Forskare vid Karlstads universitet: ”Reformer verkningslösa om lärare inte får tid att planera” Skoldebatten rasar om sjunkande resultat, betyg, lärarbrist, kunskapskrav, ordning och mobiler.
Frågan är om vi diskuterar rätt saker. Våra forskningsresultat tyder på att skolan är en koloss på lerfötter. Så länge inte lärare har bättre förutsättningar att planera och efterarbeta undervisningen så riskerar skolreformer att vara verkningslösa. Förra året gav regeringen i uppdrag (ULF) till ett antal lärosäten att pröva olika modeller för samverkan mellan akademi och skola kring praktiknära forskning. Att förbereda ett läsår - Karin bygger undervisning. Maj är avslutningstider och planeringstider varje år.
Det är inte bara en tid för avslut utan även en tid för uppstart. Ett nytt läsår startar i augusti. Planering för lärande, bedömning och utveckling - Mikael Bruér. En av mina viktigaste metoder när jag arbetar med elever är tydligheten i bedömning och instruktioner.
Jag har länge försökt arbeta på ett sätt som gör att eleverna ständigt ska veta vad som ingår i varje moment och vad som bedöms. Petter Bergenstråhle. Planeringsprocessen och bedomningsaspekter v2. Bed%C3%B6mning del 1 planering. Att planera eller inte – är det ens en fråga? Artiklar i Lärarnas nyheter och Skolvärlden har skapat en förvirring hos vissa lärare vad gäller planering av undervisning.
Nu reder vi ut det. 1. Lärare SKA planera sin undervisning (Lgr 11, s. 18 ) 2. Man får kalla sin planering för vad man vill ”LPP”, ”Planering”, ”Pedagogisk planering” eller något annat. 3. 4. ”Lärare bör vid planeringen av undervisningen. Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning. För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid.
Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. Notera – ett sätt att öka kvaliteten. Att arbeta med noteringar som verktyg var en av de allra första metoderna vi mötte i Mattelyftet.
Då tyckte jag att det var svårt att få till det och de flesta lektioner där jag tänkt göra noteringar slutade med ett tomt anteckningsblock. Jag har nu provat detta vid upprepade tillfälle och börjar se stora vinster med att notera. Även om jag fortfarande kommer ut med ett tomt block då då. På lektionen jag ska beskriva skulle min årskurs ett pynta klassrummet. 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv. MåliMun: Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen.
Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser. Lärande 2.0. I mitt förra inlägg, När plan A inte funkar, skrev jag om hur jag fick ta ett steg tillbaka och reflektera kring vad det var som gjorde att min planering inte gav de resultat jag önskade i klassrummet.
Efter att ha strukturerat om, skapat stödmall för eleverna, förtydligat faktorer, visat eleverna bra källor, anpassade efter deras språkliga förmåga, blev lärandet i klassrummet ett helt annat. De ”likgiltiga, oengagerade eleverna” som lektionen innan mest hade surfat runt och kollat Facebook, satt nu istället djupt försjunkna i vattentillgång, rätt till utbildning och medellivslängd. Likgiltiga? Oengagerade? Det låter inte riktigt som något jag brukar skriva? Egentligen är det här inget inlägg tänkt som en replik till Fredriks inlägg. Tillbaka till klassrummet. När plan A inte funkar… Som många av er som följer min blogg och mina elevers arbete redan vet, så har en majoritet av mina elever annat modersmål än svenska.
Jag har elever med annat modersmål men som är födda i Sverige. Jag har elever med annat modersmål som har bott i Sverige en del av sitt liv men jag har även elever som är nyanlända och som har bott i Sverige i mindre än ett år. När jag var uppe i Stockholm och föreläste på SETT-mässan träffade jag en lärare som sa till mig ”Dina uppgifter är så bra för de är så tydliga och strukturerade”. Jag blev oerhört glad när hon sa det, för en av mina viktigaste pedagogiska tankar, är att min undervisning ska vara så strukturerad, så tydlig och så synlig som möjligt, både för min skull, men framförallt för elevernas skull.
När jag skapar uppgifter utgår jag alltid från förmågorna kopplade till kunskapskraven. Elevledda utvecklingssamtal. Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare.
Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal. Inför utvecklingssamtalet. Plugga smartare - lär dig mer på kortare tid - Studietekniktips. Hantera kursplanering och dela resurser för undervisning. Allmänna råd om planering.
Artiklar i Lärarnas nyheter och Skolvärlden har skapat en förvirring hos vissa lärare vad gäller planering av undervisning. Nu reder vi ut det. 1. Lärare SKA planera sin undervisning (Lgr 11, s. 18 ) 2. Man får kalla sin planering för vad man vill ”LPP”, ”Planering”, ”Pedagogisk planering” eller något annat. 3. 4. ”Lärare bör vid planeringen av undervisningen • tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven • identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper, • skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete, 5. 6.