background preloader

Digital läsning

Facebook Twitter

3 Ways to Teach Digital Literacy With Multimodal Text – Whooo's Reading Blog. By Matt Edwards In the early 2000’s came Web 2.0, and with it a major shift in the way we consume content. Now we’ve transitioned into a “read/write” culture, where the lines between consumption and creation are becoming increasingly blurred. To be active on the web in the 21st century means both “reading and composing, both understanding and producing multimodal texts.” A multimodal text combines two or more semiotic systems, including language, visual, audio, gestural and spacial. The power to create, repurpose, and share these types of texts is the very essence of what we now call “digital literacy.” Digital literacy is not only increasingly important, but it’s “no longer a luxury” as Hicks & Turner argue in No Longer a Luxury: Digital Literacy Can’t Wait: “We simply cannot wait to build the capacity in our students and colleagues, as well as ourselves.”

More: 8 Classroom Tools to Encourage Creative Writing Mini Documentarians Podcasts The tools you need: Online Writing By Matt Edwards. Integrating Multimodal Texts Into the 21st Century Literacy Curriculum. Multimodal Media and Its Possible Application to Improve Reading and Writing of Students | Anggrainy | English Education: Jurnal Tadris Bahasa Inggris. Aebersold, J. A. (1997). From reader to reading teaching: Issues and strategies for second language classrooms. New York, NY: Cambridge University Press.

Alias, A.A., Manan, N.A , Yusof, J & Pandian. (2012). The use of facebook as language learning strategy (lls) training tool on college students’ lls use and academic writing performance. Procedia - Social and Behavioral Sciences. Vol.67. p. 36 – 48 Archer, A. (2010). Pedagogy. Barr, R., Sadow, M,. & Blachwicz. (1990). Lauer, C. (2009). Dalton, B. 2012. Grabe, W. & Stoller, F. Hillerich, R. Kress, G. Kress, G. (2003). Myles, J. (2002). Moreillon, J. (2007). Moreno, R., & Mayer, R. (2007). Pammu et all. (2014). Partnership for 21st Century Skills. (2007).Learning for the 21stCentury: A Report and Mile Guide for 21st Century Skills.

Setiawan, O. Suryadharma, D. (2011). Literacy and learning with multimodal texts: classroom glimpses. RESEARCH <strong>Literacy</strong><strong>and</strong><strong>learning</strong><strong>with</strong><strong>multimodal</strong><strong>texts</strong>: <strong>classroom</strong><strong>glimpses</strong> Maureen Walsh This article reports on the some of the findings of a study in Sydney schools in 2004 that examined how students in Primary <strong>and</strong> Junior Secondary school grades read <strong>and</strong> interacted <strong>with</strong><strong>multimodal</strong><strong>texts</strong> in different curriculum areas.

The majority of these students were from language backgrounds other than English. Reading the World: The Case for Multimodal Literacy. This blog post was written by NCTE member Trevor Aleo. In a 1985 interview published in Language Arts, Paulo Freire claimed that if citizens are to be successful, they must learn to read their world as well as they read the word. It’s an idea I’ve always found fascinating, as well as one that I believe is increasingly important in our digitally driven culture.

After all, in the age of smartphones and 5G, we carry “the world” in the palm of our hand and spend quite a bit of time staring at it. This is especially true of teenagers. The latest research on the media habits and screen time of Generation Z shows just how integral a role technology plays in their day-to-day experiences. Considering the amount of time spent on devices, the effects of technology on teens can’t be overstated. Our conception of the world has also become inexorably bound up in the media in which it is presented.

Broadening Our Understanding As English teachers, this should give us pause. Leveraging Multimodal Literacy. The affordances of multimodal texts and their impact on the reading process. Critical Literacy in Action: Multimodal Texts on Global Warming | Read Write Think. Läsning i en digital miljö. Hej! 1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra. I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning. Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning.

I och med avhandlingen fick jag på djupet upp ögonen för vilka förmågor som krävs när man läser på datorn och hur jag kunde anpassa min läsundervisning ytterligare när vi arbetade med digitala texter. Hur gör jag själv när jag läser texten? Maria Rasmussons avhandling Förändrade läsvanor och digital kompetens. Att läsa fotboll - om läsförståelse. Syfte Att läraren förbereder aktiviteter före, under och efter läsning. Att läsa fotboll – inledning om multimodalitet Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare. Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. Jag tänker på hur de gör när de ser en match och läser själva spelet. Själv är jag en god läsare av ganska många sorters texter, men när det gäller den här idrottsgrenen är min läsförståelse inte särskilt stark. Ändå ser jag att fotbollen kan fungera som ett högintressant jämförelseobjekt när vi talar om läsförståelse i klassrummet.

I dag betraktar vi texter och vårt sätt att handskas med dem utgående från begreppet multilitteracitet. Före match – före läsning För att kunna läsa, analysera och tolka en tv-sänd fotbollsmatch på djupet behöver man förhandskunskap och mycket övning. En tv-sänd fotbollsmatch kan egentligen betraktas som en utmärkt lektion i läsförståelse. Under match – under läsning Sen börjar själva matchen.

Efter match – efter läsning. Så läser du budskapet under ytan | Grundskolläraren. När man pratar om webbsidor och datorspel är det självklart att olika kommunikativa uttryck blandas och att det inte går att bortse från färger, bilder och layout. Men det gäller även traditionella texter, för­klarar Anders Björkvall, lektor i svenska på Stockholms universitet och författare till Den visuella texten – multimodal analys i praktiken. En multimodal text är alltså ett budskap där olika kommunikationsformer samverkar.

Hur gör man för att analysera en multimodal text? – Ett bra tips är att utgå från vad den betyder. Om man har en webbsida, ett datorspel, en framsida på en dags- eller veckotidning eller en reklambild och ser att det inte räcker med att titta på de språkliga eller estetiska egenskaperna kan man alltid utgå från de betydelser som finns i texten. I det första steget är det viktigt att inte börja med formen och hur texten är uppbyggd utan låta klassen tolka texterna fritt. Att börja med en diskussion gör eleverna intresserade och motiverade. Första sidan - De finlandssvenska läsambassadörerna. I förordet till sin intressanta bok Se texten!

Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (Gleerups, 2014) skriver Kristina Danielsson och Staffan Selander så här: ”Att kunna läsa och hantera texter innefattar betydligt mer än den elementära läsfärdigheten att tyda bokstäver och ord. Snarare är det något man måste lära sig varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne, eller en text i ett nytt medium. Inte minst för elever i skolans olika textvärldar blir detta en allt viktigare fråga.” Detta är något som också de nya nationella läroplansgrunderna för den finländska grundskolan, som träder i kraft hösten 2016, mycket starkt tar fasta på: den så kallade multilitteraciteten är en av de sju kompetenserna som ska genomsyra hela undervisningen. I läroplanstexten står att utgångspunkten är ”en vidgad textsyn enligt vilken information kan produceras och presenteras med hjälp av olika symbolvärldar: verbalt, visuellt, auditivt, numeriskt, kinestetiskt och genom kombinationer av dessa. " Att läsa digitala texter | Textpalatset.

[2019:03, 2019-03-15] Läsning är avkodning och processande av skrivtecken. Men läsförmåga, läskompetens och läsfärdighet, litteracitet, ställs i ett nytt ljus när vi talar om det att läsa digitala texter. Traditionella texter, texter tryckta på papper – exempelvis läroböcker, tidningar och noveller är ofta linjära, vilket innebär att texten presenteras i en bestämd ordning och att läsningen sker uppifrån och läses vänster till höger.

Läsförståelse av digitala texter däremot, som återfinns i olika digitala enheter via skärm, läses på ett annat sätt. Dessa texter kan innehålla hyperlänkar, bilder, animationer och film. Illustrationerna i en digital text är en samproduktion med det skrivna. Digitalt läsande är mycket mer komplext än läsning av traditionella texter. Linnea Stenliden, Linköpings universitet, sammanfattar digital läsning på följande sätt i Lärportalen hos Skolverket: Text: Annsofie Engborg. Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete - Staffan Selander, Kristina Danielsson - ebok (9789151100838) | Adlibris Bokhandel. För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet.

Varje gångman träffar på en ny genre, ett nytt ämne, eller en text i ett nytt mediummåste man på sätt och vis lära sig läsa på nytt. Olika uttrycksformer, sombilder, grafer och liknande, kan vara ämnes- eller genrespecifika och det ställerspeciella krav i mötet med nya texter. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodalatexter. I den här boken, som i första hand vänder sig till lärarstudenter ochyrkesverksamma lärare, vill författarna visa hur man kan analysera multimodalatexter och hur man kan underlätta för elever att bättre förstå såväl textensutformning som ämnesinnehållet.

I bokens första del resonerar författarna om de nya textlandskapen och hurtexter kan representera kunskap på olika vis. För att kunna läsa och hantera texter krävs mer än läsfärdighet. I dag brukar man därför tala om ett vidgat textbegrepp och multimodalatexter. Multimodala texter - hur gör man? Mitt arbete har tagit avstamp i Läroplanen för gymnasieskolan, Maria Rasmussons avhandling Det digitala läsandet. Begrepp, process och resultat men också i Staffan Selanders och Kristina Danielsson Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. I läroplanens inledande avsnitt kan man läsa att " Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig" (s 7).

Här ser jag direkta paralleller till att vi som lärare måste ge eleverna verktyg och redskap att möta bl a digitala texter. Rasmusson skriver att det krävs vissa förmågor och färdigheter för att kunna ta till sig digitala texter. 1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning) 2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv) Lärportalen. Tre nycklar till att lyckas med digital läsning. Av: Cecilia Lilja Studien Don't throw away your printed books, av bl.a. Pablo Delgado som kom förra året blev en snackis på temat digital läsning. Även Skolverket har sammanfattat de viktigaste forskningsrönen under den talande rubriken ”Tryckta texter ger bättre läsförståelse”. Hur ska vi då förhålla oss till detta som lärare – och i vårt fall – som läromedelsproducenter? Heldigitala läromedel och läsningen Som producenter och författare till digitala läromedel har vi länge intresserat oss för de här frågorna.

"Vi behöver förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper. " Vi har fokuserat på tre viktiga delar: 1. Forskning visar att en läsare lättare blir distraherad vid läsning på skärm, och att det är svårare att få överblick och orientera sig i en digital text. 2. Olika elever har olika behov. Stöttning finns även i innehållet. 3. Öva själv på att använda digitala verktyg och lär dig vad som fungerar.