background preloader

Kollegialt lärande

Facebook Twitter

Handledning & Kollegialt lärande. Forskning, handledning, kollegialt lärande. Kompetens i klassrumsbedömning. – Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande. Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, som genomfört forskningsstudien. Klassrumsbedömning inbegriper de formella och informella procedurer som lärare kontinuerligt använder för att dra slutsatser om vad deras elever vet och kan göra. Fredrik Thornberg har i sin forskning studerat NO-undervisning i grundskolans låg- och mellanstadium. Studiens resultat består av tre teman med olika fokus – bedömningens intention, bedömningens realisation och bedömningens konklusion.

. – Lärare och elever måste samarbeta och ett fördelat inflytande och ansvar krävs för att alla delar skall kunna genomföras. Kollegialt lärande - att arbeta tillsammans. Kollegialt lärande. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna.

Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande.

Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Skolutveckling, Lyckas med skolan genom kollegialt lärande. Bättre lärare med kollegialt samarbete. I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år.

Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas. – Som mest deltog elva lärare men för det mesta var det sex eller sju i gruppen.

Med lärarskicklighet menar Lill Langelotz den grad av pedagogik som lärarna besitter men också hur de använder den i och utanför klassrummet i sin kommunikation med sina elever. Arbetslaget träffades utan att rektor var med och till en början var några inte helt intresserade av att arbeta med handledning. "Lär av och med varandra – bortom tid och rum" Hur hinner du vara så aktiv i sociala medier, Anna? Den frågan får jag ofta och mina motfrågor, som jag ibland bara formulerar tyst för mig själv, blir: ”Hur hinner du hålla dig uppdaterad när du måste söka efter all information på egen hand?

Hur hittar du tiden att sätta dig ner med kollegor från när och fjärran för att reflektera över din egen undervisning?” Sedan jag aktivt började använda sociala medier som ett verktyg för professionellt lärande har jag utvecklats enormt mycket. Jag har lärt mig mer under ett fåtal år än jag gjort under många år som verksam lärare. Jag har mött likasinnade och meningsmotståndare. Jag har mött frågvisa studenter, erfarna lärare med en enorm kunskapsbank och många andra med stort intresse för skolan. Visst är det fullt möjligt att lära av och med varandra i våra fysiska arbetslag och tillsammans med kollegor i de skolor vi arbetar.

Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Sofia har varit yrkesverksam i 14 år. Hon undervisar i sex ämnen från år 6 till 9. Trots sin erfarenhet var hon nyfiken på att få individuell coachning när skolan fick ett er­bjudande från Skol­verket att delta (se faktaruta). — Kvällen innan min coach skulle komma på besök i klassrummet kände jag mig lite nervös. Det var läskigt men samtidigt spännande, berättar Sofia. Sofia och coachen träffades några gånger innan den första av de två klassrumsobservationerna skulle ske. Det var skönt och avdramatiserade klassrumsbesöken, tyckte Sofia. Ändå susade det omkring tankar i Sofias huvud: Skulle hon klara av att vara sig själv? — Det är klart att det känns annorlunda att släppa in en främmande person som ska titta på ens undervisning jämfört med att ha en kollega i klassrummet. Under observationerna i klassrummet såg coachen hur Sofia effektivt använde sitt kroppsspråk för att blockera elever som pratade rakt ut i luften.

Men på vilka sätt klargjorde hon lektionens syften för eleverna? Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material” Det här inlägget postades i Senaste nytt, Skola på vetenskaplig grund och har märkts med etiketterna lärarprofession, timperley.

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema.

Slutsatsen blev tydlig: – Lärare måste lära i grupp, en ensam lärare kan inte vända resultaten på en skola. Kollegialt lärande. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.

Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning? Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans.

Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen som kan vara skol- eller kommunöverskridande.

Planera. Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling. Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder. Reflektion fortfarande alltför individuell Artikelförfattarna är dock kritiska till de sätt många skotska lärare reflekterar kring sin undervisning.

Text: Vanja Lozic. Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete. Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare.

Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Icke desto mindre kan erfarenhetsutbytet leda till att skiljaktigheterna mellan de inblandade träder fram och att förlamande konflikter blossar upp. Text: Vanja Lozic. Kollegialt lärande. Lektionsobservationer. Gott resultat när lärare handleder varandra. – Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola. Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exemplevis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås. – När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna.

I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Handledning kan vara ett sätt att skapa ett pedagogiskt forum, säger hon. I sin avhandling har hon under två och ett halvt år följt ett arbetslag med lärare på en grundskola. Hon analyserar där vilken kompetensutveckling som sker och vilken ökad lärarskicklighet som utvecklas genom kollegial handledning. Arbetslaget träffades en gång per månad då ett aktuellt undervisningsproblem för någon av lärarna analyserades och diskuterades. Professionsutveckling utifrån teori och inifrån praktik @ Nordström Education. Skrivet av Daniel Nordström Det finns ingen bättre praktik än en väl beprövad teori. I det här blogginlägget summeras den första delen av två inlägg som berör forskning om kollegialt lärande och lärares professionella lärande och utveckling.

Inlägget är en del av en bloggserie om VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan organisera det kollegiala lärandet och lärares professionsutveckling. Här hittar ni en sammanfattning av forskningen inom området med länkar till de forskningsöversikter som ligger till grund för blogginlägget. Forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt Från 2010 så står det inskrivet i skollagen 1 kap. 5 § att ”utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

Det innebär att elevernas utbildning, undervisning och skolans arbete ska bygga på ett forskningsbaserat förhållningsätt och arbetssätt. Professionsutvecklingens två kompletterande perspektiv 1. 2. 3. 4. 5. Sätt värde på er själva. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare.

De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket Läslyftet Läs- och skrivportalen - Läslyftet. Ska det vara tyst i klassen? Ett tryggt klassrum med ordning och arbetsro är en förutsättning för lärande och goda resultat. Det har eleverna också laglig rätt till. Sveriges skollag slår fast att ”utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”.

Stökiga skolor bryter alltså mot lagen. Så hur vanligt är det? Enligt den senaste Pisa-rapporten så kännetecknas dock svenska klassrum av ett mer ”negativt disciplinärt klimat” än de flesta jämförbara länder. En dryg tredjedel av de svenska eleverna uppger att läraren måste vänta lång tid innan eleverna blir tysta. Bilden överensstämmer med undersökningar från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Skolinspektionen, där mellan 30 och 40 procent av eleverna uppger att de aldrig eller nästan aldrig har arbetsro i klassrummet. Peter Bragner är rektor på Östra grundskolan i Huddinge. . – Det kan vara en rädsla för att det ska bli känt att det är dålig ordning på skolan. Lena Nilsson är inne på samma spår. Vilse i skolan. Kollegialt lärande om stöttning och språkliga mål. Stöd för att utveckla undervisningen. Lärares utveckling. Kollegialt lärande. Frokenevasskola | Fröken Evas skola.

Thereselinner | att lära tillsammans. Hur du blir en bättre pedagog genom att använda facebook! Framgångsrikt utv. arbete. Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö. Stöd för att utveckla undervisningen. Lärmoduler i bedömning | Min undervisning. Lärarna måste leda. Elev på min egen lektion. Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro. »Bra! Tack läraren!« Forskning om undervisning och lärande. Betyg - Så funkar det!

Tre filmer om betygssättning | Pedagog Värmland. Betygsskalan A-E. Tyst i klassen – hinder för höga betyg? Taggad med kollegialt lärande. Kollegialt lärande. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Bättre lärare med kollegialt samarbete. Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Planeringen gör jag till undervisning. Lektionsobservationer. ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare. How to Be a Good Teacher: 20 Steps (with Pictures. Framtidens lärande: Lärandets nya landskap – öppen hearing i Riksdagen. ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Barn gör rätt om de kan. Hur skapa arbetsro i svenska klassrum?

Låt lärarna vara lärare | Ledare. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Vad är en bra lektion? Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan.