background preloader

Kollegialt lärande

Facebook Twitter

Handledning & Kollegialt lärande. Forskning, handledning, kollegialt lärande. Kompetens i klassrumsbedömning. – Studien visar vikten av att lärare tillsammans reflekterar över sin praktik i syfte att synliggöra, beskriva, problematisera, förstå och utveckla sitt yrkeskunnande.

Kompetens i klassrumsbedömning

Medvetet agerande bygger på systematisk reflektion, och kanske borde en viss del av lärares arbetstid öronmärkas för reflektion, säger Fredrik Thornberg på Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad, som genomfört forskningsstudien. Kollegialt lärande - att arbeta tillsammans. Kollegialt lärande.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet?

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling

Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna.

Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Skolutveckling, Lyckas med skolan genom kollegialt lärande. Bättre lärare med kollegialt samarbete. I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?

Bättre lärare med kollegialt samarbete

En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas. "Lär av och med varandra – bortom tid och rum" Hur hinner du vara så aktiv i sociala medier, Anna?

"Lär av och med varandra – bortom tid och rum"

Den frågan får jag ofta och mina motfrågor, som jag ibland bara formulerar tyst för mig själv, blir: ”Hur hinner du hålla dig uppdaterad när du måste söka efter all information på egen hand? Hur hittar du tiden att sätta dig ner med kollegor från när och fjärran för att reflektera över din egen undervisning?” Sedan jag aktivt började använda sociala medier som ett verktyg för professionellt lärande har jag utvecklats enormt mycket. Jag har lärt mig mer under ett fåtal år än jag gjort under många år som verksam lärare. Jag har mött likasinnade och meningsmotståndare. Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Sofia har varit yrkesverksam i 14 år.

Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt?

Hon undervisar i sex ämnen från år 6 till 9. Trots sin erfarenhet var hon nyfiken på att få individuell coachning när skolan fick ett er­bjudande från Skol­verket att delta (se faktaruta). — Kvällen innan min coach skulle komma på besök i klassrummet kände jag mig lite nervös. Det var läskigt men samtidigt spännande, berättar Sofia. Sofia och coachen träffades några gånger innan den första av de två klassrumsobservationerna skulle ske. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad.

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley

Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. "Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning". Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap.

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning"

Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur.

Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Kollegialt lärande. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen.

Kollegialt lärande

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier.

Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning? Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans. Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping.

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.

Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling. Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov.

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling

Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder. Reflektion fortfarande alltför individuell. Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete.

Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Kollegialt lärande. Lektionsobservationer. Gott resultat när lärare handleder varandra. – Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola.

Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exemplevis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås. – När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna. I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Handledning kan vara ett sätt att skapa ett pedagogiskt forum, säger hon. Professionsutveckling utifrån teori och inifrån praktik @ Nordström Education.

Skrivet av Daniel Nordström Det finns ingen bättre praktik än en väl beprövad teori. Sätt värde på er själva. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs. Ska det vara tyst i klassen? Ett tryggt klassrum med ordning och arbetsro är en förutsättning för lärande och goda resultat.

Det har eleverna också laglig rätt till. Sveriges skollag slår fast att ”utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero”. Stökiga skolor bryter alltså mot lagen. Så hur vanligt är det? Inte särskilt, om vi frågar rektorerna, som är högst ansvariga för de enskilda skolornas arbetsmiljö. Enligt den senaste Pisa-rapporten så kännetecknas dock svenska klassrum av ett mer ”negativt disciplinärt klimat” än de flesta jämförbara länder. Vilse i skolan. Jag vet att många redan har läst Ross W. Kollegialt lärande om stöttning och språkliga mål.

Stöd för att utveckla undervisningen. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Lärares utveckling. Kollegialt lärande. Frokenevasskola. Att lära tillsammans. Hur du blir en bättre pedagog genom att använda facebook! Hur du blir en bättre pedagog genom att använda facebook! Jag brukar ofta få frågan “vart finner du din inspiration? ”. Jag brukar ofta svara med tre saker. Läs pedagogbloggar inom ditt område, twittra & kommunicera med andra pedagoger och då trycker jag främst på #skolchatt samt gå med i en eller flera facebook grupp/er! Det sistnämnda är just vad detta inlägg kommer att handla om. Framgångsrikt utv. arbete. Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö.

Fredrik tillsammans med sin dotter Fredrik Ljungberg, SO- och engelskalärare på Västra hamnens skola, har insett att det är bra relationer med eleverna som skapar arbetsro i klassrummet. Stöd för att utveckla undervisningen. Lärmoduler i bedömning. Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna.

Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. Lärarna måste leda. Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Elev på min egen lektion. Enligt Hatties ”Visible learning” är det få saker man kan göra som lärare som ger större positiv effekt på elevernas skolprestationer än att videofilma sin egen undervisning i syfte att hitta områden att förbättra. Jag har varit inne på det här spåret ett tag, bland annat genom att utsätta mig för observation (även om Robert Coes artikel om klassrumsobservation gjort mig en smula konfunderad, vilket jag skriver om här), men just videofilmande har jag av någon anledning skjutit framför mig.

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro. Hur lär man sig att bli samtalshandledare? Elisabeth Åsén Nordström har tittat på hur läroprocessen ser ut för de lärare som lär sig bli pedagogiska handledare. »Bra! Tack läraren!« Det är en solig eftermiddag på Globala gymnasiet som tronar i en vit byggnad på höjden mellan den trafikerade Hornsgatan och åttiotalshusen i sluttningen ned mot Tantolunden på Södermalm i Stockholm. Här går förstaringarna Hanna Hellström och Sara Vaghult. Forskning om undervisning och lärande. Betyg - Så funkar det! Tre filmer om betygssättning. Betygsskalan A-E. Tyst i klassen – hinder för höga betyg? Taggad med kollegialt lärande.

Kollegialt lärande. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Bättre lärare med kollegialt samarbete. Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Planeringen gör jag till undervisning. Lektionsobservationer. ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare.

How to Be a Good Teacher: 20 Steps (with Pictures. Framtidens lärande: Lärandets nya landskap – öppen hearing i Riksdagen. ”Lär av den franska skolans metod att avlasta lärarna” Barn gör rätt om de kan. Hur skapa arbetsro i svenska klassrum? Låt lärarna vara lärare.

Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Vad är en bra lektion? Kollegialt lärande bäst metod vid implementering av ny kunskap i skolan.