En Lisa för lärandet. Att ta reda på elevernas förkunskaper. Under tre veckors tid har min lärarkandidat Jasmin Andersson (HKR, Lunds Universitet) arbetat med lyrik och lyrikanalys i min tekniktrea.
Redan innan hon började sin VFU hos mig hade vi pratat om att jag arbetar med språkinriktad ämnesundervisning. Jasmin, full av ambition och entusiasm läste på och har under sin VFU försökt att arbeta språkinriktat hela tiden. Precis som Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, skriver (s.94) är det viktigt att bygga upp förförståelsen för ämnesområdet på olika sätt – i synnerhet är detta viktigt för flerspråkiga elever. Pauline Gibbons. Att stötta skrivandet istället för att förenkla nivån ”Tänk dig att du som ambitiös ämneslärare märker att elever kan ditt ämne men stupar på språket.
Du sänker därför nivån och förenklar språk och undervisning, men får reda på att det är fel väg att gå. Lösningen säger man istället är ett språkutvecklande arbetssätt, men hur går sådant till? Vi har sammanfört en NO-lärare med en svenska som andraspråkslärare. Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena.
Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna.
Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? Att starta en lektion på effektivt sätt. Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det.
Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. Om vikten av att som lärare visa hur man gör. Återigen har jag det utvidgade kollegiet på twitter att tacka för inspiration!
Igår tipsade Anna Kaya om klippet ”I do, we do, you do” som jag även vill tipsa andra om i detta inlägg. Titeln på det korta programmet väckte för mig inte några omedelbara associationer till skola och pedagogik, så hade det inte varit för att just Anna Kaya delade detta hade jag nog inte tittat på det. När jag väl har sett programmet är ju titeln en mycket tydlig beskrivning av hur arbetet med att förbereda elever inför självständigt arbete kan läggas upp! I klippet möter vi läraren Lindsay Young, som undervisar grade 9-12 på Verdugo Hills High School.
Den korta filmen handlar om vikten av att modellera och stötta i undervisningen, oavsett ämne. I do, we do, you do. Första skolbesöket. Efter en lång resa hit till Adelaide har vi nu varit på vårt första skolbesök.
Vi besökte pojkskolan Black Priors school där vi fick vara med på en lektion där vi fick se hur de arbetade med Reading to learn på en NO-lektion med 9-10-åringar. De skulle bygga ett skydd till ett ägg som de skulle släppa från taket. Målet var att äggets skal inte skulle gå sönder. Den här lektionen läste de en text om varför ett skydd inte skulle gå sönder. Innan de började läsa så gav läraren eleverna förförståelse för texten genom att först koppla tillbaka till lektionen innan då de byggt sina egna skydd och sedan berätta om vad texten handlade om.
Efter att träffat en massa nya människor och pratat engelska hela dagen är vi nu trötta men fulla av intryck! Progressiv brainstorm: work in progress. Tema: Genrepedagogik och Gibbons i praktiken. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Filmer om Genrepedagogik och språkutveckling. Flerspråkighet i fokus: Språkutvecklande arbete. Flerspråkighet i fokus: Svensken om svenskan. Klassrumsexperimentet: Handuppräckningsförbud. Språket bär kunskapen: Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd. Läslyftet. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse. - Vad vet ni om Sverige?
Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. Mallar och instruktioner.
Förstå kunskapskravet. Om läs- och skrivutveckling i svenska och svenska som andraspråk. Få en teoretisk bas och en ökad kunskap om elevers läs- och skrivutveckling.
Se föreläsningen med professor Caroline Liberg och läs hennes text Elevers läs- och skrivutveckling – mellanåren. Diskutera sedan med kollegor utifrån diskussionsfrågorna i handledningen till materialet. Föreläsning I föreläsningen om elevers läs- och skrivutveckling resonerar professor Caroline Liberg (Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet) kring elevers läs- och skrivutveckling utifrån ett teoretiskt perspektiv. Föreläsningen är uppdelad i tre delar: Bok och bibliotek 2013: Alla lärare är språklärare.
Stärk språket Stärk lärandet. Scaffolding Language, Scaffolding Learning - Teaching Second Language Learners in the Mainstream Classroom Gibbons, Pauline Hallgren och Fallgren, tredje upplagan, 2013.
Hur ska man som lärare arbeta för att nå alla elever i ett heterogent och mångkulturellt klassrum? Hur kan man arbeta så att undervisningen blir både språk- och kunskapsutvecklande? Dessa frågor står i fokus för denna bok, skriven av Pauline Gibbons som själv har lång erfarenhet av undervisning av flerspråkiga elever, både som lärare och lärarutbildare. Anna Kaya. Ny i svenska skolan: Språkinriktad undervisning.
Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP.
Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket. Språkets roll för lärandet Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet. Man måste även ständigt fundera över hur man tydliggör och förtydligar för att stötta där elevernas språkliga förmåga inte räcker till för förståelse. I våra styrdokument är elevaktivitet, stöttning, meningsfullhet, delaktighet, ämnesövergripande, ökat ansvar viktiga delar.
Interaktionens betydelse Interaktion är viktigt för lärandet och språkutvecklingen. Språkinriktad undervisning Skolspråk.