background preloader

Hjärnan

Facebook Twitter

The Biology of Positive Habits. Stress happens, especially in education.

The Biology of Positive Habits

A packed schedule, a new request from administrators, papers to grade, an accidentally missed appointment, spilled coffee . . . your head pounds, your shoulders tense, your eyelids droop. You feel stuck. How can you get a better handle on this? One valuable, often overlooked, and durable way to manage stress is to build positive habits, slowly and over time. Our brains are hard-wired to focus on the negative, but by practicing mindfulness, we can reprogram them — teach our brains to accentuate positive experiences and maintain serenity.

Habit and the Brain The human brain evolved with a “negativity bias,” says mindfulness expert Metta McGarvey, a lecturer at the Harvard Graduate School of Education. This negativity bias also means that smaller, day-to-day stressors tend to take precedence in our thoughts, leaving less room for positive framing or constructive action planning. Brain Training The key to developing these positive habits? Träna hjärnan och bli smartare. – Vi vet idag att hjärnan är plastisk.

Träna hjärnan och bli smartare

Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Barns hjärna skadas av fattigdom. Så här låter biologisk forskning just nu: ”Experience changes biology”.

Barns hjärna skadas av fattigdom

De erfarenheter en levande varelse gör under sitt liv förändrar dess biologi. Medan gemene man bara har lärt sig byta ut fördomen ”det sitter i blodet” mot ”det sitter i generna” har vetenskapen gått vidare och lämnat uppfattningen ”allt är förutbestämt av generna” långt bakom sig (se min understreckare om epigenetik ”Generna och kroppen – vem använder vem?” 19/12 2012). Spännande hjärnforskning: Du mår som du tänker! Du mår som du tänker.

Spännande hjärnforskning: Du mår som du tänker!

Det är bevisat. Hjärnforskare vill att skolan tänker om. Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn.

Och därmed hela samhället. Lärarfortbildning - Hjärna utbildning. Lärarfortbildning - Hjärna utbildning. Så hjälper du eleverna hantera provstress. Prevent — Arbetsmiljö i samverkan. Vi lever i ett samhälle där mängder av information finns bara några knapptryckningar bort och där vi kan kommunicera i flera kanaler, var vi än är.

Prevent — Arbetsmiljö i samverkan

Det gör att vi kan ta vara på varje liten stund. Passa på att kolla mejlen under en föreläsning, skicka ett sms under hissfärden upp till kontoret och kolla av facebook-flödet samtidigt som vi sitter hemma i soffan och ser på tv. Informationsutbudet och tillgängligheten tilltalar oss, som de nyfikna och sociala varelser vi är. Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid.

När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden.

Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid

Musiker, kolla här! Att spela ett instrument gör dig faktiskt bättre på allt annat också. Testa mer för bättre inlärning. Så lär sig din hjärna medan du sover. Det kräver övning för att få fingrarna att dansa fram på ett piano eller ett tangentbord.

Så lär sig din hjärna medan du sover

Men det är inte bara tragglande i vaket tillstånd som avgör hur snabbt du lär dig. Sömnen spelar en viktig roll för att förbättra både inlärning och minne. Nu har forskare i USA och Taiwan identifierat den sovande hjärnans inlärningscentrum. – Vi har försökt ta reda på vilken del av hjärnan som gör vad under sömnen, oavsett vad som händer i vaket tillstånd. Åsa Lindau- Lär dig hjärna. Lärarfortbildning - Hem. Den lärande hjärnan. När hjärnforskningen förs in i skolan utmanas invanda sätt att ta sig an problem. – Vi vill använda metoder från neurovetenskapen för att mäta hur en elevs utveckling fortskrider eller för att upptäcka inlärningssvårigheter och kunna sätta in insatser i tid, säger Georg Kuhn, professor i neurovetenskap.

Den lärande hjärnan

Han är föreståndare för Amble, ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt vid Göteborgs universitet som initi-erats för att forskare inom psykologi, pedagogik och neurovetenskap ska få ut sina rön i skolundervisningen. Syftet är att förbättra yngre elevers kunskaper inom matematik och läsning, men projektet är ännu i sin linda. Nervkittlande inlärning: Vad spelar hjärnan för roll för inlärningen? Genom rätt inlärningsmetoder kan man lära sig "omöjliga" färdigheter - det är Nico ett exempel på.

Nervkittlande inlärning: Vad spelar hjärnan för roll för inlärningen?

När han var tre år opererades halva hans hjärna bort och alla var överens om att Nico efter operationen inte skulle ha några visuella färdigheter alls - men i dag försörjer han sig som konstnär. Professor Kurt Fischer och forskaren Christina Hinton, båda från Harvard Graduate School of Education, berättar hur hjärnforskningen ger ny kunskap om inlärning. Här kan du skapa egna klipp ur programmet. Hjärnkoll. Den översvämmade hjärnan. Hjärnan – ett pedagogiskt slagfält. Inte skolan om att många repetitioner som sker under lång tid förbättrar inlärningen?

Hjärnan – ett pedagogiskt slagfält

Vet man ens om det? — Det finns väldigt mycket basal kunskap om hjärnan och inlärningen som har direkta konsekvenser för hur man bör bedriva undervisning, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. — Jag skulle vilja att skolans inlärning var baserad på vetenskap snarare än på politiska inriktningar, pedagogiska modenycker och gamla käpphästar. Och den vetenskapen måste skapas från olika fält som gemensamt tittar på olika problem. Gunilla Ladberg - Pedagogik och språk.