Blooms taxonomi omarbetad. Bedomningsaspekterbild tryck peter. Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter. Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna.
Vad är tanken med filmen om bedömningsaspekter? Bedömningsaspekterna förtydligar vad eleven skall kunna i relation till ett kunskapskrav. Till exempel står att eleverna skall kunna föra resonemang om olika typer av innehåll. Står inte det här i läroplanen? I läroplanen står vad som skall bedömas och vilka så kallade värdeord som avgör om elevens kunskapsnivå skall bedömas som E, C eller A.
Var kan man läsa om skillnaden mellan värdeorden enkla, utvecklade och välutvecklade? Skolverket har tagit fram bedömningsstöd där det redogörs för vad som är kännetecknande för skillnaden mellan värdeorden, t ex vad som karaktäriserar ett enkelt resonemang. Kan man säga att bedömningsaspekterna visar vad som krävs för att få högre betyg i ett ämne?
Var kan man lära sig mer om bedömningsaspekter? ELEVHJA LP ha fte med mallar feb 2017 .pdf. Genrer svenska halphafte. Chambers metod i nytt sammanhang – ThereseLinnér. Aidan Chambers har utvecklat en numera välkänd struktur i hur man kan genomföra boksamtal för att få läsaren att bli en tänkande läsare. Han menar att väl fungerande boksamtal hjälper eleverna att sätt ord på sin läsupplevelse och genom det utveckla sin kommunikativa förmåga. Det leder i sin tur till att förmågan att kunna uttrycka sig och samtala om olika saker i livet. Strukturen har jag använt många gånger i boksamtal tillsammans med mina elever när vi har haft boksamtal om skönlitterära böcker.
Metoden som Aidan Chambers har arbetat fram kallar han ”Tell me”, på svenska ”Jag undrar”. Strukturen för samtal ser ut så här: Jag undrar…..….. var det något du gillade? Mönster och kopplingar inom skönlitteratur kan vara inom: Inom texten -upprepningar, rim rytmText till text – genre, intertextualitet ( hur olika texter anspelar på andra texter)Text till sig själv – erfarenheter anknytning – vad känner jag igen hos mig själv? Metoden är väldigt användbar på andra texter också. Lita på texten när du för boksamtal i klassen | Lärarnas tidning. ”Genus i barn- och ungdomslitteraturen i skolan” är ett tvåårigt projekt som leds av litteraturprofessor Lena Kåreland. Projektet avslutas 2004 och ska mynna ut i en antologi, som beräknas komma hösten 2005.
Förutom Lars Brink har fyra personer varit knutna till projektet: • Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap, är projektledare. Hon har bland annat undersökt genus i bilderböckerna om de små grisarna Benny respektive Malla. • Agneta Lind-Munther, lärarutbildare i Uppsala, har tillsammans med Lena Kåreland undersökt litteraturläsning på förskolor i Uppsala. • Helen Asklund är doktorand vid Uppsala universitet. I sin forskning undersöker hon litteraturläsning i fyra åttor avseende genus.
. • Marika Andrae har bland annat skrivit om böckerna om Eva & Adam av Måns Gahrton och Johan Uneng.