background preloader

Jennyantonsson

Facebook Twitter

Lektionstips. EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum. EPA står för enskild, par och alla. Det är en metod som jag ofta använder mig av i mitt Flippade Klassrum. Jag har fått mycket positiv respons av mina elever och de tycker att denna metod ger dom en chans att tänka efter och ger dom en möjlighet att verkligen vara delaktiga i diskussioner. De upplever att de nu vågar säga vad de tycker och tror, för de får en chans att formulera sig och tänka efter innan de behöver förmedla ”svaret”. Jag startar med en enskild flödesskrivning. Där skriver de ner precis det som de tänker kring en speciell fråga, exempel på fråga som vi arbetat med nyligen är när vi inledde religionskursen med frågan ”Vad betyder religion för dig, vilken roll spelar religionen i ditt liv?” Steg 1, enskild skrivning Nästa steg är att de tillsammans, i par eller i grupp, delger varandra genom att läsa upp det som de skrivit. Det som Vygotsky menar är en viktig del i sin sociokulturella teori.

Steg 2. Steg 3. SPRÅKFÖRÄNDRING, SOCIOLEKTER. Charlottas klassrum: Grammatik i Svenska 2 på nytt sätt. "Det här arbetsområdet har verkligen förändrat min syn på grammatiken. Från att vara något nödvändigt ont som man inte har någon större nytta av (vad hjälper det att jag vet att det ordet är ett substantiv eller ett adjektiv) till något som man kan använda till att verkligen förbättra sitt skrivande. Om jag hade ändrat på de saker som jag skrivit att jag borde förbättra i min rapport så hade den garanterat blivit mycket bättre och nu kan jag arbeta så med framtida texter vilket borde göra mig till en betydligt bättre skribent. Så man kan säga att det här arbetsområdet kopplat ihop grammatik och språk, något som tidigare känts som två skilda saker.” Så här skrev en av mina elever i Svenska 2 i avslutningen på en grammatikrapport som utgjorde slutuppgift för momentet i kursen. Katarina utgår i sin undervisning ifrån en måltext som hon sammanfattat utifrån en text om typiska drag i formellt språk som finns i rättningshäftet av nationella provet i Svenska 3.

Språkets byggstenar. Ordlista - grammatiska begrepp. Mening En mening inleds med stor bokstav och avslutas med punkt, frågetecken eller utropstecken. Innehållet i meningen måste ha en självständig betydelse. En mening kan bestå av: en huvudsats eller flera samordnade huvudsatser – Maria gråter. – Eric skriver |och| John läser.en huvudsats tillsammans med en eller flera bisatser – Maria gråter |eftersom hon inte lyckades så bra med sin uppsats. – John läser |trots att han är så trött |att han nästan inte kan hålla sina ögon öppna.ett utrop eller en uppmaning – Oj! – Lyssna! Sats En fullständig sats måste innehålla ett subjekt och ett finit verb, t.ex. Bisatser däremot kan inte stå ensamma utan är en del i huvudsatsen: ... eftersom vi inte har tillräckligt med pengar, ... trots att alla ansträngde sig hårt.

Ordklasser Adjektiv Ord för egenskap, tillstånd m.m., t.ex. gul, långsam, fantastisk. Adverb Ord för plats, tid, sätt, omständighet, orsak m.m., t.ex. ute, i går, sakta. Interjektioner Känsloord och svarsord, t.ex. nej, fy, usch. Konjunktioner Verb. Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap. Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Ord, grammatik & skrivregler.

Greppa grammatiken. Etik-de 55 viktiga! Skönlitterära böcker som berör andra världskriget. Tema/ämnes- övergripande. Vågen - ordning ger makt: del 1 av 7 9 november 2014 kl 10:45 - Unga Radiotea... ODVKIN-NY. Länkskafferiet - Teman - Andra världskriget (1939-1945) Hédi Fried 8 juli kl 13:00 - Sommar & Vinter i P1. Tyskarna kom till staden Sighet i Rumänien i mars 1944. Hédi Fried och hennes familj tvingades tillsammans med stadens övriga judiska befolkning iväg till ett getto.

Efter några veckor skickades de vidare – till Auschwitz. Hédi och hennes syster skildes från föräldrarna och de återsågs aldrig mer. Mamman och pappan gasades ihjäl direkt efter ankomst till koncentrationslägret. Hédi och hennes syster fick sitt hår avrakat och tvingades till slavarbete. Hédi Fried berättar i sitt Sommarprogram, med konkreta exempel, om nazismens vidrigheter i koncentrationslägren. Författare, psykolog, 91 år. Överlevde fångenskap i Auschwitz och Bergen-Belsen under andra världskriget. Producent: Augustin Erba. Historia. Det är året 1942 och Friedrich får chansen att studera vid Napola, en elitistisk och nationalpolitisk uppfostringsanstalt under führerns regim.

En kadett från skolan får upp ögonen för Friedrich i boxningsringen, där han imponerar med sin styrka och stil. Kadetten bjuder in honom att ansöka till skolan vilket gör att Friedrich känner sig smickrad och stolt. Han ser nu en möjlighet att få komma upp till det bättre samhällsskiktet oc de bättre människorna. Inte förbli fattig och underlägsen som sin anti-nazistiske far. Efter en tid på skolan får Friedrich känna på vad det innebär att vara en Napola-elev. Ska han stötta sin vän eller ingå i führerns elit? Tema och fördjupning Politik och makt – Läkarundersökningen som Friederich fick får oss att uppmärksamma den rasforskning som faktiskt gjordes i Sverige.

Man kan också uppmärksamma retoriken i rektorns välkomsttal. Civilkurage – Det är Albrecht som rör runt i grytan på anstalten och främst hos Friedrich. Ämnen och kursmål År 9 Gymnasiet. Lästips till Förintelsens minnesdag. Koncentrationslägret Auschwitz befriades den 27 januari 1945. Sedan 2005 är dagen en internationell minnesdag då Förintelsens offer uppmärksammas över hela världen. LitteraturMagazinet tipsar om läsning. I Sverige har den 27 januari varit en nationell minnesdag för Förintelsens offer sedan 1999.

Men 2005 deklarerade FN denna dag som en internationell minnesdag och uppmärksamheten spreds över världen. Tanken är att bekämpa intolerans, främlingsfientlighet, rasism, antiziganism och antisemitism. Det kommer ständigt nya böcker kring detta enorma trauma i Europas historia. Här kommer några lästips från LitteraturMagazinet redaktion: "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" av Göran Rosenberg är en självbiografisk memoarbok om Göran Rosenbergs föräldrar, framför allt hans pappa. "Maus" av Art Spiegelman är en serieklassiker från 1986 som handlar om Förintelsen. "Mannen utan öde" Imre Kertész anses vara en av världslitteraturens starkaste skildringar av koncentrationslägren. 27 januari 2014.

Barnen som bestals på sin framtid – Om ett inställt födelsedagskalas. Tänk om Margot och Anne Frank hade kommit till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Anne Franks storasyster Margot kunde ha fyllt 88 år igår den16 februari 2014. Men kalaset är inställt. Hon har varit död i 69 år. Tänk om hon hade fått levt ett långt liv och firat sin födelsedag med sin lillasyster och barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Tänk om hon hade kunnat göra det i Sverige. Tänk om hon och hennes familj hade erbjudits skydd här när Nazityskland ockuperade Nederländerna 1940. I juli 1942 blev Margot inkallad att infinna sig för att transporteras till "arbetsläger". De båda systrarna hade kanske några år tidigare istället kunnat dyka upp i Sverige som "ensamkommande flyktingbarn". I verkligheten var det värre än så. Enstaka judiska flyktingbarn kom igenom nålsögat. Jag läser just nu Imre Kertész "Mannen utan öde".

I drömmen hade det hade kunnat sett annorlunda ut. 17 februari 2014 Anmäl textfel Dölj Anmäl textfel. Tema Andra världskriget år 6-9 - Kalmar kommun - Invånare. Svenska (åk 6-9) Bokpratsspel ny version. Svenska. Förstelärare i Svedala | Inspiration och tips. 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson.

Det populäraste inlägget hittills är Cristian Abrahamssons Kims matteprov som haft över 19.000 visningar. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Jag arbetar med en liten grupp i matematik. Läs- och skrivundervisning. Språkutvecklande arbetssätt. Genrepedagogik & Cirkelmodellen. Inför nationella prov i svenska. Np Sva åk 9. Texter att lyssna på inför NpSva9. 2010-01-08 11:26 Joakim Wendell Här nedan hittar du texter och uppgifter till ett gammalt nationellt prov. Texterna är i pdf-format, så du behöver Adobe reader för att kunna läsa dem. OBS! Texterna syns inte om du använder Internet Explorer.

Använd därför hellre Mozilla Firefox. Att fundera på angående texterna: Vad handlar texten om? Vad är det för slags text? Finns det några texter du tycker är intressanta? Finns det några texter som är ointressanta? Är det några texter som är svåra att förstå sig på? Finns det några texter som har något gemensamt innehåll? Du kan lyssna på texterna här: Introduktion: Mig äger ingen: En avhoppares berättelse: Sådana människor: Miljöflyktingar att vänta: Bluff om klimatet: Att få in ett slag: {jsmallfib [repository]} Ordlista kopplad till centralt innehåll och kunskapskrav i Svenska. SVENSKA. Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning.

Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien. I det centrala innehållet i kursen Svenska 2 står det att kursen ska behandla… ”relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.”

I övrigt brukar jag i dessa sammanhang använda UR:s serie ”Hej Litteraturen!”. Åsa. Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning. Pojken i randig pyjamas. Genre - Vad Är Skönlitteratur Och Sakprosa? Svenska. Helt rätt bok! Svenska. Pedagogiska hemsidor. Digital medborgare regler. Klassrumsregler. Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Kom ihåg att dela genom att ange att jag gjort dem, precis som jag anger att Malin har gjort de jag har insirerats av.

Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem! Flippa. Förmågorna. Elevledda utvecklingssamtal. Cirkelmodellen. Genrepedagogik Cirkelmodellen. Språkutvecklande arbetssätt. Att undervisa i lässtrategier - hur gör man? Språkdagarna 2012 Josefin Nilsson - Språkdagarna+Josefin+Nilsson.pdf. Checklista_fyra_sprakfardigheter. SIOP.pdf. En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol. Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex.

"Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Ex. Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material.

Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? 1. Hur ska jag bedöma mina elever? Ex. Hanna Stehagen Fd Nylander presentations. Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt by Mina Anger on Prezi. Undervisa lässtrategier by Cecilia Lind on Prezi. Bättre lärare med kollegialt samarbete. I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer.

Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen. Min uppgift som forskare var att försöka analysera vilken kompetensutveckling som skedde i gruppen. Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. BFL i undervisning – en metodöversikt | Utbildning. BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning.

Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. Andra tekniker syftar främst till att ge läraren återkoppling på vad eleverna får ut av undervisningen eller att signalera till läraren när eleverna inte förstår det som undervisningen handlar om. Läs Christel Jansson utmärkta blogg om återkoppling i två riktningar eller Annika Sjödals referat av Dylan Wiliams bok Att följa lärande. Tillbaka upp Tillbaka upp. Presentationer #SETT15. Vad är en bra lektion? Genrepedagogik. Förmågorna. Big 5/BFL.

BFL Nyckelstrategier. Extra anpassningar. Nottingham. Utmanande undervisning. SvA och nyanlända. Läsa och skriva. Läsa och skriva.

Familj