background preloader

Rektorer

Facebook Twitter

1,5 miljoner kronor årligen till IT i Skurups skolor | IT-Pedagogen.se. Learning Graphic Facilitation - 7 Elements by Bigger Picture. Mette Ullersted Playmaker. 4 sätt att organisera för förändring - Vilken väg väljer ni? | IHM Business School. David Ståhlberg har suttit i ledningen på Google i Sverige och Procter & Gamble Nordic och verkar nu som personlig rådgivare åt allt från startups till tunga näringslivsprofiler. Han är utvecklingspartner till IHM i programmet IHM Digital Business Transformation, som går på IHM Stockholm 12-14 mars. Det rör sig snabbt i många branscher: FinTech, MedTech, EdTech, AdTech, vi kan hålla på ett tag… Och alla vet att det inte kommer att stanna här (för den som verkligen vill känna vinden i håret - läs om Emerging Technologies på Wikipedia).

Under några år har jag haft privilegiet att varje vecka träffa människor från ett flertal verksamheter för att diskutera digitalisering och förändringsledning. Numera träffar jag inte ett enda bolag, organisation eller myndighet som inte har ”digitalisering” (alltmer ett catch-all begrepp för förändringsarbete) högt upp på strategilistan. Olika organisationer tar sig dock an vår accelererande omvärld på olika sätt. Grad av Ledningsnärvaro Karaktärsdrag /David. Vanliga frågor – Digitala lektioner. 1. Vad är Digitala lektioner? Digitala lektioner är en satsning från Internetstiftelsen i Sverige, IIS, vars syfte är att bidra med en öppen digital lärresurs för att möta alla de läroplansändringar som sker hösten 2018 när digital kompetens skrivs in i läroplanen. 2.

Vilka står bakom Digitala lektioner? Internetstiftelsen i Sverige, IIS, står bakom satsningen. 3. Internetstiftelsen i Sverige, IIS, har skapat digitala lektioner för lärare i svenska grundskolan för att stödja dem i arbetet med att stärka elevers digitala kompetens. 4. Digitala lektioner är en öppen digital lärresurs som är gratis. 5. På Digitala lektioner kan du antingen spara hela lektioner eller delar av dem. När du använder funktionen för Google Classroom ber Google dig att ge IIS Digitala lektioner tillstånd att spara ner innehåll till ditt Google-konto. Här följer förklaringar av vad spara-funktionen gör, tillsammans med Googles benämningar: 6. 7. 8.

Vi tar tacksamt emot tips på lektioner och lektionsmaterial. 9. 10. Ny forskningsrapport: Digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat - Digitala läromedel från Digilär. Start » Aktuellt » Ny forskningsrapport: Digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat Nyligen släpptes Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) en forskningsrapport som visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning.

Störst nytta av digitala lärverktyg har lågpresterande elever. Carla Haelermans som står bakom rapporten har genomfört åtta experimentella studier på högstadieelever i Nederländerna för att undersöka hur de digitala verktygen påverkar elevernas skolresultat. Resultaten visar på statistiskt säkra effekter inom matematik och inom vissa moment i språkinlärning. Individualisering gör digitala arbetsredskap effektiva Forskningsrapporten slår fast att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning.

I naturvetenskapliga ämnen används datorsimuleringar som är utmärkta redskap för att skapa ökad förståelse. Trippel Helix Rapport nr 3 Sammanfattning WS4 WS5 och WS6. Nationell digitaliseringsstrategi for skolvasendet. Läroplan för skola, förskoleklassen och fritidshemmet rev 2017.pdf. Skolledare i en digitaliserad värld – Att leda lärande.

SKA digitala verktyg

Digitaliseringsgruppen. Mötessjukan på jobbet gör oss sjuka. Om tre minuter i Aktuellt anses vara jättemycket tid borde samma sak gälla också under ett möte, skriver Jörgen Dyssvold. En genomsnittlig tjänsteman lägger minst en tredjedel av sin arbetstid på möten och bara hälften anses vara bra. Dåliga möten kostar svenska arbetsgivare 170 miljarder årligen, fyra gånger så mycket som den så kallade ”skenande kostnaden för sjukpenningen” vilken debatteras friskt. Att råda bot på mötessjukan skulle minska båda dessa kostnader. För många och dåliga möten gör nämligen människor sjuka, bland annat beroende på att man på grund av dem inte hinner göra arbetet under arbetstid och får ”jobba ikapp” på fritiden. Mötessjukan beror till stor del på en kombination av rättvisa och Jante. LÄS MER: Fler företag borde införa fria arbetstider Att komma till rätta med mötessjukan går men kräver en kulturförändring på flera områden. ■ Möten behöver bli kommunikation på mottagarnas villkor ■ Möten ska ha tydliga roller, syfte och mål ■ Alla behöver inte vara med.

Play: Vad är adekvat digital kompetens? - del 2. Ett samtal med John Kotter om förändringsarbete i en snabbrörlig värld – Att leda digital transformation. John Kotter är en av världens mest inflytelserika kunskapsledare[1] inom ledarskap och förändring. Med utgångspunkt i hans över 40 år långa forskning har han skrivit 18 böcker och är upphovsman till Åttastegsprocessen (8-Step Process for Leading Change). Hans bok Leading Change utsågs av tidningen Time till en av de 25 mest inflytelserika managementböckerna genom alla tider. Kotters syn på förändringsledning är också ett av fundamenten till vår arbetsmetodik, Digital Maturity Matrix. Intervjun med Kotter skedde via Skype i början av sommaren 2015. Din forskning visar att 70 procent av allt förändringsarbete misslyckas. ”De enskilt största misstagen sker i början av förändringsprocessen.

Om du bara visste så många vd:ar jag träffat som tror de skapat tillräcklig sense of urgency i sin organisation.– John Kotter Hur vet man då om man har tillräcklig sense of urgency? ”Man mäter det. Vad är anledningen till att vi saknar ledare och ledarskap? ”Det är väldigt enkelt. ”Inte långt. Läs mer. Play: Vad är adekvat digital kompetens? - del 2. Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola. Skolverket lämnade den 4 april 2016 förslag på en strategi för förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och den obligatoriska skolan till regeringen.

Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Strategin omfattar förskolan förskoleklassen grundskolan grundsärskolan specialskolan sameskolan fritidshemmet För att visionen ska gälla krävs att: Läroplaner och kursplaner tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens.

Förslag för att nå visionen 2022 Förskolans, förskoleklassens, skolans och fritidshemmens läroplaner och kursplaner tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens. För att nå visionen krävs insatser av många olika aktörer. Förslag på nationell strategi för digitalisering, skolan och förskolan Kontakt. Så får du högpresteraren att stanna – Chef.se. Du kommer snart att tappa din bästa medarbetare. Och varken beröm, högre lön eller tjänstebil lär ändra på saken. Steg ett: identifiera vem som är högpresterare. Steg två: följ den här metoden. En högpresterare på jobbet kan vara upp mot 400 procent mer produktiv än en medelproduktiv medarbetare. Det skrev Karie Willyerd i Harvard Business Review nyligen i artikeln What high performers want at work. Det kan till och med vara så illa att en av fem högpresterare byter jobb inom ett halvår. Denna text är ett samarbete mellan HR-systemutvecklaren Workday och tidningen Chef. Bör ekvationen vara orsak till panik?

”Humankapitalet har aldrig varit så viktigt som i dag. Läs också: Suad Alis krönika: ”Våga tänka om – nu!” ”Samtidigt måste dagens arbetsgivare acceptera att människor byter jobb oftare i dag – det gäller i synnerhet högpresterarna”, säger hon. Så vad är då det bästa sättet att behålla högpresterare? Läs också: Googlestudie: Snällhet skapar dreamteam 1. 2. 3. 4. 5. 1. 2. 3. 4. 1. 2. 3. Mindre stress utan mentorskap. Det är fredag förmiddag och ganska lugnt i högstadiekorridorerna på Risbroskolan i Fagersta. Det närmar sig sommarlov, och därmed är det första läsåret med den nya organisationen avklarat. Tre så kallade studiepedagoger har anställts för att avlasta lärarna och därmed ge möjlighet till en mer individ­anpassad och välplanerad undervisning. Rektor Helene Blomgren har jobbat här i nio år. Hon berättar att allting började med en arbetsplatsträff där lärarna – återigen – framförde att det var svårt att få tiden att räcka till. – Som rektor har jag hört detta år efter år, och så har jag förklarat att det är så här det ser ut och så fortsätter man som vanligt.

En första åtgärd blev att en assistent anställdes, med uppgift att avlasta lärarna med allt möjligt administrativt som att scanna, ladda ner ljudfiler och lägga in provresultat i skolans databas. . – Jag satte mig och räknade. Som rektor måste man ha mod att våga utmana verksamheten Läraren Daniel Sundh säger att skillnaden är stor. Here are Google (GOOG), Amazon (AMZN), and Facebook's (FB) secrets to hiring the best people — Quartz. Few have watched the development of the Chinese economy as closely as Arthur Kroeber. His new book, published last month, is a wide-ranging and authoritative primer on the history and development of China’s unique blend of decentralized economic authoritarianism. It’s an idiosyncratic system, developed in defiance of the advice of western-trained economists in the wake of the collapse of the Soviet Union. And it generated perhaps the world’s greatest-ever economic boom, a three-decade stretch of growth that lifted roughly 800 million people out of poverty.

As editor of China Economic Quarterly, and managing director at respected research firm Gavekal Dragonomics, Kroeber watched as that growth transformed the People’s Republic into the world’s second largest economy. More recently, China has transformed again. Kroeber, also a non-resident senior fellow at the Brookings-Tsinghua Center, splits his time between Beijing and New York.

But you write that the recipe doesn’t really work anymore. It i skolan. Redovisning regeringsuppdrag U201503844S 160212. Långsiktig kompetensutveckling ska utveckla skolan. Skolverket tar ett samlat grepp kring kompetensutveckling och de insatser som myndigheten erbjuder. I höst kommer insatser kring bland annat styrning och ledning, värdegrundsarbete och digitalisering i skolan. Upplägget och tidsåtgången för de olika insatserna varierar och är flexibla men det kollegiala lärandet ligger till grund. Insatserna kan rikta sig till huvudmän, rektorer, lärare och annan personal på skolan. Från och med våren 2017 kommer än fler insatser vara tillgängliga. På denna sida uppdateras löpande vilka insatser som planeras vara tillgängliga och vid vilken tidpunkt. Anmälan öppnar i slutet av april. Följande kompetensutvecklingsinsatser kommer att bli tillgängliga under hösten 2016: Arbete mot kränkande behandling- ett främjande perspektiv (del 1 av 3). Skolverket fick den 9 juli 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor (U2015/03844/S).

Delredovisning 14 dec 2015 (671 kB) Läslyftet. #framtidenslaromedel by Helena Kvarnsell on Prezi. Så ser du högpresteraren – och får hen att stanna | Chef.se. Skolans behov av digitala lärresurser 8 september 2015. Investera i personalen. SKL TV: Samspel mellan pedagogisk verksamhet och IT-avdelning 5 juni 2015. Varför stoppar skolor elevers smartphones? Många skolor köper in laptops och surfplattor till sina elever - men begränsar sedan användningen hårt. Det sker till exempel genom att bara tillåta vissa appar eller att inte tillåta att elever använder skolans trådlösa nätverk för sina egna smartphones.

Frågan är om skolans IT-satsningar då verkligen hjälper eleverna att öka sin IT-kompetens? Är detta ett bra sätt att se till att eleverna fullt ut kan delta i dagens och framtidens IT-dominerade arbetsliv? För mig verkar det onödigt begränsande att inte låta eleverna använda de dyrt inskaffade IT-verktygen. De flesta förstår säkert att en lyckad IT-satsning inte bara handlar om att alla elever har fått sin egen dator och surfplatta. IT-kunskap handlar ju verkligen inte bara om hårdvara utan om hur man använder den. Men när skolan väl har köpt in laptops till alla skolans elever för en ansenlig summa så begränsar man alltså i stället användningen av dem. Skolans digitalisering - SKL. Läromedlen är dåliga och skolorna är inte likvärdiga - nu vill skolvärlden ha en it-strategi.

Plan med förhinder Utlovad strategi försvann Vården fick sin övergripande nationella it-strategi redan för tio år sedan. När det gäller skolan har en motsvarande strategi suttit långt inne. Ett skäl är självklart att vården är mer it-tung, ett annat att det politiska intresset för frågan varit ljummen – och även intresset från skolhåll. Först när de flesta kommuner och skolor nu har investerat i infrastruktur och datorer har behovet av en mer övergripande strategi blivit allt mer akut. Parallellt med att skolorna digitaliserats, i ojämn takt, har det nationella stödet snarare minskat. Mellan 2003 och 2008 fanns det faktiskt en myndighet, Myndigheten för skolutveckling, vars uppdrag bland annat handlade utveckla användningen av it i skolan.

Ett uppdrag som inte till fullo följde med över till Skolverket. Redan före valet skulle Skolverket ha fått uppdraget att ta fram en nationell it-strategi – det lovade dåvarande utbildningsministern Jan Björklund i en CS-intervju förra året. Fakta. Måste man hänga på den nya tekniken? Matteläraren Ewa är inte motiverad att ändra sin undervisning Ewa arbetar traditionellt när hon under­visar i matematik på hög­stadiet. — Dels handlar det om att jag inte kan, dels om att jag inte har tid att lära mig.

Jag är inte motiverad heller, eftersom jag inte tror att det hjälper inlärningen. Den nya tekniken ökar stressen enormt, tycker Ewa, som beskriver it-samhället som en ständigt snurrande värld. Allt sker så snabbt att människor inte riktigt hänger med, varken tekniskt eller känslomässigt. . — Allt ska ske på en gång och ska vara kul. Ewa tycker att det går över styr med den nya tekniken i skolan. — Man kan ha vissa inslag någon gång, men med måtta. Hon har inte känt några påtryckningar, vare sig från chef eller elever, att ändra på något sin undervisning — även om hon tillstår att det vore givande med några digitala inslag ibland.

. — Jag erkänner mer än gärna att jag inte kan. Vad skulle det krävas för att du skulle ha lite mer digitala inslag i din undervisning? IT och digital pedagogik i skolan: Bortom en dator per elev. Jag begär inte att du skall älska datorn, men du måste vara villig att utvecklas. För dina elevers skull. Igår hade jag äran att vara en av tre huvudtalare på Skolverkets konferens om svensk forskning om 1:1. De två andra talarna var Susanne Kjällander och Åke Grönlund. Tillsammans gav vi tre forskningsbilder, utifrån skilda perspektiv, som lyfte fram såväl likheter som skillnader i våra resultat. Marie Linder har satt ihop en Storify med presentationerna, en videoinspelning och sammanfattningar av dagen. Berner Lindström gjorde sist på dagen en summering och pekade bland annat på det intressanta faktum att utöver att det är stor skillnad mellan beredskap, kunskaper och attityder mellan skolor i Sverige, är det också stora skillnader INOM skolor.

Resonemanget har god återklang i min forskningsöversikt, som mestadels består av amerikansk forskning genomförd 2006-2010 (studien återfinns under titeln What is our current understanding of one-to-one computer projects i min avhandling). Det tar 5-15 år innan en innovation får fullt genomslag i en organisation sägs det. Individnivå Skolnivå. DATORN i UTBILDNINGEN. Text: Ulf Jämterud E-post: ulf.jamterud@home.se Lärare lär lärare – framgångsrecept Framtidens lärande var i fokus på ett heldagsseminarium som DIU arrangerade i samarbete med svenska ambassaden i London under BETT-mässan. Deltagarna fick lyssna till ett antal föredrag som spände över vitt skilda områden.

Det som gjorde starkast intryck på Ulf Jämterud, som här rapporterar från seminariet, var amerikanen Les Foltos som satte lärarna i fokus. Les Foltos är director of Peer-Ed och berättade om kollega-coach-metoden som ett sätt att frigöra kraften och kompetensen i lärarkollegiet. – Om vi vill förbereda eleverna inför framtiden, så måste lärarna kunna erbjuda eleverna det tjugoförsta århundradets möjligheter för lärande. Så inledde Foltos sitt föredrag och konstaterande att kvaliteten på lärarna måste höjas, i synnerhet när det gäller lärarnas användning av modern teknik i undervisningen.

Många länder – inte minst USA – har satsat enorma summor på modern it-utrustning i skolorna.