Hon bjuder på sina 100 bästa adhd-tips Jessica Stigsdotter Axberg är grundare och vd för MrsHyper, ett företag som hjälper och stöttar personer med npf-problematik. Hon är övertygad om att ökad förståelse för sin egen diagnos och förståelse från utomstående är avgörande för ett gott liv. I kampen om att sprida kunskap och förståelse om adhd startade Jessica ett nytt projekt vid årsskiftet. Från och med den 1 januari 2017 lägger hon ut ett adhd-tips om dagen under ”blogg”-fliken på sidan www.mrshyper.se. – Det har snart gått nio år sedan min son fick diagnosen adhd och gud vad vi har prövat och testat olika saker hemma. Jag brukar föreläsa om dessa strategier, men nu kände jag att det var dags att få dem på pränt, säger Jessica Stigsdotter Axberg. Rubriker på inläggen hon har lagt upp hittills är bland annat ”Matvägrarens dilemma”, ”Tid, förberedelse och uppfattning” och ”Sova-sött-sagor”.
Mats Myrberg: Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi - Kod-Knäckarna Mats Myrberg. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är övertygad: – Alla barn tjänar på en dyslexivänlig pedagogik. Det handlar absolut inte om att barnen ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, det finns inget som visar att det är en fördel. Men de måste öva sin fonologiska förmåga – sin förmåga att tänka på hur ord låter, att känna igen ljud i ord, att lyssna efter ljud som låter lika och olika och så vidare. Rätt kompetens hos lärarna Ett sätt att göra detta är att leka med orden genom ramsor. En framgångsrik läs- och skrivinlärning hos barnen ställer höga krav på den svenska lärarutbildningen. – Utan en erfaren och skicklig lärare fungerar inga metoder alls. Halkat efter Finland Från att tidigare ha varit i topp i internationella jämförelser över skolbarns utveckling börjar Sverige halka ner. – Om de märker att deras barn inte har lärt sig att läsa på höstterminen i ettan så tar de direkt kontakt med läraren och frågar vad som är fel?
Bakom varje framgångsrik skola står ett starkt och drivande elevhälsoteam! Läraren är central för elevens välbefinnande, lärande och engagemang. Men en lärare kan inte ensam stå för att skolans elever klarar sig väl. Jag vill med detta inlägg slå ett slag för det arbetslag som sällan märks och syns utåt men som kanske är det viktigaste arbetslaget för en framgångsrik skola. Utan ett drivande elevhälsoteam kommer skolans lärare inte att i grunden omfamna det relationella perspektivet. Detta perspektiv är en förutsättning för att ha förväntningar på anpassningar, ett flexibelt ledarskap och ett elevdrivet arbetssätt i klassrummen. I det relationella perspektivet letar vi efter orsaken till svårigheter i lärmiljön som anpassas för att möta behov. Den skola som jag själv har varit verksam vid som lärare och specialpedagog fram till augusti i år har just fått goda vitsord från Skolinspektionen. Hur kom vi dit? Den stora utmaningen var att skapa förståelse och acceptans för att elevhälsan ska arbeta främjande och förebyggande snarare än åtgärdande. 1. 2. 3. 4. 5.
Där det finns människor finns problem | Pedagogiskt Kapital När vi tittar tillbaka i historien, kantas den av både krig och konflikter mellan människor. Så länge inte alla är överens om att det övergripande målet är att ta ansvar för att vara överens och hålla sams, verkar det vara svårt att komma dit. Det är kanske också dumt att tro, att vi alltid ska kunna vara sams. I heta diskussioner, debatter och samtal, uppstår utveckling, närhet och relationer, som gör att vi utvecklas. Det viktiga är dock att ta ansvar för att ingen känner sig kränkt eller ledsen på grund av det vi säger, för då uppstår en maktobalans, och samtalet som kan leda till utveckling riskerar istället att bli ett bråk, en konflikt. Det finns sammanhang och umgängesformer där det naturligt finns maktobalanser. När vi vuxna ger barn rättigheten att vara barn accepterar vi samtidigt att barn måste få bråka, säga nej och på andra sätt träna sig i sin strävan mot ökad självständighet. Det är så det är; där det finns människor finns problemskapande beteenden.
Med blick för elevernas behov | Chef & Ledarskap Det knackar på dörren hos Elinor Kennerö Tonner, biträdande rektor på Källbrinksskolan i Huddinge. En lärare behöver stämma av kring en elev. – Då tänkte jag så här: vi plockar bort de här ämnena ett tag. Är det ok? Det går inte att tänka att specialpedagogen ska lösa problemet. Samtalet går fort och Elinor Kennerö Tonner och läraren kommer överens om hur de ska gå vidare. Det snabba mötet i dörröppningen är ett bra exempel på hur lärare och skolledning förhåller sig till elevhälsoarbetet – lösningsfokuserat och konkret. Källbrinksskolans högstadium kallar sig npf-säkrat. Arbetet har skett stegvis, en första åtgärd var att förändra organisationen. Steg två, det kanske svåraste steget, innebar att ändra synsätt. De senaste fem åren har lärarna på skolan fyllt på med fortbildning om bland annat npf, adhd, explosiva barn och lågaffektivt bemötande. Och så har de diskuterat. Carina Backström Landegren är förstelärare och lärare i svenska. Projekt för npf
"Utveckling tar tid" Alla människor blir ibland arga. Barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, kan ha svårt att reglera sina känslor vilket kan resultera i arga utbrott. Att kontinuerligt få utbrott i skolan tar enormt med energi och ger inte eleven förutsättningar att varken klara skolarbetet eller skapa och upprätthålla relationer med andra. Långsiktigt ger det en dålig självkänsla hos barnet. Johanna Tellrud är socialpedagog och kurator och jobbar inom Lunaverksamheterna i Stockholm. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med elever både i skola och på boenden, som är utagerande. – Utbrott och konflikter är svårt för alla inblandade, inte minst för barnet själv. I en skolmiljö måste saker göras enkelt Johanna Tellrud använder sig av strukturerade registreringar, vilket innebär att en vuxen registrerar beteenden för att sedan göra en analys av vad som kan föranleda att barnet får ett utbrott. – I en skolmiljö måste saker göras enkelt, säger Johanna Tellrud.
Aspie-kriterierna | Habilitering & Hälsa Tony Attwood och Carol Gray, två kända profiler bland ”hjälparna” till personer med autism och Aspergers syndrom, föreslår att man skulle kunna omdefiniera Aspergers syndrom utifrån de karaktäristiska starka sidor som personer med denna diagnos brukar uppvisa. Vilka förändringar skulle kunna uppstå om man slutar tänka på diagnos och i stället tänker på "upptäckt", undrar de. En diagnos innebär att man uppmärksammar svagheter och problem jämfört med typisk utveckling. Nya tankesätt kan leda till upptäckter som gör gamla tankegångar förlegade. Nedan beskrivs Attwood och Grays "Aspie-kriterier", översatta av Eric Zander och Muriel Dandroy. Aspie-kriterierna A. B. Inriktning på att söka sanningenSamtal utan dolda budskapEtt väl utvecklat ordförråd samt intresse för ordFascination för språklig humor, som ordlekarAvancerat bruk visuella metaforer C. D. Vi vill uttrycka vårt tack till Tony Attwood för tillståndet att publicera denna artikel. Senast uppdaterad: 2016-06-08 Referenser: APA. (2000).
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). Schuele & Bodreau (2008) menar att evidensen de har gått igenom visar på följande punkter (för fördjupad information och referenser, se artikeln!). När och hur mycket? Vad och vilken ordning? Hur? I artikeln så finns många steg-för-steg praktiska exempel på principerna nedan! Logopedens roll Varför är detta intressant? SBU.
Teknikstöd Texttyper och genrer – Invigos För att undvika sammanblandning med litterära genrer som t ex deckare, fantasy eller kärleksromaner har vi i Invigos valt att tala om texttyper, vilket även följer språkbruket i Lgr 11. Programmet stödjer texttyperna berättande text, argumenterande text, beskrivande text, resonerande och utredande text samt laborationsrapport. Stöttningen i Invigos består i att till dessa texttyper kommer det att finnas stöd i form av instruktioner med råd och exempel på texttypens utformning, exempel på elevtexter och förslag på bedömning. Texter byggs upp av flera texttyper Det går att tolka de stödstrukturer som finns i Invigos, att det är dessa texttyper som de eleverna ska lära sig att skriva i skolan. Lärande går från imitation till integrering. I Invigos kan en utvecklingsgång vara att i första steget tränas skrivande av en renodlad texttyp.
Språkstörning – vad innebär det egentligen och vad kan man göra i skolan? Idag är det internationell dag för att öka medvetenheten om språkstörning – DLD (Developmental Language Disorder) Awareness Day! Språkstörning är en av våra vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och kan ge stor påverkan på deltagande i skola och sociala sammanhang. Trots detta är det fortfarande en diagnos som är relativt okänd. Men vad innebär språkstörning egentligen? De har även gjort en kort film där elever med språkstörning intervjuar barn och vuxen med språkstörning samt en förälder. Alltså: 1. Ibland delar vi in språk i olika områden, som i ”språktriangeln”. 2. Skollogoped Julia Andersson har gjort den här sammanfattningen över hur språkstörning kan yttra sig i skolan: Och hur det kan kännas för eleverna: 3. Response to intervention (RTI) är en modell för hur olika typer av stöd inom skolan kan organiseras. Vad mer kan man göra i skolan för att stötta elever med språkstörning? Nu hoppas jag att medvetenheten om språkstörning har ökat för er bloggläsare.
specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet Studiepaket NPF Studiepaket NPF är ett webbaserat och kostnadsfritt material för kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Materialet har fokus på autism och adhd och erbjuder ett praktiknära stöd till förskola, grundskola och fritidshem. Varje skolform innehåller kortare, fristående delar som kan läsas var för sig eller i följd. Skolformerna innehåller även studieplaner med förslag på hur delarna kan kombineras. Innehållet består av text, intervjufilmer, animeringar, bilder, reflektionsfrågor och referensdokument. Den beräknade tidsåtgången i varje del är en uppskattning av hur lång tid det tar att läsa in materialet. Materialet är framtaget för både kollegialt lärande och enskilda studier.
Strategier för läsförståelse - evidens för alla Aktivera förförståelse/förutse VAD? Att använda kunskapen man redan har för att skapa sig en bild av vad texten ska handla om redan innan man börjar läsa. HUR? Ta en huvudidé från texten och fråga eleven om hen kan relatera detta till något hen redan kan. Att lära sig att ställa “bra" frågor VAD? HUR? Visualisera VAD? HUR? Att lära sig att förstå när man inte förstår och att lära sig att använda rätt strategi vid rätt tillfälle VAD? HUR? Att sammanfatta En ytterligare strategi som ofta nämns som exempel är att summera eller skriva en sammanfattning. Hjälper strategier elever med språkstörning till bättre läsförståelse? Det korta svaret är ja. Till exempel så tittade Wright och kollegor (2015) på en fyra veckors gruppbehandling, där två logopeder träffade 10 elever (12-14 år) med läsförståelsesvårigheter och/eller språkstörning för att arbeta med fem olika läsförståelsestrategier. Referenser Joseph, L. Kamhi, A. Shanahan, T., Callison, K., Carriere, C., Duke, N.