background preloader

Bedömning

Facebook Twitter

Kunskapsvägg åk 1-3. Har fått förfrågan om skylten som det står Vår Kunskapsvägg på samt trädet med ugglan i som sitter mitt i på denna bild.

Kunskapsvägg åk 1-3

Hittar skylten i datorn men tyvärr inte trädet. Den som vill ha skylten kan klicka på den här nedan och sedan spara ner den eller skriva ut direkt. När jag gjorde kunskapsväggen tidigare hade jag inte Svenska som andraspråk och Modersmål med. Det har efterfrågats av flera men tiden har inte räckt till förrän nu. Förväntningar. Kommunikatören: Klassexempel – Kooperativt Lärande. Idag har vi testat kommunikatören i en klass 3, halvklass med 11 elever.

Kommunikatören: Klassexempel – Kooperativt Lärande

Vi arbetade med geometriska former. Först fick eleverna i uppgift att i par måla två geometriska former på en miniwhiteboard – minst tre hörn, max fem hörn. Dessa skulle sedan användas som bilder att beskriva. Eleverna delades nu in i grupper om 3. De satte sig så att kommunikatören och den aktiva lyssnaren satt mittemot varandra och observatören så att hen kunde se båda. Foto: Jennie Wilson Lyssnaren fick en tom miniwhiteboard (WB) och kommunikatören fick en med två figurer på. Dags att börja! Vi upptäckte till exempel att man kan vara ännu mer noggrann med att säga var figuren är – t.ex. om den är precis vid kanten eller inte.

Nu var det dags att byta så att eleverna fick nya roller. Så här kunde det se ut när en grupp var klar: Fem steg till formativ bedömning i klassrummet. Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen.

Fem steg till formativ bedömning i klassrummet

Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse. Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering.

De fem strategierna är: Formativ bedömning. Formativ bedömning kan betraktas som ett redskap för lärande både för elever och för lärare.

Formativ bedömning

Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära. Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande. I nedanstående figur betraktas bedömning som en faktor som kan påverka elevens motivation och självbild både positivt och negativt. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen.

De tre frågor som måste ställas av elev och lärare är: Vad är målet? Med dessa tre frågor som grund beskrivs nedan fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Vad ska eleverna lära sig? Vad kan de redan? Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande. Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm.

Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande

Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”. Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Till utseendet liknar den en vanlig bedömningsmatris som är uppdelad i tre nivåer (som t ex de tre nivåerna i kunskapskraven).

Innehållet har dock ett helt annat sikte. Bedömningsmatriser är till för att läraren ska kunna bedöma eleverna i efterhand. Lärandematriser är till för att eleverna ska förstå vad de ska lära sig i förväg. Fördelarna med en lärandematris är flera. Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling - årskurs 1-3. Då var det snart dags för en ny termin.

Spännande och roligt! Jag har haft en skön och härlig ledighet men nu börjar tankarna rulla kring jobb igen. Jag har passat på att läsa Det professionella lärandets inneboende kraft av Helen Timperley och hunnit fundera lite kring hur jag ska göra för att använda kunskaperna från boken i mitt vardagliga arbete. Känner att det gav mig en hel del i mitt uppdrag som förstelärare men också som arbetslagsledare. Spår av boken finns i mitt tidigare inlägg om Analys av de pedagogiska planeringarna. Nu vankas snart utvecklingssamtal. Igen är det inte viktigt att eleverna bedömer sig ”rätt” utan bara att de tänker till kring förmågorna och vet att de är en del i bedömningen. Vill ni kika på dokumentet och använda det eller delar av det så var så goda. Tanken är, som vanligt kring mina moln, att eleverna målar molnen olika mycket beroende på hur de själva anser att de presterar kring förmågan.

Matris-dubbelt-och-hc3a4lften.png (PNG Image, 578 × 394 pixels) Matris-addition-och-subtraktion1.png (PNG Image, 593 × 359 pixels) Matris-positionssystemet-ny.png (PNG Image, 735 × 424 pixels) Förmågor skyltar (år1 3) Skriftliga omdömen - Fridaskolan. Formativa arbetssätt. Kartläggning och test : Frida och djuren - kartläggning av läsförståelse i åk 2. (Staffans K, Risberg A-K, Kronberg N) Beskrivning Frida och djuren är ett finlandssvenskt kartläggningsinstrument för läsförståelse i årskurs 2.

Kartläggning och test : Frida och djuren - kartläggning av läsförståelse i åk 2

Materialet är normerat för februari månad och kan användas för att kartlägga läsförståelsen i en hel klass, men även med enskilda elever. Lärarhandledningen omfattar anvisningar för genomförandet med bl.a. instruktioner till klassen, anvisningar för rättandet och tolkningen av resultaten. En kartläggning bör alltid åtföljas av åtgärder och därför innehåller handledningen även ett bidrag av PD Tuija Aro om hur elevernas läsförståelse kan stödas. Skylt Big five och Lässtrategier (1) Responsmall och renskrivningsmall. Argumenterande texter Rymden fortsätter. På dagens lektion kring rymden så har vi, istället för faktatexter som vi gjort tidigare, jobbat med argumenterande texter.

Argumenterande texter Rymden fortsätter

I rymd-temat handlade det den här gången om ÅRSTIDER. Diamant. Diamant är ett diagnosmaterial som kan användas som stöd för att bedöma elevers kunskaper i matematik.

Diamant

Diamant utgår från Lgr11 och är utvidgat till att omfatta kursplanen i matematik till och med årskurs 9. Materialet består av 127 diagnoser. Diagnoserna ska användas för att kartlägga hur långt eleverna kommit i sin matematikutveckling. Syftet är i huvudsak formativt och diagnoserna ska ge ett underlag för planering av en strukturerad, individanpassad undervisning som skapar goda förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven. Strukturscheman visar sambanden. Miniwhiteboards, no hands mm förslag. Tips för bedömning. Critique and feedback - the story of austin's butterfly - Ron Berger. Förmågor i matematik.

Ja, de nationella proven i matematik för åk 3 är klara för våra elever.

Förmågor i matematik

Alla … vi lärare och eleverna drar en lättande suck, trots att vi arbetet på att proven ska ingå som en naturlig del i undervisningen, uppstår ändå en rejäl anspänning hos oss alla. Efter en första rättning (att skriva omdömen och kunskapsprofiler återstår) ser vi mycket goda resultat och kunskaper hos eleverna. Vi har lyckats lyfta alla elever minst ett snäpp upp i nivå. Och självklart funderar vi nu på vilka framgångsfaktorer som spelar in. Vi har gjort flera förändringar under åk 3 och det har självklart påverkat. MetoderKommunikationBegreppProblemlösningResonemang. Två stjärnor och en glödlampa - en film om kamratbedömning. Bedömning nationella prov. Skylt Big five och Lässtrategier (1)

Åk 3 - PRIM-gruppen Nationella proven. Syftet med ämnesprovet är dels att stödja en likvärdig och rättvis bedömning, dels att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skol-, huvudmanna- och nationell nivå. Till varje läsår konstrueras nytt ämnesprov. Bedöma texters kvalitet / nationella prov. Nationella proven/ Kunskapsprofiler. Bedömningsnycklar. BFL (Bedömning för lärande) Bedömning i vardagen. Förstå kunskapskraven.