Monster as a Pet Imagine that you have a monster as a pet. You are going to describe your monster in three different ways by drawing the monster, by writing about it and by presenting it orally in a group.To help you start, you can use the following questions: What is the name of your monster?What does your monster look like?What characteristics does it have? (nice, evil, vegetarian etc.)Does it have a family?Where does it live? – Blogg I Relation till Lärande – Ny bok! Publicerat av Ulrika Aspeflo, 16 februari, 2019 Ny bok! I RELATION TILL LÄRANDE – kommunikationsstöd i undervisningen. Nu är uppföljaren till boken FÖR ALLA I SKOLAN här. Denna gång har jag Ebba Almsenius som medförfattare. I vår nya bok I RELATION TILL LÄRANDE – kommunikationsstöd i undervisningen, går vi igenom de viktiga områden som man behöver fundera kring då man arbetar inom skolan. Boken har ett starkt fokus på undervisning och lärande byggd på visuell tydlighet och visuella stödstrukturer och den innehåller en mängd foton, illustrationer, exempel och bilagor med bildstöd. I samarbete med Symbolbruket finns mer material att ladda ner via Widgit Online. Här kommer ett axplock ur boken. Boken kan beställas här. Aspeflo om Autism – finns nu att köpa igen! Publicerat av Admin, 20 november, 2015 ASPEFLO OM AUTISM kom ut 2010 och bygger på olika föreläsningar jag hade haft fram tills dess. Gästinlägg från Jill Rogheden Publicerat av Admin, 11 oktober, 2015
Skapa din egen klassrumskultur Det är spännande att se hur en och samma klass kan bete sig helt olika beroende på i vilken miljö de befinner sig i. När jag själv gick i skolan visste jag precis hur jag skulle vara i ett klassrum beroende vilken lärare jag hade. Vilken lärare jag hade avgjorde hur lektionen var. I den här bloggen ska jag gå igenom ett par faktorer som fungerar väl för mig. Gör utmaningarna roligaPositiv förstärkningBeröm rätt sakerHjälpa varandra Gör utmaningarna roliga Jag tror att det är pedagogiken och förhållningssättet i klassrummet som motiverar mina elever. Positiv förstärkning En annan viktig del för att skapa god klassrumsmiljö är att arbeta med positiv förstärkning. utan istället lugnt gå fram till elever som tänjer på gränserna och markera. Beröm rätt saker Eleverna lär sig vad som förväntas av dem och agerar utifrån det. Vilken elev har jag gett beröm? Hjälpa varandra Efter mina genomgångar brukar jag låta uppgifterna stå kvar på tavlan och sedan låta eleverna börja arbeta själva. Att diskutera:
Uppdaterad skrivprocess | Fröken Evas skola Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? Det gäller att sortera bland alla blogginlägg, facebook-inlägg, twittertrådar, filer och tips för att inte drunkna i detsamma. Ibland känner man sig som sämsta sortens lärare bara för att man inte har gjort det eller det med sina elever, eller börjat jobba med det som just nu verkar vara det mest omtalade? Just nu rasar det en debatt om katederundervisningens vara eller inte vara, igen. Jag tycker ändå att den är mer nyanserad och något mindre polariserad nu (kanske)? Men, det viktigaste är att se och förstå den grupp du just nu har framför dig. Nåväl, jag fastnade för Annika Sjödahls inlägg på LR-bloggar där hon skriver om ”Hur bedömer du skrivuppgifter?” Och, var tydlig med att det är en process där de övar på att lära sig strukturera sitt berättande och skrivande.
Peergrade - engaging student peer review När är det extra anpassning och när är det ledning och stimulans? Vi har många elever på vår skola som utan någon som helst extra anpassning eller särskilt stöd når upp till E och i många fall även till D och C i betyg. Många av dessa elever kräver extra anpassningar för att kunna nå upp till A i betyg. Vi undrar om vi har skyldighet att göra extra anpassningar till dessa elever för att de ska nå upp till B och A i betyg. Skollagen säger ju att elever med funktionsnedsättningar har rätt till stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Men vad innebär detta för oss som lärare? Vilket stöd är det som räknas här? När det gäller frågan om skolan har skyldighet att ge stöd i form av extra anpassningar till elever som nått betygen E, D eller C för att de ska nå ett högre betyg är svaret nej. Åtgärderna i skollagens tredje kapitel kan ses som en pyramid Alla elever ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Hur länge ska en elev ha extra anpassningar?
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i studiehandledning Matematik Elevens skolbakgrund Eleven har ingen skolbakgrund från sitt ursprungsland. Hennes kartlagda litteracitetserfarenheter och läsförståelse visade att hon inte hade utvecklat en åldersadekvat litteracitet. Via kartläggningen framkom också att eleven inte heller hade utvecklat en åldersadekvat numeracitet. Studiehandledningens mål och konkreta uppgift Eleven ska lära sig att mäta, jämföra och uppskatta enheten volym. Styrdokument Att kunna göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av vanliga måttenheter, däribland volym, är det kunskapskrav i matematik åk 1-3 som eleven arbetar mot. Studiehandledningens form Före lektionen.
Vanliga språkfel - Respons i helklass Syfte Uppmärksamma eleverna på vanliga språkfel. Läraren reflekterar Förr la jag mycket tid på att läsa och rätta elevernas texter. Metod Efter avslutad längre skrivuppgift går jag igenom presentationen och synliggör de skrivfel jag har observerat (det är ofta samma fel så presentationen fungerar med få undantag till många uppgifter). Redigera eller spara presentationen Lgr22 Syfte Utveckla förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer. Centralt innehåll* Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Betygskriterier* Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. * årskurs 7-9
Story Starters / Teaching & learning resources / Success for Boys - Success for Boys Story Starters is a video resource aimed at engaging boys and inspiring them to write. It has been developed for boys in years 5 to 8, using boys of that age to help create the material. Its main purpose is to kick-start boys’ engagement with writing and be part of a range of tools teachers use to reduce the number of boys who are disengaged or not achieving to their potential in writing. The opening sentences from the role models were taken to schools in Wellington, with groups of boys in years 5 to 8 developing them into stories. The boys provided a huge range of creative, descriptive, inventive and funny ideas, which a scriptwriter took and crafted into eight stories. These stories were developed into fast-paced, modern and entertaining animated videos. Story Starters and inspiration videos There are eight story starter animations. Bret McKenzie, comedian, actor, musician: Big vs Bigger "Sean was the biggest kid on the street. View Bret McKenzie's Story Starter >> James Rolleston - Actor
Elevhälsans uppdrag Elevhälsan i skollagen – uppdraget och viktiga begreppAv 2010 års skollag framgår att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser samt ska främst arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Insatserna ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För elevhälsans arbete ska finnas skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SL 2010; 800) 2 kap 25–28 §§. Delar av elevhälsans medicinska och psykologiska insatser regleras av Hälso- och sjukvårdslagen. Särskilda rutiner gäller för skolsköterskorna arbete. Hälsofrämjande arbeteDet hälsofrämjande arbetet innebär att stärka eller bibehålla elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, samt elevers möjligheter till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Utreda
När textkopplingar ger mer än ”bara” läsupplevelse · Maria Björsell Textkopplingar är en läsförståelsestrategi med flera bottnar. När man kopplar texten till sig själv förstår man texten bättre men framför allt skapas en nyfikenhet kring hur det ska gå. Identifikationen med personer, platser eller händelser är en drivkraft som får oss att vilja läsa mer. Textkopplingar är också den lässtrategi som gör att vi kan förstå vår omvärld och människoöden utanför vår egens sfär. Genom att läsa om människor från andra kulturer, tidsepoker eller världar kan vi öka vår förståelse för varför världen ser ut som den gör och hur människors handlingar påverkar livsöden. Vår läsupplevelse vidgar våra vyer och gör att vi kan göra val i livet, som vi annars kanske inte hade kunnat göra. Ibland kan textkopplingar skapa känslor som inte vill lämna en. På vår resa till fjällen under sportlovet lyssnade familjen på första delen av serien om Percy Jackson ”Född till hjälte”, Bonnier Carlsen. ”Hela lobbyn varvar en enda stor nöjeshall. Skriv gärna upp textkopplingarna på tavlan:
Story Starters Teaching Guide Overview Ready to get students excited about writing? Scholastic Story Starters activity serves up hundreds of creative combinations that take the writer's block out of creative writing for students. Set young writers loose with prompts that explore the themes of Adventure, Fantasy, or Sci-Fi. Animated Help Guide For a step-by-step view of how Scholastic Story Starters works, click the help button on the activity home page. Objectives Students will: Discuss and identify what makes a story compelling. Scholastic Story Starters is a flexible teaching tool that can be used in a variety of ways to fit your classroom schedule and teaching style. Morning Activity Have Story Starters ready to go when students arrive in your classroom in the morning. Computer Lab Story Starters is an ideal computer lab activity because it can be easily modified to fit a short amount of time or a longer period, is highly engaging for students, and sharpens essential student writing skills. Writing Time
Komplex yrkesroll skapar stress Den specialpedagogiska yrkesrollen innebär ofta en varierande och stor mängd arbetsuppgifter som kan bidra till känslan av otillräcklighet och stress. Detta gäller inom det svenska utbildningssystemet, men även i andra länder. Det saknas tydliga riktlinjer för yrkesrollen som därför kan tolkas på olika sätt. Hur den egna skolan identifierar skolproblem, förstår deras orsaker samt hittar lösningar och åtgärder blir därför avgörande för hur det specialpedagogiska uppdraget ser ut. Skolan formar yrkesrollen Det svenska forskningsprojektet ”Speciella yrken” pekar på skolors olika sätt att skapa förutsättningar för den specialpedagogiska yrkesrollen i det dagliga arbetet. Kompetens och goda relationer stärker kontrollen Forskningsresultaten visar också att specialpedagogerna använder sig av egna strategier för att ta kontroll över sina arbetsuppgifter. Amerikanska speciallärare delar den svenska erfarenheten formellt mentorskapinformellt professionellt stödfortbildning. Text: Gunvie Möllås