Expertgrupper och hemgrupper för Kooperativt Lärande. Många pedagoger i Malmö är bekanta med Pauline Gibbons bok ”Stärk språket, stärk lärandet” (2013).
I den boken ger hon tips på flera samarbetsstrukturer för det språk- och kunskapsutvecklande arbetet som hon har hämtat från Cooperative Learning (Cook 1998. McGoarty, 1992, 1993). Större språkligt utflöde Kapitel 2 i Gibbons bok handlar om betydelsen av att lägga upp samtalen i klassrummet på sådant sätt att eleverna ges rikligt med tillfällen att bygga ut sitt språk. Av tradition är det läraren som har stått för det största språkliga utflödet i klassrummet. Kunskapsklyfta för att skapa meningsfullhet Gibbons påpekar att en förutsättning för meningsfullt samarbete och delaktighet kring en uppgift är att det finns en informationsklyfta.
Denna struktur inom Kooperativt Lärande kallas även för ”Pussel” eller på engelska för Jigsaw. Jag högläser. För att levandegöra texter, ge kött och blod till karaktärer, platser och händelser, öppna dörrar, kunna ge stöttning samt som ett verktyg för att skapa gemensamma upplevelser och gemenskap i grupperna jag undervisar i.
Som Anne-Marie Körling skriver: ”Högläsningen är generös, meningsfull och pedagogisk. Högläsningen är dessutom demokratisk och inkluderande. Den säkerställer att alla elever kan samlas kring samma text och få del av samma innehåll.” Men ska vi verkligen anpassa undervisningen efter de svagaste läsarna, eller som jag numera säger, i enlighet med Lucy Calkins, de kämpande läsarna? Om språkutvecklande arbete. Läs och Skrivportalen - Välkommen till Läslyftet som startar hösten 2015.
Läslyftet som bygger på kollegialt lärande och syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Läslyftet riktar sig till lärare i alla ämnen. Lärare och förskollärare i förskoleklass och personal i skolbibliotek kan också medverka. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. (Skolverket 2012) Materialet är intressant oberoende av skolform, åldrar eller vilket eller vilka ämnen du undervisar i. Greppa språket - Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (Skolverket 2011) Nästan var femte elev i den svenska skolan har ett annat modersmål än svenska.
Skolinspektionens granskning, texter och rekommendationer om Flerspråkiga elever (2010)
Att skriva sig till läsning - processtöd till arbetslag. ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande. Att skriva sig till läsning : IKT i förskoleklass och skola - Arne Trageton - Bok (9789147114108) I denna bok presenterar Arne Trageton en ny syn på den första läs- och skrivinlärningen.
Tala, lyssna, skriva och läsa kopplas tätare samman med datorn som ett centralt verktyg. Boken bygger på ett treårigt forskningsprojekt där elever i 14 klasser från fyra nordiska länder deltagit. Bo. En instruerande, modellerande och reflekterande läs- och skrivundervisning by Anna Bengtsson on Prezi. Lasochskrivportalen.skolverket. Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Är titeln på en rykande färsk avhandling av Catharina Tjernberg.
Till hösten kommer den också ut i bokform. Vad får jag då veta när jag läser avhandlingen? Några begrepp i avhandlingen är utmaningar, komfortzon, textsamtal, lärandets parallellprocesser, phronêsis. Utmaningar är något som även Skolinspektionen granskar och understryker. Faktiskt ett vanligt förekommande påpekande. De lärare som använder textsamtal som arbetsform lär också sina elever en struktur för att ta sig an en text och knyta den till sin egen erfarenhetsvärld. Stöd läsintresset. Endast genom att läsa mycket och regelbundet blir man en god läsare.
Litteratur som stöd för läsundervisningen Litteraturundervisningen ska sporra eleverna till att göra egna tolkningar av texter. Skrivesuksess for norske elever - dagsavisen.no. Innenriks Annonse Prosjektet 2012-2016 skal øke den forskningsbaserte kunnskapen om hvilke skriveferdigheter en kan forvente av elever på ulike trinn.
I tett samarbeid med 20 skoler over hele landet har prosjektet utviklet nasjonale standarder, eller forventningsnormer, for elevenes skrivekompetanse. TED. Hur mycket har jag undervisat om att vara muntlig?
Detta tänker jag mycket på efter att eleverna har gjort ämnesproven i svenska. Jag tycker att jag har synliggjort en hel del för mig själv nu vad gäller min muntliga undervisning. Tala och lyssna. Det låter enkelt, talar och lyssnar gör väl alla varje dag? Hur är det med eleverna? Nu håller jag på att planera den muntliga undervisningen – den som ska utveckla elevernas förmåga att kommunicera i tal. Ingen har väl lyckats undgå Årstaskolans #TalasomTED.
Utifrån allt detta blir det förhoppningsvis någon typ av tal, samtal, redogörelse eller presentation som mina elever kan göra mot slutet av denna termin där de har med sig nya verktyg och som också skapar en förutsättning för en muntlig framställan. Lasochskrivportalen.skolverket. L%C3%A4rmodul-om-l%C3%A4sf%C3%B6rst%C3%A5elsestrategier-i-faktatext-f%C3%B6r-%C3%A5r-4-9.pdf. Lärmodul- faktatexter. I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut.
För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier.
Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena. Moment A individuella förberedelser · att förutspå. Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter. I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”.
Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. LUS.