Smedingeskolans resa med en-till-en. Mikael Parknäs, rektor på Smedigeskolan i Kungsbacka Mikael Parknäs är en av två rektorer på Smedingeskolan, och var med om att dra igång en-till-en-satsningen.
Eleverna i sjuan och åttan har varsin Ipad, eleverna i nian har en egen laptop och i år 6 delar två elever på en Ipad. Från och med hösten 2014 har alla elever 7-9 en Ipad. Men det är inte tekniken som står i förgrunden. Syftet med satsningen är att förändra undervisning och lärande i grunden. Mer relevant skola för eleverna Sveriges Kommuner och Landsting ger sedan åtta år tillbaka ut den årliga rapporten Öppna jämförelser – Grundskola, med resultat- och resursindikatorer från alla kommuner. .
− Detta är skolans grundläggande problem, säger Mikael Parknäs. Alla ska med Smedingeskolans satsning inleddes med ett symboliskt avstamp 5 maj 2010, när lärarna fick sina datorer. . − Förändringsarbetet har inte kommit längre än den siste pedagogen. Fyra hörnstenar i utvecklingsarbetet Beslutsfattarnas stöd är nödvändigt. Skolverkets seminarium: "Svensk forskning om 1-1", 1 oktober 2012 (with images, tweets) · marielinder. Strategi för skolans digitalisering. – Min förhoppning är att vi till sommaren lyckas ta fram en nationell strategi för hur landets skolor på bästa sätt ska kunna använda it i undervisningen.
Forumet ska också ringa in andra strategiska frågor, säger Maria Stockhaus, ordförande i Nationellt forum för digitaliseringen i skolan. – Eleverna har mycket att vinna på att it används i undervisningen. Frågan är inte längre om en skola ska använda digitaliseringens möjligheter, utan hur, säger Maria Stockhaus. Ledarskapet från stat och kommun avgörande På fredag 21 mars presenteras forskningsresultat från skolor som i tre års tid använt sig av en dator per elev (projektet Unos Uno)
. – De lokala huvudmännen har ett stort arbete framför sig. Bakgrund Nationellt forum för digitaliseringen i skolan är ett samarbete mellan beslutsfattare på hög strategisk nivå. Nästa möte med forumet sker den 6 maj. VÄLKOMMEN TILL SÄKERONLINE - Hem. Implementering 1-1. Rektors roll när eleverna får egen dator. Heidi Sundelin, rektor på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund Hjalmar Strömerskolan i Strömsund är en gymnasieskola med både högskole- och yrkesförberedande program, med cirka 330 elever.
Skolan bedriver även vuxenutbildning, Sfi och en yrkeshögskola för vindkraftstekniker. – Inför budgetåret 2010 frågade våra politiker oss vad vi skulle vilja önska att göra om vi fick mer medel i vår budget, berättar Heidi Sundelin. För att öka måluppfyllelsen önskade vi oss att kunna ge alla elever en egen bärbar dator. De digitala hjälpmedlen skulle underlätta lärandet men också göra skolan mer attraktiv och öka antalet sökande till gymnasieskolan. Under hösten 2010 startade satsningen med två pilotklasser och hösten 2011 fick slutligen alla elever i årskurs 1 varsin dator. Ledarskap på IKT-skolor. Här om veckan blev jag intervjuad av både uppsatsskrivande lärarstudenter och en journalist om vad ledarskap är på, framför allt, en IKT-skola.
Vad ska jag svara på det? Inte en aning! Vad gott ledarskap är bör man väl i första rummet fråga dem som är utsatta för ledarskapet ifråga om. Jag har min uppfattning om vad det är relaterat till mina chefer. Det jag behöver är frihet, utmaningar och möjligheter. För att få reda på mer om vad rektor bör göra som ledare på en IKT-skola valde jag, inför det här inlägget, att ställa frågan på Twitter "Vad är ett gott ledarskap gällande IKT i skolan?
När jag får frågor om ledarskap i en IKT-skola rör det sig främst om hur man får igång en utveckling inom IT i undervisningen hos lärarna. För att få igång den här utvecklingen måste rektor kratta manegen för lärarna. Ok, jag listar upp ett antal tips till rektor för hur man skall nå den utveckling som behövs för att se förändringar i undervisningen på din skola. Stå ej i vägen för pedagogerna Ex 1 Ex 2. En-till-en-satsning ökar arbetsbelastning. Inga huvudmän kompenserar sina skolor fullt ut för de kostnader som en satsning på en dator per elev innebär.
Det är en av slutsatserna i Örebro universitets studie Unos Uno. Forskarna har under tre års tid granskat effekterna av en-till-en-satsningar i ett tjugotal svenska skolor. Många gånger tvingas skolorna minska lärartätheten för att klara kostnaderna, säger Åke Grönlund, en av forskarna bakom studien. – Mellan skål och vägg berättar rektorerna att de tvingas öka gruppstorlekarna, ha föreläsningar i dubbelklass och satsa på att fylla upp klassrummen, berättar han. Ett problem, enligt Åke Grönlund, är att huvudmännen räknar på inköpskostnaden men missar den totala ägandekostnaden för datorerna. – Det kan handla om uppdateringar av program, felsökningar, väntetid på service med mera. Studien visar också att den del av arbetstiden som lärarna lägger på undervisning krymper när skolan köper in datorer till alla. Minskar inte den typen av arbete efter hand? Strategi för skolans digitalisering.