H.C. Andersen: En sagoberättare - UR Skola. Bamse vill lära skolbarn om källkritik – Serier i undervisningen. I våras blev Bamse världskändis när han förklarade källkritik för barn. Nu är det dags igen med ett nytt specialnummer på temat som knappast blivit mindre aktuellt. Dessutom finns nytt skolmaterial från lärarna Jenny & Linda att ladda ner och beställa på Serieriundervisningen.se.
I Bamse nr 2 i år handlade det om källkritik på nätet. Idén till serien ”Bamse och den mörka skogen” fick Bamseredaktionen på läskonferensen Readme i Malmö. Tillsammans med lågstadie- och gymnasieelever, viralgranskaren Jack Werner och internetforskaren Elza Dunkels skapades historien som fick stor uppmärksamhet. Många tidningar och tv-kanaler skrev och pratade om Bamses kamp mot falska nyheter och ryktesspridning, både i Sverige och utomlands.
Till exempel gjorde Financial Times, och Buzzfeed reportage om Bamse. – Jag tror att jag vågar påstå att ingen av oss hade en aning om hur mycket uppmärksamhet detta skulle få, säger Elza Dunkels. Och nu är det faktiskt dags igen! Ladda ner lärarhandledningen gratis här. Boksamtal. För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram.
Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på. Observera att detta är ett .docx-dokument och därför automatiskt sparas ner på din dator när du klickar på länken. Läsnycklar och handledningar av skiftande karaktär. Bilderböcker Glöm inte att bilderböcker med fördel kan användas långt upp i åldrarna. Främst lågstadiet (Hcf) Främst mellanstadiet (Hcg och uHc) Frekvord alla. Vanligaste orden i svenska språket. 2 dagbok. Min checklista berättelse.
"Huset" | Ett skrivprojekt i ämnet Svenska. Läsförståelse: Aktiv läsning - UR Skola. Läsa faktatexter. TCRWP. En%20perfekt%20mening. Kom%20ih%C3%A5g%20n%C3%A4r%20du%20skriver%21. Att våga välja nya vägar. En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i: att skapa text där ord, bild och ljud samspelar Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj. I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis: Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet.
Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!? E471192503. BARNPROGRAM OM SPRÅKET, BOKSTÄVER, BÖCKER MM. Att göra den enskilda läsningen gemensam. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet.
Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Det finns förstås sätt att efterbehandla läsningen. LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin.
Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag värderar inte det barnen benämner. Jag ser 18 fönsterrutor. Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor: Hur läser vi titeln på boken? VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill! Lärarens förhållningssätt vid moment två: Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. Då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis: ”snarkningar”ungsluckanmörkretRosalindahotfulltköksklockanplåtfyrtio Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla!
Kungsbacka utvecklar - att lära sig skriva och läsa med datorn som verktyg. Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15. Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL (‘Att Skriva sig till Läsning’ – med datorn som skrivverktyg). Seminarium med specialpedagog Ulrika Burman Ulrika är specialpedagog på Pedagogisk Inspiration Malmö med inriktning mot IKT. Hon talade om betydelsen av att tidigt upptäcka barn som har svårigheter i sitt språk- skriv och läslärande.
Tidiga insatser gör att färre elever behöver stöd in senare skolår. Av olika anledningar kan svårigheter som t.ex. dyslexi trots allt kvarstå. Observationsscheman Dokumentation och uppföljning av elevernas utveckling är viktigt. Första veckan samt föräldrainformation Vi tittade på Erica Lövgrens videoblogg: Att Skriva sig till Läsning – den första veckan. Lärande rum – den tredje pedagogen Även rummet är en stödstruktur för lärandet. InteraktionerVerktyg och tecken (artefakter)Hopp om utvecklingKreativitet Workshop – fundera, diskutera och visualisera Lärande Rum. Skriva sig till läsning.