”Sluta räkna skärmtid – utveckla pedagogiken” - Opinion. Debatten om IT i skolan av mycket tyckande och räknande av sådant som är enkelt att räkna men som inte betyder så mycket, som antalet datorer och skärmtid. Vi vill bidra med några fakta om under vilka förutsättningar tekniken kan bidra till att förbättra elevernas resultat – och hur den kan leda till försämringar. I våra studier har vi sett att skillnaderna mellan skolorna ökar när man satsar på storskalig IT-användning.
En del blir bättre medan andra blir sämre. Eftersom alla använder samma teknik så beror skillnaderna på hur man använder den. Det som skiljer de skolor som lyckas väl från de som inte lyckas är att i de förstnämnda använder man tekniken inom ramen för en väl fungerande pedagogik, i de andra blir det mer ”spontan” användning. Skillnaden är jättestor.
En annan grupp undervisades traditionellt med papper och penna, och en tredje grupp använde datorer eller lärplattor individuellt men utan den specifika pedagogiska metoden. För att göra det krävs att man lyssnar på lärarna. The biggest problem with integrating technology in class. Technology can be flashy and impressive. But we as teachers must keep our focus on solid education. Technology is flashy. It’s trendy. iPads. Chromebooks. We feel like we’re on the cutting edge of innovation. We feel that way, at least. But are we on the cutting edge of education? Technology can be a catalyst to great things. My students can collaborate quickly and efficiently in written formI can do lightning-quick formative assessments to gauge student progressI can grade and enter grades for those assessments faster than I could by hand But, I’ve found, those computers have limitations.
An example: Bell-ringer activities. This school year, I’ve found Socrative to be a fantastic tool for understanding checks. An exit slip where students summarize and reflect on their learning at the end of the period works wonders. But Socrative isn’t as fast as a show of hands when taking a quick poll. Pedagogy must drive technology. Good teaching trumps good tools. Technology gets the headlines. Related. Students, Computers and Learning - Making the Connection - en. Are there computers in the classroom? Does it matter? Students, Computers and Learning: Making the Connection examines how students’ access to and use of information and communication technology (ICT) devices has evolved in recent years, and explores how education systems and schools are integrating ICT into students’ learning experiences.
Based on results from PISA 2012, the report discusses differences in access to and use of ICT – what are collectively known as the “digital divide” – that are related to students’ socio-economic status, gender, geographic location, and the school a child attends. The report highlights the importance of bolstering students’ ability to navigate through digital texts. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer. – Resultatet från PISA-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med. Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket. Hög it-användning i skolan och låga PISA-resultat Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är som störst och användningen för skolarbete har ökat sedan 2009.
I genomsnitt är svenska elever online 39 minuter per dag på skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter. Bland svenska elever är 18 procent mellan en och fyra timmar på internet per dag och sex procent är minst fyra timmar på internet per dag. Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de gör olika saker på datorn i skolan, däribland göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete. The Guide to Apple iOS Deployment in Education. 4 ways Apple may soon solve the iPad deployment headache. By Sam Gliksman April 8th, 2015 It’s no secret iPad deployments are a slog for schools. But all that may be changing The ultimate goal of technology deployment is for device use to become “invisible,” where students create and communicate with their devices as easily as they might pick up a pen. That goal unfortunately remains a distant vision for most schools regardless of the technology students are using. The iPad is built upon the same building blocks that made the iPhone so successful.
Apple has been slow to react to the management needs of schools. Here’s a rundown of four areas where many deployments fall short and where policies need to change. Next page: Simplifying device management. The 10 questions to ask before you start your one-to-one program. The 10 questions to ask before you start your one-to-one program By Stephen Noonoo, Editor, @stephenoonooRead more by Stephen Noonoo March 23rd, 2015 Asking the right questions can make all the difference, says a one-to-one pro. When preparing for one-to-one programs, schools today spend too much time thinking about the device and not enough time on why they’re launching a one-to-one program in the first place.
That was one of the key takeaways of a one-to-one themed session given by Ann McMullan–former executive director of educational technology at Klein ISD in Texas who now works as an ed tech consultant–at the Annual CUE 2015 conference in Palm Springs last week. “If you have the money, ordering the devices is easy,” she said. “The No. 1 challenge is: How do you make life inside today’s classroom relevant to the students’ lives outside the classroom, and prepare them for their tomorrow? Next page: 10 questions, in order.
En-till-en-miljö gör undervisningen mer formativ. I antologin ”Den trådlösa pedagogiken: en-till-en i skolan på vetenskaplig grund” med Tomas Kroksmark som redaktör presenteras studier med inriktning mot att utforska olika aspekter på införandet av en-till-en i framförallt grundskolan men även gymnasiet. En-till-en beskrivs som en förändring som innebär att varje elev utrustas med en egen dator, surfplatta eller telefon. I kapitlet ”Undervisningen i en-till-en” av Moni Sohlberg och Tomas Kroksmark framkommer resultat som tyder på att en-till-en förändrat såväl lärarroll som klassrumssituation och därmed också bidragit till en förändring av bedömningspraxis. Som särskilt viktigt framställs att det skett en ”perspektivförändring från fokus på undervisning till fokus på elevens lärande” (Kroksmark & Sohlberg 2013 s. 150).
Undervisningen mer framåtriktad Syftet med studien är att ge kunskap om hur datorn påverkar undervisningen och därmed elevernas kunskapsutveckling och lärande. Kunskapsutvecklingen synliggörs Förändrar synen på kunskap. Den digitala utvecklingen av skolan i Europa. I slutet av förra veckan presenterades Horizon Report Europe, 2014 Schools Edition, som ger en prognos för de kommande fem årens digitala utveckling i Europas skolor.
Rapporten har tagits fram av New Media Consortium (NMC), en amerikansk icke-vinstdrivande organisation som arbetar med den här typen av prognoser sedan tolv år tillbaka, i samarbete med EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur samt Institute for Prospective Technological Studies (IPTS). NMC ger varje år ut globala rapporter som ställer prognoser för den digitala utvecklingen inom skola, högre utbildning och muséer. Ibland gör man även mer geografiskt eller sektoriellt begränsade utblickar. Förra året tog NMC bland annat fram en rapport med fokus på skolan i Norge och den här gången är det alltså dags för Europa.
Nyckeltrender: De sex viktiga utmaningarna för skolan delas in i tre kategorier: okomplicerad (solvable), komplicerad (difficult) och mycket komplicerad (wicked). 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Kompetensutveckling av lärare i en-till-en | Fleischer Kompetensutveckling. Sommar. Almedalen rullar igång. Där diskuteras många skolfrågor, inte minst de om datorisering. När det gäller införande av en-till-en, är det en mängd olika aspekter som behöver belysas efter att själva införandefasen är klar. I arbetet med systematisk uppföljning av en-till-en i IPAK-modellen har jag delat in det i tre huvudsakliga områden: Ämnesinnehåll, teknik och pedagogik,Betygsättning, bedömningspraktik och e-portfolios,Juridik, etik och demokrati.
Det finns naturligtvis andra sätt att göra en sådan indelning. Utgångspunkt kan tas i begrepp som Medie- och informationskunnighet (MIK), Blooms taxonomi eller utifrån idén om omdefinierat lärande. Det centrala är dock att ha lärarkårens kontinuerliga utveckling för ögonen. I mitt sätt att beskriva saken tas utgångspunkt i forskningen av Hall & Hord (2011). När det gäller en-till-en har alltså detta prövats av bland annat Donovan, Hartley och Strudler (2007). 0 MedvetenhetLäraren tänker och upplever: ”Jag berörs inte av en-till-en. 3.