Läsförståelse, hur får vi tag i den? Att förstå texter – det är en konst som alla kan lära sig men som inte kommer av sig själv.
Det behövs undervisning för att hjälpa elever att förstå vad läsförståelse är men också för att förstå hur man själv kan använda eller redan använder olika strategier för att förstå. Eleverna måste tidigt förstå varför vi läser och att läsa är ett sätt att tänka. En text går att förstå på flera plan, man läser på mellan och bortom raderna. Monica Reichenburg och Ingvar Lundberg hävdar i sin bok Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd att alldeles för många barn läser passivt.
Att mäta läsförståelse: utmaningar och fallgropar. Hur mäter vi läsförståelse och identifierar de elever som har läsförståelsesvårigheter?
Forskarna Keenan och Meenan (2014) ville jämföra fyra olika amerikanska standardiserade tester av läsförståelse och svara på (bland annat) följande frågor: Spelar det någon roll vilket test man väljer om man vill identifiera elever med läsförståelsesvårigheter? Är det någon skillnad i mellan yngre och äldre elever? Astrid, Läsfixarna och Cirkelmodellen - en oslagbar kombination i ett språkutvecklande arbete. Äntligen har vi startat upp vårt fantastiska tema som skall sträcka sig långt in på vårterminen.
Eleverna fick för ett par veckor sedan vara med om att öppna en resväska med lite olika saker som tillsammans var ledtrådar som skulle leda fram till en person. I väskan fanns en flaggstång,en soppskål, en spik, en gris, en råtta, en polkagris och en ärta. Tillsammans kunde vi klura ut att dessa saker var hämtade från Astrid Lindgrens fantastiska värld. Fas 1 Efter att vi konstaterat att den person vi sökte var Astrid Lindgren såg vi två filmer om Astrid som person och författare.
Då vi denna vecka introducerat lässtrategin att ställa frågor på text (Reportern) fick eleverna användning för den under filmen. Strategier för läsförståelse: Ställa frågor. Berättelseansiktet. Magiska skrinets sagor på svenska - Magiska skrinet. Junior - NE. Genrepedagogik och cirkelmodellen - att utmana och stötta. ”Idag ska vi skriva sagor.
Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande.
4-rutan utvecklas… ”Flerproblems-mall”. Vi fortsätter att utveckla vårt berättelseskrivande.
Vi har nu jobbat med 4-rutan för att hålla vår röda tråd genom berättelserna: Eleverna har lärt sig att skriva berättelser men inledning, problem, lösning och slut. Lärarrespons på elevers skrivande. Argumenterande texter Rymden fortsätter. På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter.
I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Målen för dagen var: Men även då språkligt att eleverna: Vi läste, tittade på bilder och pratade om de olika årstiderna. Framsteg. Denna första del i materialet tar fasta på elevernas förmåga att analysera ord i språkljud och omkoda dessa ljud till korresponderande bokstav.
För att elevens produktion skall tolkas som korrekt förutsätts dessutom att de i orden inkluderade bokstäverna placeras i rätt ordning. I testet ingår enstaviga, tvåstaviga och tre/flerstaviga ord samt ord med en konsonantkombination i början. Vad är genrepedagogik? Genrepedagogik - en modell ”Den genrepedagogiska modellen syftar till att stegvis, med hjälp av en explicit undervisning, stötta eleverna att utveckla inte bara sitt vardagsspråk utan även ett effektivt skolspråk.” skriver Johansson och Sandell Ring (2012) i sin bok Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken.
Det handlar bland annat om att eleverna ska bli medvetna om olika texters olika språkliga mönster och strukturer samt att olika texter har olika syften. De, dem och dom - grammatik - subjekt och objektsform. Intensiv lästräning ger flyt. – Vad handlade den om?
Frågar Anita Kullring innan de börjar läsa. – Om Marko.