background preloader

Forskning om läs/skrivundervisning

Facebook Twitter

Skrivesuksess for norske elever - dagsavisen.no. Innenriks Annonse Prosjektet 2012-2016 skal øke den forskningsbaserte kunnskapen om hvilke skriveferdigheter en kan forvente av elever på ulike trinn.

Skrivesuksess for norske elever - dagsavisen.no

I tett samarbeid med 20 skoler over hele landet har prosjektet utviklet nasjonale standarder, eller forventningsnormer, for elevenes skrivekompetanse. Normene fungerer som rettesnor for skriveopplæringen i klasserommet og hvordan lærerne vurderer skriving i alle fag. Prosjektet er et samarbeid mellom fire institusjoner: Høgskolen i Sør-Trøndelag, NTNU, UiO og Høgskolen i Agder, finansiert av Forskningsrådet. Det er et av flere oppsiktsvekkende funn i det største forskningsprosjektet om skriveopplæring som noen gang er gjennomført i norsk skole.

Hele 3.088 elever og 500 lærere fordelt på 20 skoler over hele landet har deltatt i prosjektet der elevenes skriveopplæring og skriveferdigheter er fulgt tett over en toårsperiode. Tett samarbeid Gjennom et tett samarbeid med lærere fra hele landet laget forskerne først en såkalt forventningsnorm. Daglig intensiv träning bäst för lässvaga. Omkring fem procent av skolbarnen har svårt med ordavkodningen och att komma igång med läs- och skrivinlärningen.

Daglig intensiv träning bäst för lässvaga

De flesta läsforskare menar att det beror på brister i den fonologiska medvetenheten, det vill säga att de har svårt att förstå den ljudmässiga sidan av språket. I studien fick 50 nioåringar med läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre daglig träning under 45 minuter i tolv veckor. Övningarna leddes av specialpedagoger som fått särskild träning vid Göteborgs universitet. Dessa nioåringar jämfördes med en lika stor kontrollgrupp som fick den undervisning som deras skola erbjöd, till exempel specialundervisning. – Träningen för eleverna som fick intensivträning bestod av tre delar. En annan del av träningen betonade läsförståelsen genom att hjälpa eleverna att hitta läsförståelsestrategier. . – Men vissa barn läste så dåligt att det inte var fruktbart att de läste själva. De tolv veckornas träning delades upp i två sexveckorsperioder. SP_09_06_07_s21-23.pdf. Pea_2077_25658_1. Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen.

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett.

Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Detta lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket . Det visar Marianne Skoog i sin avhandling ”Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1”. Varför blev du intresserad av ämnet? – Mitt intresse för didaktiska frågor kring barns tidiga skriftspråkslärande väcktes redan under min grundutbildning till lärare. Då började jag fundera över skolan som skriftspråklig miljö och vad som händer i de institutionella ”rum” där barn förväntas lära sig läsa och skriva.

Vad handlar avhandlingen om? – Syftet är att undersöka vilka meningserbjudanden eleverna möter i sitt tidiga skriftspråkslärande. Vilka är de viktigaste resultaten? Vad överraskade dig? – Att elevernas erfarenheter och kunskaper i förskoleklass i så liten utsträckning används som utgångspunkt för att väcka intresse för skriftspråket överraskade mig. Gunilla Nordin. Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen. Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag har jobbat som lågstadielärare i tio år och utbildade mig sedan till specialpedagog för att ytterligare kunna bemöta och hjälpa de elever som inte kom vidare i sin läsning. Jag har alltid haft ett intresse för de elever som inte kommer fram i samma takt som de andra. Vad handlar avhandlingen om? – Om insatser för elever i årskurs två som kämpar med sin läsning. . – Ytterligare en grupp fick träna med en kombination av de båda datorprogrammen och den sista gruppen fick ordinarie specialundervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten? Vad överraskade dig? Vem har nytta av dina resultat? Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Catharina Tjernberg har analyserat faktorerna som ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande och de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan. Svenskt abstrakt: Syftet med denna praxisorienterade studie var att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångsfaktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande. Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läsforskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Fredriksson, 2012; Skolverket, 2008, 2007a, 2007b).

En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken. Abstract in English: Dölj. Catharina Tjernbergs avhandling.