background preloader

Ojabybibliotek.wikispaces

Ojabybibliotek.wikispaces
För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på. Observera att detta är ett .docx-dokument och därför automatiskt sparas ner på din dator när du klickar på länken. Läsnycklar och handledningar av skiftande karaktär. Bilderböcker Glöm inte att bilderböcker med fördel kan användas långt upp i åldrarna. Främst lågstadiet (Hcf) Främst mellanstadiet (Hcg och uHc)

https://ojabybibliotek.wikispaces.com/Boksamtal

Related:  LäsaSvenskaBibliotek

Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse Efter att ha varit med i en fortbildning kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse har jag varit mycket intresserad av läsförståelse. Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. I år arbetar jag med detta två lektioner i veckan med min årskurs 4. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Diskussionerna blir, när eleverna har blivit vana, både givande och entusiastiska.

Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar.

Bokslukarsällskapet Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan: Skola Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Eleverna behöver ha förebilder som modellerar lässtrategier och de behöver höra hur andra människor uppfattar en text, för att förstå att texter kan läsas och tolkas på flera olika sätt.

Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Alléskolans bibliotek Syfte: Det är viktigt att lära sig att hitta i biblioteket. Genom att lära sig att hitta fysiskt i biblioteket tränas också elevernas förståelse för att information är organiserad och sökbar. Allébibblans idé är att eleverna ska bli så självständiga som möjligt i sin informationssökning.

Lässatsning för att stimulera fler barn och unga att läsa mer En god läsförmåga är grundläggande för att barn ska klara kunskapskraven i skolan. I regeringens särskilda lässatsning samlas skola, kultur, idrott och föreningsliv för läsfrämjande insatser under paraplyet "Hela Sverige läser med barnen". Inom ramen för satsningen kommer höstlovet stärkas som ett läslov, en läsdelegation har tillsatts och regeringen utvidgar de pågående satsningarna Bokstart och Läslyftet. - Det brukar sägas att det krävs 5000 timmar för att träna upp sin läskondition, gå från att staka sig genom en text till att läsa med flyt och lust. Alla de timmarna ryms inte i skolans schema. Vi ska läsa mer i skolan, men vi måste också läsa mer hemma och alla barn – oavsett hur många böcker man har i bokhyllan hemma – måste oftare hamna i situationer där man kan upptäcka läsning, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Pias skrivtips: Lyckas ännu mer med din gestaltning Ska du lyckas med din gestaltning får du som författare inte kommentera eller förtydliga saker för läsarna. Du måste hålla dig utanför berättelsen, vara så osynlig du bara kan. Läs mer i blogginlägget Perspektiv och berättare. Håll tyst, helt enkelt. Det betyder att du inte kan gå in och lägga till saker i berättelsen som den som har perspektivet aldrig skulle registrera, säga eller göra. T.ex. kan du inte börja med en lång bakgrundsbeskrivning om personen det handlar om, för hur troligt är det på en skala att din karaktär skulle gå runt och tänka: Det hela började när jag var fem år gammal ...

Skolbibliotek i världsklass 2017 Hälften av alla elever saknar tillgång till ett skolbibliotek med bemanning. Men det finns goda förebilder och de vill DIK hylla! Utmärkelsen har delats ut vid fem tillfällen och här presenteras hela listan för året. Årets nomineringar kännetecknas av att det i år finns en mycket tydlig koppling mellan skolbibliotekens läsfrämjande arbete och arbetet med medie- och kommunikationskunnighet (MIK). Bra högläsningsböcker 1-16 år Här har jag gjort en lista med tips på bra böcker för högläsning, tre för varje ålder från 1 år till 16 år. Givetvis är detta inga strikta riktlinjer - det är klart att du själv vet bäst om böckerna passar ditt barn än eller inte. Men jag vill med min lista också tydligt visa att det finns bra högläsningsböcker för en ettåring, och att man kan hålla på hur länge som helst med högläsning, även för en sextonåring (och sjuttonåring, och artonåring...men jag var tvungen att dra en gräns någonstans). De tre böcker jag har tagit med för varje ålder är sådana jag själv tycker om för högläsning.

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Tolka bilder för att träna inferenser och öka ordförrådet När jag arbetade med sagotemat med mina sjuor ville jag öka deras strategier för att göra inferenser. En bra utgånspunkt är att använda sig av bilder. Om du vill veta mer om detta kan du läsa kunskapsköversikten av Barbro Westlund Att läsa och förstå där hon skriver att om ”eleverna har problem att göra inferenser kan bilderböcker /…/ helt eller nästa helt utan text, användas. Det är utifrån bilderna som en slutledning ska dras eller en muntlig berättelse ska formuleras. ” (sid 51). Jag valde att testa detta och anpassade det utifrån sagotemat genom att använda sagoillustrationer.

Related: