”Jag kommer att vara tacksam hela livet” Idag bor han i en egen lägenhet, går sista året på naturvetenskapliga programmet och på fritiden har tyngdlyftning blivit en favoritsysselsättning.
Vi träffar Hady Moosawy under ett träningspass på Ungdomens hus i Jönköping. Hit kommer han flera gånger i veckan. Han säger att träningen både fyller ett socialt och fysiskt behov. – Förra året slutade jag med all träning men då kände jag att jag började må sämre och att skolan blev lidande. Här har jag ett nätverk med vänner och vi hjälper varandra. Kom ifrån brodern Det har snart gått fyra år sedan Hady Moosawy kom till Jönköping. . – Jag och min bror tappade bort varandra på en tågresa och jag gick till polisen för att få hjälp, men de kunde inte hjälpa mig för jag var inte registrerad.
En vecka senare visade det sig att brodern Mohammad bodde i ett familjehem i en annan del av länet och så småningom fick de bo på samma ställe. – Jag kommer att vara tacksam hela livet för den möjligheten som jag har fått här. Hur ser du på framtiden? Frågorna som delar befolkningen - SVT Nyheter. På asylboendet Spenshult är väntan vardag för 500 personer. Många minns 2015, då människor flydde över Medelhavet, mottagningsgrupper väntade på svenska tågstationer och Sverige nådde sitt högsta antal asylsökande sedan Migrationsverket började föra statistik på 80-talet.
Under höstmånaderna september, oktober och november ansökte 100 229 personer om asyl i Sverige. Leila kom 2015 – väntar på asyl Leila Muhsen Khlati var en av dem. Den 23 oktober 2015 lämnade hon in sin asylansökan. Men för henne är väntan på asyl fortfarande vardag. SE MER: Migrationsverket: Spenshult är inte negativt för integrationen Hon är en av ungefär 500 personer som bor på Migrationsverkets näst största asylboende, Spenshult, utanför Oskarström. Följ med när hon visar runt och berättar om en vardag bestående av oviss väntan, i klippet ovan. Mohammed valde att stanna i Hedemora. Från trygghet i Karlstad till oro i Kabul. I köket i villan på Hammarö sitter Kristoffer Kullberg och läser nyhetsartiklar om den senaste månadens händelser i Afghanistan.
Om hur många som dött i olika attentat, om bilbomber och talibanattacker. Och därnere finns Ahmad som bott hos familjen Kullberg. – Det finns en oro såklart. Vi har knutit starka band till varandra. Det här är en kille som är otroligt go, ödmjuk och omtänksam som jag vill hjälpa med allt jag kan, säger Kristoffer Kullberg. Rädd för att han blir dödad Idag ska vi få vara med när Kristoffer pratar med Ahmad. Och direkt kommer oron. – Det är alltifrån att han ska bli av med sina tillhörigheter, som han inte kan lägga ifrån sig någonstans, till att han ska bli dödad, säger Kristoffer Kullberg. Ville bli barnskötare Ahmad Alizade bodde i en gäststuga på familjen Kullbergs tomt. Känner ingen Ahmad skickades iväg med 1 500 kronor på fickan. Kidist är en av dem som vill stanna: ”Det är lugnt och tyst” Här väljer tre av fyra flyktingar att stanna. Av de flyktingar som kommunmottogs i Storuman efter flyktingkrisen 2015 bor i dag 30 av 41 kvar.
Det visar siffror från SCB. Detta motsvarar 73 procent, att jämföra med till exempel Sorsele där endast 24 procent valt att bo kvar. Enligt socialchef Kerstin Olla Grahn är en förklaring den blomstrande arbetsmarknaden. – Vi har en väldigt låg arbetslöshet i Storuman. Vi behöver kunna växa och utvecklas och klara kompetensförsörjningen, både på företagen och i kommunens verksamheter. En annan förklaring är att kommunen själva aktivt sökt upp nyanlända för att matcha dem mot arbetsgivare. – Om jag tittar hos oss har vi satsat mycket. ”Inte bara humanitärt perspektiv” Men för Storuman handlar flyktingmottagandet inte bara om att göra en medmänsklig insats. . – Det har inte bara varit ur ett humanitärt perspektiv. ”Vi måste ställa högre krav på dem som kommer hit” ”Det finns inte resurser för alla” Under rekordåret 2015 sökte 1 255 600 personer asyl för första gången i EU. 333 350 personer beviljades samma år skydd.
Sedan dess har antalet förstagångsasylsökande sjunkit för varje år det finns tillgänglig statistik. Förra året, 2018, sökte drygt 580 000 personer asyl i EU-länder för första gången, cirka 11 procent färre än 2017. Nästan 333 400 beviljades samma år asyl, vilket är nästan 40 procent färre än 2017. I slutet av året väntade 889 000 ärenden fortfarande på beslut. Sverige: Även i Sverige har antalet asylansökningar sjunkit för varje år sedan den stora flyktingströmmen 2015. 2018 sökte 21 502 personer asyl i Sverige. Mellan januari och september i år har 16 081 asylansökningar inkommit till Migrationsverket i Sverige. 4 815 ärenden har beviljats av myndigheten under samma period.
Fotnot 2: Det finns tre instanser för beslut i asylärendet: Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Källa: Migrationsverket, Eurostat.