Läs- och språksatsningen
Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks.
Läsförståelse
För de allra flesta barn handlar läsning om att lära sig avkoda korta och språkligt lätta texter om bekanta saker. Så småningom blir texterna svårare och att lära sig läsa blir snarare att läsa för att lära sig. Då krävs det att läsförståelsen är god.
Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie
Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok". Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. När vi kom tillbaka till skolan i januari hade jag hittat sex noveller som jag ville testa bland mina elever.
Känsliga barn behöver förstående vuxna
Daghemsgården kryllar av barn vid niotiden på morgonen. Femåringarna tvistar om hur man får ner frisbeen från trädet. De yngre barnen far runt med skottkärror och trehjulingar. Någon drar i barnskötarens jackärm, en annan gråter. Här gäller det att ha många ögonpar och människor med förmåga att se bakom beteendet. En av dem som ser ut att kunna det här är barnskötaren Marina Enström på Munksnäs småbarnsskola i Helsingfors.
Tidiga insatser viktiga mot läs- och skrivsvårigheter
Kartläggningen ska sedan ligga till grund för implementering av en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Detta kräver lärare som har goda kunskaper om läs- och skrivutveckling och specialpedagogik. I avhandlingen ”Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande” studerar Catharina Tjernberg skriftspråksaktiviteter i årskurs 1-5. Tjernberg disputerade 2013 vid Stockholms universitet och arbetar idag som lektor i läs- och skrivutveckling i Enköpings kommun. Det centrala forskningsproblemet är förståelsen av språkutvecklande arbete med elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling samt de kompetenser som krävs för att bedriva sådan undervisning. I studien kommer sex lärare, två speciallärare, två rektorer, en logoped och en dramapedagog till tals.
Läsutmaningen – Matematik- och språkverkstaden på Dalhemsskolan
Idag ska du få skriva om hur lätt eller svårt det är för dig att läsa koncentrerat i ca 20 minuter. Det är viktigt att du kan läsa koncentrerat för att uppnå kursplanens krav, men också för att klara av framtida studier och det dagliga livet samt att du förstår och kan reflektera kring texterna du läser. Är det lätt eller svårt att läsa? Ge exempel.Hur gör du om du läser ett ord eller en mening du inte förstår?Läser du helst skönlitteratur eller fakta?
Lektionsplanering - lässtrategier
En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg.
Skola 2011 - skolutveckling i Höörs kommun: Synligt lärande lucka 1
Efter veckans livliga debatt i medier och skolor om icke-konfessionella skolavslutningar i kyrkan, kan jag nu erbjuda en adventskalender för lärare - fri från psalmer, bön och välsignelser. Men med en stark övertygelse att vi tillsammans kan utveckla skolan till att bli en kraftfull arena för lärande och utveckling för alla elever och lärare. Lucka 1Det är du som har störst betydelse.
Självständigt läsande föds ur högläsning
Anne-Marie Körling minns dofterna och ljuden från när hon var liten och satt i sin morfars knä och han läste högt ur ”Gullivers resor” av Jonathan Swift. Det enda ordet hon minns att han uttalade var ”lilleputt”. – Jag tyckte det var ett jättespännande ord som jag funderade mycket över.
LEKTION om Begreppen, orden, ordförrådet: Att introducera boken, lektionen, ämnet, skolspråket
Så här kan man introducera en bok, ett ämne, en lektion, orden och kreativiteten. Ja, så här gör jag. Låt oss säga att det är en bok jag vill läsa ur, ett stycke jag vill undervisa ur. Innan jag gör något med eleverna har jag själv läst igenom boken, provläst den högt för att se att jag fungerar ihop med texten och kan läsa den ledigt, jag prövar språket och jag ser vilka infallsvinklar jag kan ge boken och vilka frågor jag kan ställa och vilka jag kan skapa. Innan jag överhuvudtaget visar boken skriver jag upp några ord på tavlan. Dessa ord ska vara hämtade ur den bok jag ska läsa, den text vi ska arbeta med.
