background preloader

Ny skoldebatt

Facebook Twitter

Här tar debatten om läxfritt sitt sista andetag… Härom veckan var han ett av de stora namnen i VIP-loungen på Bett i London.

Här tar debatten om läxfritt sitt sista andetag…

Då talade han programmering ena dagen för att nästa samarbeta med eleverna på Bohunt, i egenskap av ADE, när Lin Education framgångsrikt tog över skolan för en dag. Ni har hört honom i annaochphilipslararpodcast. Hans vassa inlägg i sociala medier flimrar aldrig obemärkt förbi. Idag gästar han redaktionen och skriver på ett alltid lika brännbart ämne. Nämligen en läx- och provfri skola. Varför läx- och provfritt? Oktober 2003. Istället tog jag kampen. Pisa – vart vill vi, och varför? Det går uppåt för Sverige både i Pisa och Timss och jag är nog lite förvånad men mest lättad.

Pisa – vart vill vi, och varför?

Förvånad för att jag inte vågade tro att det skulle vända för att jag inte ville bli besviken. Lättad för att de mätbara kunskapsresultaten går uppåt men också för att jag tillåter mig hoppas att det möjliggör ett mer nyanserat samtal om skolan. Kanske kan vi börja prata om skolan på ett mindre resultat- och tävlingsfixerat sätt om vi kan börja slappna av lite? Och jag tycker nog faktiskt att samtalet om skolan redan börjat bli mer nyanserat, sedan ett par år tillbaka. Fler verkar ha förstått att både lärande och skolans uppdrag är komplexa. Lärarens återkomst - en reflektion. Professorer i hård ordstrid om skolreformer. Han uppmanar också fler kolleger att ta ansvar för det pedagogiska klimat de har varit med att skapa, vilket han anser har bidragit till Sveriges sämre PISA-resultat.

Professorer i hård ordstrid om skolreformer

Läroplanskommitténs utredning Skola för bildning (SOU 1992:94) formaliserade, enligt Linderoth, tankarna bakom denna pedagogik, som gick ut på att eleven självständigt skulle undersöka och upptäcka – och att läraren skulle vara mer handledare än någon som förklarar och instruerar. Ulf P Lundgren, professor vid Uppsala universitet och den som var ordförande för läroplanskommittén, tycker att Jonas Linderoths artikel är ”beklämmande”. – Han kan inte ha läst utredningen.

Vi skulle med den utredningen inte alls påverka vad lärare gör i klassrummet, huruvida de bedriver katederundervisning eller inte. Skolans djupa kris stavas Jan Björklund (L) Debatt Vi måste alla försöka förstå och begripa vad Jan Björklund (L) har gjort med svensk skola.

Skolans djupa kris stavas Jan Björklund (L)

Bara ett brott med Björklunds okunniga och skadliga idéarv kan nu rädda skolan, skriver bland andra Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola. Samma dag som Jan Björklund säger att han ska sitta kvar som partiordförande för Liberalerna presenterar OECD en dyster rapport om den svenska lärarkårens villkor. Jämfört med andra OECD-länder har de svenska lärarna dålig löneutveckling, hög arbetsbelastning och låg status. ”Lärare i Sverige känner sig inte uppskattade av samhället”, säger Montserrat Gomendio, biträdande utbildningsdirektör på OECD.

Så dystert är läget efter åtta år av Björklunds skolpolitik. Ovanpå alla andra bekymmer som Björklund har som partiledare kommer denna OECD-rapport. Hätsk svartmålning Björklund hade inga som helst underlag eller någon forskning som stödde hans påståenden. Att vara noga med fakta är inget för Björklund. No grammar schools, lots of play: the secrets of Europe’s top education system.

It’s a warm September afternoon in the Kallio district of Helsinki.

No grammar schools, lots of play: the secrets of Europe’s top education system

Out in the Franzenia daycare centre playground, groups of four- and five-year-olds roam contentedly. “Would you like an ice-cream?” Asks one, having set up her elaborate “stall” on the edge of the sandpit. Kindergarten staff move among the children, chatting, observing and making written notes. There is nothing outwardly distinctive about the centre, though with 200 children, it is the city’s largest. In Finland, whose comprehensive school system has sat at the top of Europe’s rankings for the past 16 years, the narrow, heated debates on school governance and structure that obsess the UK – free schools, academies, grammars – do not exist.

Central to early years education in Finland is a “late” start to schooling. Skolan dödar effektivt elevernas lust att lära. Svenska skolan har förvandlats till ett museum.

Skolan dödar effektivt elevernas lust att lära

Nej förlåt, det var en grov förolämpning mot våra museer, som ofta har digitala, spännande, stimulerande sätt att lära. Men inte svenska skolan, kunskapens högborg. Här ska samma solkiga pappersbok passa alla barn. Räknar du färdigt kapitlet, så får du vänta in de andra. Välj mellan ett extrapapper med ännu fler uppgifter på exakt samma kunskapsnivå - eller gå på rast. Skolan dödar effektivt elevernas lust att lära Hej utbildningsminister Gustav Fridolin.

”Linderoths utspel saknar vetenskapligt stöd” I artikeln hävdar Linderoth utifrån anekdotiska och självupplevda erfarenheter att det är 90-talets pedagogiska idéer som utgör huvudförklaringen till den allmänna nedgången i de svenska elevernas resultat i de internationella kunskapsmätningarna, utan att redogöra för hur detta hänger ihop.

”Linderoths utspel saknar vetenskapligt stöd”

Det är därför viktigt att framhålla att det inte är möjligt att hitta ett vetenskapligt stöd för ett sådant förenklat resonemang. Förklaringarna är betydligt mer komplexa än så. Men att hitta förklaringar till de svenska elevernas nedgång i kunskapsmätningarna står högt på dagordningen och alla stenar bör vändas för att komma tillrätta med problemen. Låt oss därför granska Linderoths argument lite mer ingående. I ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet genomförde jag tillsammans med de ansvariga för Pisa-Sverige och Pisa-Danmark en analys av svenska elevers prestationer på olika typer av uppgifter. Det råder i många sammanhang en förenklad syn på Pisa-uppgifter. Visst ska läraren vara ledare!