Helen Engdahl
Skolval2018. Malinsklipp B som i Berättarperspektiv. Den elektriska flickan. Ulf Nilsson Den elektriska flickan Man brukar tala om brinnande och förtärande kärlek. Men det är bara ljumt prat i jämförelse med den heta historia jag nu ska berätta. Den utspelade sig någon gång i början av seklet i en liten by i skogstrakterna i Blekinge. Det var när elektriciteten var ny och man även ute på landet kunde få elektriskt lyse vid köksbordet. Just när strömmen drogs till denna by föddes en flicka. Flickebarnet var ilsket och skrek och skrek. Det gick inte riktigt som han hoppats. Efter två år hade hon vuxit till sig. Det var något märkligt med flickan, det såg föräldrarna genast. Det kunde också spraka om henne och ibland om nätterna var hon liksom självlysande. Flickan hade energi på något vis, det var alla ense om.
Hade föräldrarna varit riktigt uppmärksamma så skulle de anat oråd. . – Det var en underbar trollerikonst hon lärt sig, sa hennes mor och far bara och applåderade. Det sprakade alltid i radioapparaten när hon kom in i rummet. Där slutar historien. Svenska skrivande. Cirkelmodellen. Cirkelmodellen. Instruerande text. Att arbeta språkberikande, A-M Körlings idéer. Nyanlända. Genrepedagogik. Återberättande text. Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen. Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg.
Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Eleverna valde bilder och använde kronologin och tidsorden för att kunna skriva passande text. Under arbetets gång samlade vi tillsammans ord från besöket i en expertordlista, med förklaringar som eleverna förstod. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken.
Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum En dag vi gick till stan. ”Exkursion i stan. Genrepedagogik på mitt sätt. Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen.
Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Terminstart efter sommarlov. Nyanlända sva. Svenska olika texttyper. Språkutvecklande lektioner. Mitt Flippade Klassrum | Strukturera mera! I dagens DN publiceras följande artikel: Oredan ökar i klassrummen trots tuffare tag Det som förvånar mig mest är att folk fortfarande blir förvånade av att ”tuffa tag” inte hjälper för att strukturera och skapa ordning i klassrummen.
När man försöker lösa ett problem i klassrummet genom att använda sig av metoder som kanske fungerade för 50 år sedan på dagens unga och morgondagens vuxna, ja snacka om att använda ”fel” metoder. Forskningen inom pedagogiken går framåt. Utvecklingen av alla de verktyg som finns tillgängliga i klassrummet går framåt. Hur kommer det sig då att vårat tänk kring hur vi skapar struktur och ordning i klassen går helt plötsligt 50, om inte 100, år tillbaka i tiden? -Av med kepsen! -Sitt still! -Lyssna på läraren! -Visa respekt! Det där sista ger mig rysningar. Vad är då framgångsfaktorer i ett klassrum? Artikeln pekar även ut faktorer som jag arbetar mycket med i Mitt Flippade Klassrum. ”Lägger du alltid ut dina lektionsplaneringar i blogg?”
Men svaret är också Nej. Språkutvecklande arbetssätt. Svenska olika texttyper. Mottagande och undervisning av nyanlända. Lektioners struktur. Skriva berättelser. Genrer/texttyper.