det inte att ske någon genomgripande förändring, konstaterade man.

Det behövs visioner, kunskaper och hårt arbete för att digitaliseringen av skolans undervisning ska bli framgångsrik och värdefull för samhället. It är, i likhet med all annan teknik, inte något värdeneutralt område. Vad behöver göras för att skolans digitalisering verkligen ska leda till förändring. "Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" - Göteborgs universitet. Nyhet: 2015-11-16 Det finns en svårförklarlig och överdriven optimism i synen på vad digitala redskap ska kunna åstadkomma i termer av lärande ute på Sverige skolor. Det menar Catarina Player-Koro, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, som i sin forskning granskar förväntningarna på digitala redskap i förhållande till vad som faktiskt sker i skolorna.

I en föreläsning under konferensen Forskning pågår gav Catarina Player-Koro en historisk tillbakablick av hur diskussionen kring införandet av datorer och senare olika digitala redskap sett ut i Sverige. Det är en resa som har cirka 45 år på nacken och som bland annat landar i dagens kommunala satsningar på ett digitalt redskap till varje elev, de så kallade 1:1-satsningarna. – Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Det handlar om traditionell undervisning i traditionella skolsalar där man kommunicerar och informationssöker med sina datorer.

”Detta krävs för att göra svensk skola bättre” Vi presenterar idag en rapport, Policyidéer för svensk skola (SNS), med en rad förslag som kan förbättra kunskapsresultat i svensk skola och göra den mer likvärdig. Detta är en ödesfråga för svensk samhällsutveckling och ungas livschanser. Utmaningen för den som vill föreslå en reformdagordning för skolan är inte att hitta på idéer, problemet är att urskilja dem som är verkningsfulla. Vi menar, efter en samlad analys av kunskapsläget och debatten, att de viktigaste områdena gäller lärarprofessionens framtid, kunskapsuppföljningen, marknadiseringen och skolvalet samt myndighetsstrukturen. 1.

Lärarna. I nuläget är lärarprofessionen den viktigaste av Sveriges utbildningsfrågor. Denna grupps eftersläpning och statustapp är en nationell olycka. . • Utveckla lärarlegitimationen. . • Stärk lärarutbildningens attraktionskraft genom förstärkt forskningsanknytning, ökning av de praktiska inslagen i utbildningen och resursförstärkningar. 2. . • Inför en nationell resultatuppföljning. 3. 4. Sverker Sörlin. Hej Stefan! | ingelanetz. Jag hade bestämt mig för att strunta i att gå igång på ditt uttalande från i söndags om att ”få bort mobiltelefonerna från lektionerna”. Jag vill inte riskera att elda på den ”antingen-eller-debatt” som jag för en dryg vecka sedan försökte nyansera genom den här texten. Men jag kan inte låta bli. Det finns så mycket som behöver bli sagt. Och det finns så många kloka skolmänniskor som säger det! Edward Jensinger och Elza Dunkels är några av dem. Skolan på stickspår som inte leder framåt.

Vart är skolan på väg? Man behöver nästan ta till Kristian Luuks klassiska fråga: vart är vi på väg? , när man studerar Skolinspektionens tillsyn för grundskolan 2015. Kommunfullmäktige i Eskilstuna Om vi börjar med huvudmannatillsynen från Skolinspektionen ger den följande bild. Två förhärskande arbetsområden har granskats. Det andra arbetsområdet som granskats är utvecklingen av utbildningen på skolenheterna. Tittar man enskilt på de fristående skolorna är deras styrning på huvudmannanivån av samma områden något bättre än den offentliga.

Skolinspektionen gör även prioriterad tillsyn där man djupgranskar skolenheterna. Utvecklingsmöjligheterna är stor för grundskolans. Källa: Skolinspektionen tillsyn 2015. Att simma i sirap – Om innovation i tröga organisationer | Carl Heath. Inga statliga bidrag till digitalt lärarlyft. Från och med i höst kan skolorna hämta en rad stödinsatser direkt från Skolverkets hemsida för att bli bättre på att använda digital teknik i undervisningen. Regeringen har utsett lärares och rektorers digitala kunskaper som ett av de viktigaste utvecklingsområdena i svenska skola. – Alla skolor kommer inte göra allt, men förhoppningsvis hitta det de behöver, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket. Bland de insatser Skolverket utlovar i en ny rapport till regeringen finns metoder för att lärarna ska kunna visa hur eleverna kan använda nätet på ett säkert sätt. Eleverna behöver också stärka sitt kritiska förhållningssätt till innehållet.

På lite längre sikt kan det bli aktuellt med tips om hur man undervisar i programmering och hur ett större inslag av fjärrundervisning kan fungera. Insatserna är uppbyggda på ett sätt som liknar Matematiklyftet, det vill säga att fortbildningen äger rum lokalt på skolorna och är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Lärarnas ledarskap kan bryta Pisa-raset. Resultaten från den senaste Pisaundersökningen har återigen hamnat i fokus. Det är underlag från Pisa som ligger till grund för OECD:s rapport ”Low performing students – why they fall and how to help them succeed”, som presenterades förra veckan. OECD konstaterar att Sverige har fått ”dramatiska ökningar av andelen lågpresterande i alla ämnen sedan år 2000". – Sverige är alltså det land i OECD där andelen lågpresterande elever ökat mest, säger Eva Lundgren, undervisningsråd vid Skolverket och ansvarig för Pisa i Sverige, till TT.

I Sverige klarar 34 procent av 15-åringarna bara de enklaste uppgifterna i ett eller flera delprov i matematik, läsning och naturvetenskap. Snittet för samtliga Pisa-länder är 28 procent. Vi ligger betydligt sämre till än våra grannländer – andelen svenska elever som är lågpresterande i matematik är mer än tre gånger så många i Sverige som i Finland. Vad gäller läsförståelse har nära 23 procent av de svenska eleverna svårt att förstå enklare tidningsartiklar. Donald Broady 1984/2016. I skoldebatten smyger historien med skamsna slagord. Men minnet borde vara det i nuet som gör framtiden synlig. I KRUT:s* nummer 35-36, 1984 skrev Donald Broady en artikel med titeln ”Om bildning och konsten att ärva”. Det är historia nu. Kan man lära sig något av den? Man börjar i alla fall fundera.

Vad betyder det att nuets slagord var förutsedda för med än trettio år sen? Vad är det som vi ser i nuet som kan tänkas växa de kommande trettio åren? ”Enligt min mening är det främst i de reformpedagogiska traditionerna vi återfinner 1900-talets motsvarighet till det klassiska borgerliga bildningsidealet. En sådan utveckling hade vi som arbetar med KRUT inte räknat med. Men vad kom i stället? Jo, en genompartipolitiserad skoldebatt där moderaternas och skp:s politruker utan att besväras av kunskaper om skolan förr och nu tar varje chans att odla myterna om den gamla goda och den nya, fördärvliga och framför allt socialdemokratiska skolan. Eleverna ska inte ha mobiler på lektionerna. Publicerad: 9 februari, 2016 Michael Ländin skriver att det är självklart att ”ungarna ska ha mobiler i skolan”.

Forskning visar att han tänker fel. Vi måste givetvis utgå från hur hjärnan fungerar. Mobiler ska enbart användas i skolarbetet – annars ska de parkeras. Detta är ett svar på huvudinlägget på debatten "Barns mobilanvändande". Till huvudinlägget Inlärning, läs- och skrivprocesserna etc. fungerar på ett förutbestämt sätt. Ett exempel: Det är här det medvetna skrivandet har sitt centrum. Att kasta in en liten handgranat i den här processen får givetvis följder. Pannloben kallas för hjärnans smartaste del. Du använder med andra ord hjärnans smartaste del till skräp, när du låter dig störas. Prefrontala cortex – hjärnans kontroll- och beslutscenter – riktar din uppmärksamhet på viktiga saker i din omgivning – och väljer en relevant respons. När du växlar ofta mellan din uppgift och olika störningar (multitasking), minskar aktiviteten. 4 things innovative districts do to improve graduation rates.

By Melissa Gedney September 22nd, 2015 Forward-thinking practices focus on college and career readiness As the skills expected of today’s graduates change rapidly, school districts have to overhaul their thinking on what it means to be “college and career ready.” Conventional wisdom around when and where students learn, what knowledge they need to be successful, and who they are as learners is all rapidly changing, especially as technology becomes more prevalent in classrooms.

This is all top of mind for members of the Digital Promise League of Innovative Schools, a coalition of around 57 forward-thinking districts and leaders across the country, who are committed to improving the opportunity to learn for all of their students through technology and research. We rounded up some best practices League members use to ensure students stay in school, get their degrees, and are prepared for success in their post-secondary endeavors.

Learning can happen anytime, anywhere. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer. – Resultatet från PISA-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med. Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket. Hög it-användning i skolan och låga PISA-resultat Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är som störst och användningen för skolarbete har ökat sedan 2009. I genomsnitt är svenska elever online 39 minuter per dag på skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter.

Bland svenska elever är 18 procent mellan en och fyra timmar på internet per dag och sex procent är minst fyra timmar på internet per dag. Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de gör olika saker på datorn i skolan, däribland göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete. ”Det är dags för pedagogiken” Flera röster från myndigheter och fackförbund höjs för att skolan måste ha en mer medveten tanke kring hur IT används i undervisningen, i svallvågorna efter den senaste analysen av PISA-resultaten. Samtidigt har 380 elever i fem svenska högstadieskolor tilldelats digitala plattor där interaktiva läroböcker installerats. Anledningen är ”Det digitala lärandets möjligheter”, ett samarbetsprojekt mellan Samsung, Gleerups och Atea som inleds under hösten.

I tre läsår ska skolornas elever använda de nya verktygen samtidigt som kompetensutvecklare från Atea Sverige handleder lärarna och skolledarna. Precis som titeln antyder är projektets syfte att få ökad kunskap om digitalt lärande. Åke Grönlund, professor i Informatik på handelshögskolan vid Örebro universitet ska bedriva följeforskning under projektets gång. Han ser vissa problem med hur landets skolor jobbar med digitala verktyg i dag. – Det har legat ett stort fokus på datorer och de tekniska bitarna, vilket har tagit rätt stor plats. Apropå PISA-rapporten: nu behövs datorerna mer än någonsin. Svenska Dagbladet. Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande.

Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet. Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG. Motsvarande siffror för Petrus Magni i Vadstena var 4,2 procent MVG och 20,5 procent VG. Felaktiga rättningar av nationella prov är en sak. Roland Paulsen om Jan Björklund och den tomma kunskapen. I morgon medverkar förre utbildningsminister Jan Björklund i ”Smartare än en femteklassare?” ”Han visar att det kanske inte ens är viktigt att veta vilka färger talgoxen har”, skriver Roland Paulsen. ”Vad heter adjektivets tredje komparationsform, till exempel ’gladast’?” Allt tyder på att en anarkistcell infiltrerat SVT. Då och då lyckas den ladda underhållningen med sprängstoff. I morgon firar den säsongs­avslutning för sin mest lyckade kupp: tävlingsprogrammet ”Smartare än en femteklassare?”

I detta program får vuxna svara på frågor hämtade från skolans läroböcker upp till årskurs fem. Till sin hjälp har de några femteklassare som kan rycka in vid behov. Vad barnen i tv-soffan självfallet tänker är: Nej, och du kan inte heller lika mycket som vi kan. I morgondagens program briljerar anarkistcellen fullständigt. ”Många elever, särskilt de fattiga, förstår intuitivt vad skolan gör med dem. Mitt i ”Smartare än en femteklassare?” Behöver man veta det? Inte för att bli minister i alla fall. Måste alla lärare använda IT i sin undervisning? Sweden should urgently reform its school system to improve quality and equity. Click here to watch the press conference 04/05/2015 -Sweden has failed to improve its school system despite a series of reforms in recent years.

A more ambitious, national reform strategy is now urgently needed to improve quality and equity in education, according to a new OECD report. Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective says that the country’s performance in the OECD’s PISA survey has declined over the past decade from around average to significantly below average. No other country taking part in PISA has seen a steeper fall. In the most recent test in 2012, Sweden ranked 28 among the 34 OECD countries in mathematics, 27 in reading and 27 in science. “Sweden should take advantage of the broad consensus among teachers, schools and politicians of the urgent need for reform,” said Andreas Schleicher, OECD Director of Education and Skills, launching the report in Stockholm with Swedish Education Minister Gustav Fridolin.

The report recommends that Sweden: Teacher Quality - Still Plenty Of Room For Debate | Shanker Institute. The Global Innovation Index - Bloomberg Business. När skolan blir mer relevant för eleverna ökar resultaten. Lärarna klarar inte av kunskapsutvecklingen Dagens Samhälle. Skolreformerna har inte funkat i Sverige. Skolan behöver ge elever rätt stöd inte mer sanktioner. Framtidens konkurrenskraftiga och innovativa skola 2034. Rektorsutbildningar saknar helt it. Sjölin: "Din skola är ett fuskjobb, Janne" | Kultur.

Transformera skolan

Vanligaste klasstorleken: 19 elever. Fyra lärare om IT i deras undervisning - Lärarnas Riksförbund. ”Låt resultaten vägleda skolan – detaljstyr mindre” Forskarprotest mot Pisa: skadar utbildningsväsendet. Rektor – jobbet ingen vill ha. IT i skolan (politiker edition)! Rektor: ”Javisst, Herr minister Björklund” PISA 2012 - Digital problemlösningsförmåga hos 15-åringar i ett int... Repris: Fel skolreformer kan försämra läget | Jan Hylén. Mot PISA-toppen! | goranwestling.

Skolinspektionen: Därför misslyckas svenska elever. DATORN i UTBILDNINGEN. Skolglappet. Pisa-2012-results-overview. ”Ett bra ledarskap enda sättet att få lugn i klassen” Läraren i fokus: "Tror på lärarnas förmåga" | Expressen | Senaste nytt - Nyheter Sport Nöje TV. Mer kontroll löser inte problemen. ”Gör Sverige till testbädd för sakernas internet”

Sluta lappa och laga den förlegade skolan Dagens Samhälle. Tidigare betyg ska lyfta skolan. Rektorn klämd mellan förvaltning och skollag - Göteborg. Lappa och laga räcker inte – skolan behöver ändras i grunden. Rektorn som får idéer från industrin. Fem Misstag! Sydkorea imponeras av svensk skola. Hjärnforskare vill att skolan tänker om. Rektorer klarar inte det pedagogiska ledarskapet - Göteborgs universitet. ”Pisarapporten säger inget om vad som fungerar väl” Pisa-2012-results-overview. Kärleksförklaring till den svenska skolan | ingelanetz. Educational Technology and Mobile Learning: 10 Competencies Students Need to Thrive in The Future. ”Kunskapsraset en naturlig följd av förändrat samhälle” Skolan klarar inte att motivera eleverna. PISA 2012 Evaluating school systems to improve education. Skolan uppmuntrar inte lusten att lära.

Sammanfattning-forskningsoversikten. We continue to use technology to reinforce 19th... Svensklärare ser inte sitt ämnes koppling till demokrati och värdegrund | Eva-Lotta Hultén. Sveriges kluvna skola. ”Den svenska skolan bättre ur ett finländskt perspektiv” Den svenska skolans ödesväg. Hatt rundar Björklund om skol-it. Ett digitalt handslag, för skolans skull | Anna-Karin Hatt. Eva-Lotta Hultén: Björklunds skolreformer saknar forskningsstöd. Forskare kritiska mot nya betygssystemet - Vetandets värld.

”Tio förändringar som ska rädda den svenska skolan” Digitalt förändringsarbete i Botkyrka och Mölndal. World education rankings: which country does best at reading, maths and science? | News. Nu är det dags att förvandla framtidens lärande till dagens lärande. ”Stärk rektorernas ställning” Ingrid Carlgren: Hur är det möjligt? Satsa på ett nationellt digitalt lärarlyft | Anna-Karin Hatt. Ken Robinson: How to escape education's death valley. Luren tar plats på lektionen - Skåne. Små justeringar löser inte skolans problem. Lärarlyft för IT i skolan.

Disruptive Technology and How to Compete for the Future. The 7 Powerful Idea Shifts In Learning Today. Lärarnas yrkesvardag. Vad krävs av framtidens lärare? - Hela intervjun. Mer tid behövs för samarbete mellan lärare. Schools are doing Education 1.0; talking about doing Education 2.0; when they should be planning Education 3.0. Is the “School in the Cloud” the Future of Learning? RSA Animate - Changing Education Paradigms. Why Are Finland's Schools Successful? | People & Places. På jakt efter skolpolitisk fantasi | Claes Nilholms blogg. Elevernas syn på skolan. ”Att förstatliga skolan löser inte problemen” Snabbkurs för Tomas Tobé och andra som inte hunnit sätta sig in i de senaste 20 årens forskning om bedömning i skolan | Skolöverstyrelsen.se.