1 1 begavade barn ACCESSIBLE. Att arbeta med särskilt begåvade elever. Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov. Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.
Om stödmaterialet Vi har gett några forskare och lärare i uppdrag att lyfta olika aspekter på temat särskilt begåvade elever inom grundskolan och gymnasieskolan. Materialet består av två delar. Stödmaterialet består av flera texter som kan läsas i en följd men också var för sig. Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna. Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte. Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare. Ann-Louise Ljungblad I den mikroetnografiska studien valde elever fyra särskilt duktiga lärare.
Lärarnas sätt att möta elever, ansikte mot ansikte, videofilmades under matematiklektioner. Främst fokuserades svåra situationer där lärare tvingades ta snabba, ibland sekundsnabba, beslut. Eleverna valde lärare med god relationell förmåga Ann-Louise Ljungblad tar utgångspunkt i barnkonventionen och barns rättigheter att ingå i demokratiska relationer. Ljungblad beskriver att hennes nyfikenhet väcktes av vad dessa lärare gör som är så betydelsefullt så att eleverna namngav dem.
Ett positivt urval av lärare Ljungblad betecknar valet av de fyra lärarna som ett positivt urval. Improviserade i de svårare undervisningssituationerna De fyra lärarna agerade likadant. Matriser leder till bättre elevprestationer. Forskarna Ernesto Panadero och Anders Jönsson visar i en forskningsöversikt om formativ användning av matriser att dessa kan stödja elevers lärande på flera sätt. Forskarna var dels intresserade av på vilka sätt användning av matriser kan åstadkomma bättre elevprestationer och dels vilka faktorer som påverkar formativ matrisanvändning.
I studien ingick 21 studier från olika ämnen och stadier. I en del av studierna är faktiska prestationer undersökta medan andra studier baseras på elevuppfattningar. De vanligaste uppgifterna i de undersökta studierna var skrivuppgifter av essäkaraktär, projekt och muntliga presentationer. I översikten ges exempel på en bedömningsmatris för uppgiften ”Att skriva en sammanfattning”. I matrisen för denna uppgift fanns fem bedömningsaspekter och fyra kvalitativa nivåer. Tydlighet och återkoppling Forskarna fann att formativ användning av matriser kan bidra till att stärka elevernas prestationer på flera sätt. Stärker självtillit och självreglering. Visa enskild publikation. Digitala lärresurser. Allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande är digitala lärresurser. Det kan vara stort som en hel webbplats eller ett läromedel eller litet som en bild eller en ljudfil. Vi guidar dig i hur du kan söka, värdera, skapa och dela digitala lärresurser.
Söka Det finns många användbara lärresurser på nätet men det kan vara svårt att hitta dem när man behöver dem. Därför kan det vara bra att känna till att finns det speciella tjänster och arkiv som har intressant material för skolan. Här finns också hjälp för att värdera kvaliteten i digitala lärresurser. Tjänster och arkiv för digitala lärresurser Sök med Spindeln Sök med Creative Commons Värdera digitala lärresurser Skapa Du har säkert många gånger anpassat lektionsmaterial efter dina elevers behov.
Skapa digitala lärresurser Dela Genom att dela dina digitala lärresurser hjälper du andra lärare att få idéer och material till sin undervisning. Dela digitala lärresurser Samla och sortera data om digitala lärresurser. Läxor och läxhjälp. För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse.
Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. Det är också viktigt att se att det finns elever som är trångbodda och kan ha svårt att få lugn och ro för läxläsning i hemmet. Att följa upp läxor Om inte läxan följs upp av läraren finns stor risk att läxan upplevs som meningslös att göra. Inga lagar eller regler Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. Frågor och synpunkter på läxorna Stödmaterial: Läxor i praktiken Läxor i praktiken.
MLPROD025662. Bedömningsstöd i matematik. Läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1-3 Nu finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Bedömningsstöden kan användas redan från årskurs 1 för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik.
Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. I den här filmen får du en introduktion till bedömningsstödet i taluppfattning inom matematik. Du får även träffa två lärare som använt materialet med sina elever. Under hösten 2015 kan materialet användas i en utprövningsomgång. Från 1 juli 2016 blir det obligatoriskt för huvudmän att använda bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik i årskurs 1. Enkät om bedömningsstödet i taluppfattning För att få tillgång till bedömningsstöden krävs inloggning till vår bedömningsportal.
Bedömning för lärande i matematik. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan. Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3. Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik.
Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Grundskolan Sedan 1 juli 2016 är det obligatoriskt för huvudmän i grundskolan att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1. Gå direkt till bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i bedömningsportalen Specialskolan I specialskolan är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i svenska, svenska som andraspråk samt matematik i årskurs 1 sedan den 1 september 2016. Läs mer om obligatoriska bedömningsstöd och kunskapskrav Kunskapskrav i årskurs 1. Bilder - upphovsrättsguide för lärare.
Böcker. Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan. Reviderad upplaga Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all utbildning - i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Till exempel ska alla gymnasieelever kunna välja kurser inom entreprenörskap och i vissa fall kommer det att skrivas in som ett examensmål. Men entreprenörskap i skolan är lika mycket ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet som det är kunskap om egenföretagande. Det handlar om att bevara och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga år. Den här kunskapsöversikten ger en samlad bild av erfarenheter, begrepp och forskning kring entreprenörskap i skolan och fungerar som vägledning både för dig som är verksam i skolan och för dig som är intresserad av vad som händer i skolan.
Att förstå sin omvärld och sig själv. Forskning för klassrummet. I den här kunskapsöversikten har Skolverket samlat klassrumsnära rön som diskuterats flitigt på senare år. Greppa språket! Elever med funktionsnedsättning. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen.
Omöjligt att nå enstaka delar av kunskapskravet För en elev med funktionsnedsättning kan det vara omöjligt att nå delar av kunskapskraven. Läraren har att direkt tolka bestämmelsen i förhållande till de ämnesspecifika kunskapskraven. Måste avgöras lokalt Exempel Aspergers syndrom Grav synskada Rörelsehinder Talstörning. Fler bedömare ger rättvisare betyg. En artikel i tidskriften Språk & Stil (nr. 24) av Eric Borgström och Per Ledin (2014) belyser problematiken och pekar på faktiskt rätt enkla, men möjligen dyra och tidskrävande vägar ut ur den. Bedömarvariation inom och mellan grupper I Sverige var diskussionen om bedömning av skrivförmåga senast på tapeten när Skolinspektionen ville avskaffa uppsatsproven i svenska, eftersom kontrollbedömarna inte var överens med lärarna.
Bortåt hälften av elevtexterna fick ett nytt betyg, i de allra flesta fall lägre. Det är inte i sig uppseendeväckande, menar Borgström & Ledin, eftersom externa bedömare generellt bedömer hårdare än rättande lärare och eftersom Skolinspektionens uppdrag formulerades mot bakgrund av betygsinflation. Det blir fel att säga att lärare i allmänhet bedömer dåligt. Nationella skrivprov behöver alltså inte avskaffas, men vi måste sträva mot en likvärdig bedömning. Bedömarvariationen kan minskas Både hökar och duvor bland bedömarna Risker föder risker Slutsatser och förslag 1. Forskningsbaserat arbetssätt i kvalitetsarbetet. Forskning skolverket. Hemläxors nytta inte självklar. John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten.
Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Men ju yngre eleverna är desto mindre är de positiva effekterna, menar Hattie. Han visar att hemläxor till och med kan ha negativa effekter på yngre elevers lärande. Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. Formativ återkoppling avgörande För det tredje har hemläxornas utformning stor betydelse.
Home. Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna. För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Stödmaterialet vill också visa på bedömningens roll i planeringen och genomförandet av undervisningen. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen.
I Diskutera kunskapskraven ges diskussionsunderlag för hur ett lärarlag kan ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter" Idéskolor för mångfald - att sprida goda idéer och förbättringsprocesser. Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete. Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”.
Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9. Gruppens sammansättning varierade något under undersökningsperioden eftersom vissa lärare lämnade jobbet och ersattes av nya kolleger. Källmaterialet består av fältanteckningar, enskilda intervjuer med lärarna och rektorn samt ljudinspelningar av samtalen som fördes under arbetslagsträffarna. Gemensamma beslut underlättar genomförandet Varvet eller rundan: varje deltagare presenterar sitt problem. Lärarna blir bättre lyssnare.
Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden.
Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald. Läsning handlar inte bara om svenskämnet. Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. PISA undersöker 26 miljoner elever i 65 länder och uppgifterna är nära relaterade till elevernas vardag och vad som väntar i vuxenlivet.
Läsförståelse fokuseras i undersökningen 2009 liksom i den som genomfördes 2000. Skolverket har sammanfattat resultaten från PISA 2009 i Rustad att möta framtiden? PISA inriktas mot "elevernas förmåga att sätta in kunskaper i ett sammanhang" och att de ska "kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt problem" (2010, s. 6). I sammanfattningen presenteras också deltagande länder, upplägg och genomförande av PISA. Sverige deltar också i PIRLS, en internationell studie av läsförmåga hos 10-åringar.
Färre avancerade läsare och fler svaga I PISA OCH PIRLS undersöks läsförståelsen i relation till beskrivningar, berättelser, redogörelser och diagram, tabeller och kartor. Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Stödmaterial om övergångar. Undantagsbestämmelsen. Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet.