Värsta språket: Complete Episode List. Språkfrågan: SMS-svenskan en utmaning. I takt med att allt fler har möjlighet att skriva offentligt genom bloggar och sociala medier, får vi också allt större skillnader i skriftspråket.
Det stora spannet mellan SMS-språket och formellt skrivna artiklar blir en utmaning för lärarna att förklara. Men det är det värt! Självklart är det bra med demokrati. På det offentliga språkets område har det skett en omfattande demokratisering de senaste 50 åren, speciellt under de senaste 10 – 20 åren. För 50 år sedan var det en liten elit som hade möjlighet att skriva offentligt i tidningar och tidskrifter. För 50 eller 100 år sedan när det offentliga svenska skriftspråket var förbehållet en minoritet, var det rimligt att texterna som skrevs följde de ganska strikta normer som utvecklats för hur man skriver god svenska. När nästan alla har möjlighet att skriva offentligt, blir resultatet att texterna kommer att variera mellan professionellt och amatörmässigt. Språket skiljer sig i de här två texttyperna. Språkutveckling med hjälp av metoden Reading to Learn. Alla skolans ämnen har ett eget språk.
Även texterna i de olika ämnena ser olika ut och tillhör olika genrer. En labbrapport i kemi är inte uppbyggd på samma sätt som ett recept i hemkunskap. Och ordvalen ser väldigt olika ut. Reading to Learn är en metod som ska hjälpa elever utveckla både läsning och skrivande, kopplat till ämnesspecifika texter och genrer för olika skolämnen. – Har du inget språk finns inget ämne, säger Camilla Lindskoug, förstelärare på Pauliskolan. Tillsammans med Eva Bringéus, lektor på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, och ett 20-tal andra lärare i Malmö utbildar sig Camilla i metoden Reading to Learn. . – På den korta tiden vi har utbildats och arbetat med metoden har vi redan sett en förändring.
. – Eleverna har generellt sett blivit mer benägna att aktivera sig under lektionerna, säger Camilla. När- och samtalsläsning Camilla berättar att Reading to Learn handlar om läs- och skrivpedagogik. . – Vi dekonstruerar texten i små bitar. Litteraturanalys. Facebook. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare.
Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid.
Förslag på arbetsgång Greppa språket. Språket bär kunskapen: Att identifiera svårigheter. Utveckla undervisningen – språk i alla ämnen. Äntligen lanserar Skolverket sin lärmodul med fokus på språkutvecklande arbetssätt i skolans alla ämnen.
Den kan fungera som stöd och inspiration för att kollegialt utveckla undervisningen med språket i fokus, i enlighet med läroplanerna. Följ länken till Skolverkets lärmodul >> Språket är en förutsättning för lärandet och går som en röd tråd genom skolans alla ämnen. Det förutsätter att alla lärare medvetet arbetar med att stödja alla elevers språk- och kunskapsutveckling i det egna ämnet. Men, hur gör man det på ett bra sätt? AdolfsbergsskolanNavets skolaVivallaskolan Vad utmärker språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Vill du veta mer? ”Vad ska vi prata om?!” I går startade vi vår podresa, min N2:a och jag. 30 elever lottades in i tio ”redaktioner”, med uppgiften att förbereda inspelning av ett varsitt podavsnitt om ”Språk och makt”.
Vi har en del tekniska utmaningar att försöka förhålla oss till, och dem har jag nog bara till hälften rett ut hur vi ska bemästra (alla är förresten inte tekniska: en outgrundlig punkt är hur vi ska få till fem tysta ställen i skolan där det går att spela in under lektionstid tisdagen efter lovet?) , men det viktigaste är nog ändå att börja i änden: vad vill vi säga? Vi har tidigare i kursen Svenska 2 arbetat med ”språksituationen i Norden” och tittat på sånt som dialekter, grannspråk, minoritetsspråk och den svenska språklagen.
En uppgift var att skriva en kort argumenterande text om vilka två av språklagens fem punkter som är ”viktigast”, och när mina elever resonerade om detta kopplade de allra flesta på ett tydligt sätt tillgång till språket till demokratiska rättigheter och möjligheter. /Katarina.