Faran med bara en enda berättelse. Åk 7-9-arkiv - Media Smart. Bild Syfte Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet. Centralt innehåll – Bildanalys Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Samhällskunskap Centralt innehåll – Information och kommunikation Svenska. Sök | Digitala lektioner. Analysera och kritiskt granska. Pressbyråns ko(rv)-vändning. Hos Pressbyrån kan du som kund välja om du vill ha ”kokt, grillad eller vegetarisk”. De prisvinnande korvarna på reklamaffischen samsas med en något mer oväntad banan i bröd. Vad säger egentligen den där bananen i brödet?
Vilka budskap sänder Pressbyrån ut? Är det verkligen bara apor och vegetarianer som äter banan? Emelie Bröms Under devisen ”Snabb snabbmat!” En första anblick Pressbyråns koncept bygger till stor del på att människor gör småköp i farten när de är på väg någonstans. En närmare syning Även om denna gynnade tolkning är fullt möjlig är det samtidigt också uppenbart att det finns fler – och mer intressanta – retoriska lager i Pressbyråns affisch. Givetvis finns en uppenbart komiskironisk aspekt av bilden. Kenneth Burke kan sägas vara identifikationsbegreppets urfader. För genom att betrakta vad som de facto syns i bilden finns två lika och en annorlunda. I och med ordvalet och framställningen i bilden placeras korvarna och bananerna på en jämlik nivå.
Varför bananen? Visual Literacy Today launches new teaching resource initiative – Visual Literacy Today. Att läsa fotboll - om läsförståelse. Syfte Att läraren förbereder aktiviteter före, under och efter läsning. Att läsa fotboll – inledning om multimodalitet Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare. Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. Jag tänker på hur de gör när de ser en match och läser själva spelet. Själv är jag en god läsare av ganska många sorters texter, men när det gäller den här idrottsgrenen är min läsförståelse inte särskilt stark.
Sedan jag blev fotbollsmamma har jag ändå kommit ett litet steg vidare i min läsutveckling och förstått att det handlar om mycket mer än att spelare i olika färgers tröjor sparkar bollen av och an mellan planhalvorna. Ändå ser jag att fotbollen kan fungera som ett högintressant jämförelseobjekt när vi talar om läsförståelse i klassrummet. I dag betraktar vi texter och vårt sätt att handskas med dem utgående från begreppet multilitteracitet. Före match – före läsning Under match – under läsning Sen börjar själva matchen. Creating Digital Multimodal Texts.
With the introduction of the Australian Curriculum, there is an emphasis on the use of Multimodal Text in English. ICT offers a great range of tools to allow students to create digital multimodal texts, such as comics, animations, digital storytelling, video & audio, ebooks, poster & cover design and game design . What are multimodal texts?
A text may be defined as multimodal when it combines two or more semiotic systems. There are five semiotic systems in total: 1. Linguistic: comprising aspects such as vocabulary, generic structure and the grammar of oral and written language 2. 3. 4. 5. Multimodal texts can be delivered via different media or technologies. (Bull and Anstey, 2010) Use software usch as powerpoint, publisher, paint.net or photoshop. Läslust i en digital tid : tips och inspiration för lärare och skolbibliotekarier. Läslust i en digital tid – ny bok gör det möjligt - Gothia Kompetens. Dra nytta av digitaliseringen för att väcka läslust i stället för att se det som ett hot mot läsning av traditionella böcker. Det menar Hülya Basaran och Tobias Gard som i sin nya bok Läslust i en digital tid visar hur skolan kan arbeta för att väcka elevernas läslust genom att använda sig av digitala medier. – Många gånger utmålas digitaliseringen som ett hot mot läsning av böcker men det behöver inte finnas någon motsättning mellan det digitala och analoga.
Vi tycker det är mer intressant att diskutera hur man kan dra nytta av elevernas digitala världar för att väcka deras engagemang och vilja att läsa, säger Hülya Basaran, lärare i svenska som andra språk. Även om barn läser mycket i skolan är det svårt att nå upp till de cirka 5 000 timmar som studier visat krävs för att bli en fullgod läsare. 5 000 timmar innebär en timmes läsning, alla dagar i veckan, i nästan 14 år.
Därför är elevernas egen läslust så viktig. Supporting Multimodal Literacy | U-M LSA Sweetland Center for Writing. Both figure 1 and 2 feature an apple. An apple is an image with many connotative meanings in our culture, and as these images were found on American websites, the context allows the reader to analyze these apples based on American ideas about the apple. The apple can symbolize health, school or teachers, the Christian religion (the garden of Eden), technology (Apple computers), agriculture, New York City (the Big Apple), or the fairy tale Snow White, among other meanings. In order to know which of these symbolic meanings of apple these images project, we need to analyze each image separately.
In Figure 1, the apple is strongly emphasized and is aligned to the left leaving a great deal of negative space to the right. The apple has been bitten into and is partially cropped out of the page, which may indicate that this is an imperfect or incomplete view of an apple. Strategies in the Classroom Modeling Multimodal Analysis There are options for exposing students to multimodal texts. 1. 2. 3. Nobody Wants to Read Anymore! Using a Multimodal Approach to Make Literature EngagingCLELE JOURNAL – children´s literature in english language education. Abstract Reports about apparent declines in reading continue to gain attention, playing into social anxieties about literacy and the state of education. In this article, we examine concerns about changing reading habits, address the role of digital media in literacy practices, and the problem of adequate access to reading materials.
To meet the rapidly changing literacy demands of today’s students, addressing motivation, teaching visual literacy, and instilling a lifelong love of reading are increasingly important. We argue for integration of non-traditional texts and application of multimodal reading approaches to motivate students, reinvigorate curricula, and meet continually evolving education standards. Our approach calls for integrating a wide range of texts, including comics, graphic novels, and film, for language learning and into the literary curriculum. Keywords: reading strategies; multiple literacies; multimodality; multigenre; multiformat; comics; graphic novels; media. Reading Multimodal Texts for Learning – a Model for Cultivating Multimodal Literacy. Introduction and background Over the last few decades we have seen a growing consensus that becoming familiar with the discourse of the content area is at the core of meaning making and learning in any school subject or academic discipline (Halliday & Martin, 1993; Lemke, 1990; Norris & Phillips, 2003; Wellington & Osborne, 2001).
Many descriptions of disciplinary (or subject) discourses have focused on the ways in which writing1 (e.g. terminology, phrases, and text structure), in particular, is used in different contexts (Halliday & Martin, 1993; Schleppegrell, 2004). From such descriptions, frameworks for explicit focus on language and content in relation to written texts have been developed, some of which are more or less connected to genre based pedagogies developed in Australia (Christie & Derewianka, 2008; Gibbons, 2002; Martin & Rose, 2012). Model for working with multimodal texts in education Table 1 presents our model for working with multimodal texts in education. Values. 3 Ways to Teach Digital Literacy With Multimodal Text – Whooo's Reading Blog. By Matt Edwards In the early 2000’s came Web 2.0, and with it a major shift in the way we consume content.
Now we’ve transitioned into a “read/write” culture, where the lines between consumption and creation are becoming increasingly blurred. To be active on the web in the 21st century means both “reading and composing, both understanding and producing multimodal texts.” A multimodal text combines two or more semiotic systems, including language, visual, audio, gestural and spacial. The power to create, repurpose, and share these types of texts is the very essence of what we now call “digital literacy.” Digital literacy is not only increasingly important, but it’s “no longer a luxury” as Hicks & Turner argue in No Longer a Luxury: Digital Literacy Can’t Wait: “We simply cannot wait to build the capacity in our students and colleagues, as well as ourselves.”
More: 8 Classroom Tools to Encourage Creative Writing Mini Documentarians Podcasts The tools you need: Online Writing By Matt Edwards. Integrating Multimodal Texts Into the 21st Century Literacy Curriculum. Multimodal Media and Its Possible Application to Improve Reading and Writing of Students | Anggrainy | English Education: Jurnal Tadris Bahasa Inggris. Aebersold, J. A. (1997). From reader to reading teaching: Issues and strategies for second language classrooms.
New York, NY: Cambridge University Press. Alias, A.A., Manan, N.A , Yusof, J & Pandian. (2012). The use of facebook as language learning strategy (lls) training tool on college students’ lls use and academic writing performance. Archer, A. (2010). Pedagogy. Barr, R., Sadow, M,. & Blachwicz. (1990). Lauer, C. (2009). Dalton, B. 2012. Grabe, W. & Stoller, F. Hillerich, R. Kress, G. Kress, G. (2003). Myles, J. (2002). Moreillon, J. (2007). Moreno, R., & Mayer, R. (2007). Pammu et all. (2014). Partnership for 21st Century Skills. (2007).Learning for the 21stCentury: A Report and Mile Guide for 21st Century Skills. Setiawan, O. Suryadharma, D. (2011). Literacy and learning with multimodal texts: classroom glimpses. RESEARCH <strong>Literacy</strong><strong>and</strong><strong>learning</strong><strong>with</strong><strong>multimodal</strong><strong>texts</strong>: <strong>classroom</strong><strong>glimpses</strong> Maureen Walsh This article reports on the some of the findings of a study in Sydney schools in 2004 that examined how students in Primary <strong>and</strong> Junior Secondary school grades read <strong>and</strong> interacted <strong>with</strong><strong>multimodal</strong><strong>texts</strong> in different curriculum areas.
The majority of these students were from language backgrounds other than English. Reading the World: The Case for Multimodal Literacy. This blog post was written by NCTE member Trevor Aleo. In a 1985 interview published in Language Arts, Paulo Freire claimed that if citizens are to be successful, they must learn to read their world as well as they read the word. It’s an idea I’ve always found fascinating, as well as one that I believe is increasingly important in our digitally driven culture. After all, in the age of smartphones and 5G, we carry “the world” in the palm of our hand and spend quite a bit of time staring at it.
This is especially true of teenagers. The latest research on the media habits and screen time of Generation Z shows just how integral a role technology plays in their day-to-day experiences. Considering the amount of time spent on devices, the effects of technology on teens can’t be overstated. It’s not only how they communicate (or don’t), but how they construct their sense of self—cultivating identity through their curation and creation of multimodal posts, designs, and content. References Lemke, J. The affordances of multimodal texts and their impact on the reading process. Critical Literacy in Action: Multimodal Texts on Global Warming | Read Write Think. Läsning i en digital miljö. Hej! 1-1-skolor och nya utmaningar för elevernas läsning När min skola blev en 1-1-skola fokuserade vi i övergången mycket på hur pedagogiken skulle få stå i fokus framför tekniken, vilket var jättebra.
I efterhand inser jag dock att vi även kunde ha diskuterat vilka nya utmaningar den digitala miljön skulle innebära för elevernas läsning. Under förra året började jag intressera mig för detta desto mer och i våras läste jag Maria Rasmussons avhandling i pedagogik Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat (Skolvärlden har skrivit lite kort om den här) och jag började allt mer fundera på vilka förmågor krävs för att läsa på skärm – och hur detta påverkar min undervisning. Vissa diskussioner som handlar om att läsa på papper eller skärm tenderar att enbart handla om vilket som är bäst för läsförståelsen. Hur gör jag själv när jag läser texten? Maria Rasmussons avhandling ”När det gäller digital läsning betonas de digitala redskapens multimodala karaktär. Läs rätt, lär mer! Så läser du budskapet under ytan | Grundskolläraren. När man pratar om webbsidor och datorspel är det självklart att olika kommunikativa uttryck blandas och att det inte går att bortse från färger, bilder och layout.
Men det gäller även traditionella texter, förklarar Anders Björkvall, lektor i svenska på Stockholms universitet och författare till Den visuella texten – multimodal analys i praktiken. En multimodal text är alltså ett budskap där olika kommunikationsformer samverkar. Hur gör man för att analysera en multimodal text? – Ett bra tips är att utgå från vad den betyder. Om man har en webbsida, ett datorspel, en framsida på en dags- eller veckotidning eller en reklambild och ser att det inte räcker med att titta på de språkliga eller estetiska egenskaperna kan man alltid utgå från de betydelser som finns i texten.
I det första steget är det viktigt att inte börja med formen och hur texten är uppbyggd utan låta klassen tolka texterna fritt. I nästa steg kan läraren fråga klassen vilka verktyg den som skapat texten har använt. Första sidan - De finlandssvenska läsambassadörerna. I förordet till sin intressanta bok Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (Gleerups, 2014) skriver Kristina Danielsson och Staffan Selander så här: ”Att kunna läsa och hantera texter innefattar betydligt mer än den elementära läsfärdigheten att tyda bokstäver och ord. Snarare är det något man måste lära sig varje gång man träffar på en ny genre, ett nytt ämne, eller en text i ett nytt medium.
Inte minst för elever i skolans olika textvärldar blir detta en allt viktigare fråga.” Detta är något som också de nya nationella läroplansgrunderna för den finländska grundskolan, som träder i kraft hösten 2016, mycket starkt tar fasta på: den så kallade multilitteraciteten är en av de sju kompetenserna som ska genomsyra hela undervisningen. I läroplanstexten står att utgångspunkten är ”en vidgad textsyn enligt vilken information kan produceras och presenteras med hjälp av olika symbolvärldar: verbalt, visuellt, auditivt, numeriskt, kinestetiskt och genom kombinationer av dessa.
" Att läsa digitala texter | Textpalatset. Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete - Staffan Selander, Kristina Danielsson - ebok (9789151100838) | Adlibris Bokhandel. Multimodala texter - hur gör man? Lärportalen. Tre nycklar till att lyckas med digital läsning.