background preloader

Från Skolverket

Facebook Twitter

1 1 begavade barn ACCESSIBLE. Att arbeta med särskilt begåvade elever. Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade.

Att arbeta med särskilt begåvade elever

De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna. Duktiga lärare löser svåra undervisningssituationer genom ständiga improvisationer och de tar huvudansvaret för relationen till eleven i mötet ansikte mot ansikte.

Skickliga lärares relationsarbete viktigt för eleverna

Det visar en avhandlingsstudie med fokus på mötet mellan elever och lärare. Ann-Louise Ljungblad I den mikroetnografiska studien valde elever fyra särskilt duktiga lärare. Lärarnas sätt att möta elever, ansikte mot ansikte, videofilmades under matematiklektioner. Främst fokuserades svåra situationer där lärare tvingades ta snabba, ibland sekundsnabba, beslut. Eleverna valde lärare med god relationell förmåga. Matriser leder till bättre elevprestationer. Forskarna Ernesto Panadero och Anders Jönsson visar i en forskningsöversikt om formativ användning av matriser att dessa kan stödja elevers lärande på flera sätt.

Matriser leder till bättre elevprestationer

Forskarna var dels intresserade av på vilka sätt användning av matriser kan åstadkomma bättre elevprestationer och dels vilka faktorer som påverkar formativ matrisanvändning. I studien ingick 21 studier från olika ämnen och stadier. I en del av studierna är faktiska prestationer undersökta medan andra studier baseras på elevuppfattningar. Visa enskild publikation. Digitala lärresurser. Allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande är digitala lärresurser.

Digitala lärresurser

Det kan vara stort som en hel webbplats eller ett läromedel eller litet som en bild eller en ljudfil. Vi guidar dig i hur du kan söka, värdera, skapa och dela digitala lärresurser. Söka Det finns många användbara lärresurser på nätet men det kan vara svårt att hitta dem när man behöver dem. Därför kan det vara bra att känna till att finns det speciella tjänster och arkiv som har intressant material för skolan. Tjänster och arkiv för digitala lärresurser Sök med Spindeln Sök med Creative Commons Värdera digitala lärresurser Skapa Du har säkert många gånger anpassat lektionsmaterial efter dina elevers behov. Skapa digitala lärresurser Dela Genom att dela dina digitala lärresurser hjälper du andra lärare att få idéer och material till sin undervisning. Läxor och läxhjälp. För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt.

Läxor och läxhjälp

Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse. Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. MLPROD025662. Bedömningsstöd i matematik. Läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1-3 Nu finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3.

Bedömningsstöd i matematik

Bedömningsstöden kan användas redan från årskurs 1 för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. I den här filmen får du en introduktion till bedömningsstödet i taluppfattning inom matematik. Du får även träffa två lärare som använt materialet med sina elever. Under hösten 2015 kan materialet användas i en utprövningsomgång. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan. Bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna Läs- och skrivutveckling & taluppfattning inom matematik i årskurs 1–3 Det finns två bedömningsstöd för att du lättare ska kunna följa upp elevers kunskaper i årskurs 1-3.

Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan

Du kan med hjälp av bedömningsstöden tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik. Du kan även se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och behöver ytterligare stimulans. Grundskolan. Bilder - upphovsrättsguide för lärare. Böcker. Skapa och våga.

Böcker

Om entreprenörskap i skolan. Reviderad upplaga Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all utbildning - i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Till exempel ska alla gymnasieelever kunna välja kurser inom entreprenörskap och i vissa fall kommer det att skrivas in som ett examensmål. Men entreprenörskap i skolan är lika mycket ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet som det är kunskap om egenföretagande. Elever med funktionsnedsättning. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.

Elever med funktionsnedsättning

Det är alltså inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet i ett visst ämne ska kunna få ett godkänt betyg. Bestämmelsen är till för de elever som har en funktionsnedsättning, av inte tillfällig natur, som direkt hindrar eleven från att nå enstaka delar av kunskapskraven. Svårigheter att nå enstaka delar av kunskapskraven som orsakas av till exempel sociala omständigheter, familjeförhållanden, religionsutövning eller av att eleven kommer från ett annat land omfattas inte av undantagsbestämmelsen.

Fler bedömare ger rättvisare betyg. En artikel i tidskriften Språk & Stil (nr. 24) av Eric Borgström och Per Ledin (2014) belyser problematiken och pekar på faktiskt rätt enkla, men möjligen dyra och tidskrävande vägar ut ur den.

Fler bedömare ger rättvisare betyg

Bedömarvariation inom och mellan grupper I Sverige var diskussionen om bedömning av skrivförmåga senast på tapeten när Skolinspektionen ville avskaffa uppsatsproven i svenska, eftersom kontrollbedömarna inte var överens med lärarna. Forskningsbaserat arbetssätt i kvalitetsarbetet. Forskning skolverket. Hemläxors nytta inte självklar. John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten.

Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Så, vad säger Hatties metastudie om hemläxors relevans för elevers lärande? Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Men ju yngre eleverna är desto mindre är de positiva effekterna, menar Hattie. Home. Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna. För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Idéskolor för mångfald - att sprida goda idéer och förbättringsprocesser. Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete. Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram?

Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”. Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9. Gruppens sammansättning varierade något under undersökningsperioden eftersom vissa lärare lämnade jobbet och ersattes av nya kolleger. Gemensamma beslut underlättar genomförandet. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.

Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt.

Läsning handlar inte bara om svenskämnet. Strax före jul publicerades resultaten från PISA 2009 angående 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Stödmaterial om övergångar. När ett barn eller en elev byter skola eller skolform finns risk att viktig information går förlorad. Undantagsbestämmelsen. Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet. Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas.

Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling. Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet.