Välkommen till iPadpedagogen. Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande. Struktur: PPT – Par På Tid Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar för mycket av samtalstiden och vissa elever blir passiva. Här kan Par på tid hjälpa att fördela talutrymmet jämnt och även träna på att ha korta fokuserade samtal.
Par på tid passar väl när du vill ha fokus i samtalen och där eleverna ska berätta om sina tankar för varandra om ett innehåll. Pedagogen delar upp klassen i parEleverna får en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad tänkte du på när vi såg filmen? Strukturen inleds med en fråga kring ett innehåll, gärna av öppen karaktär med en personlig koppling till elevens förståelse och upplevelsevärld. Exempel: En klass arbetar med begreppet demokrati. Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande. WebEnglish.se. Related Page: My Book About Me Warm-up Welcome Back to School!
– Animated Digital Card Funny starter welcoming you back to school (yr 1-4)Kid Snippets: “Back to School” Adults act to child voices. Funny if the students know the body parts (yr 3-5)Back to School – The Most Wonderful Time of the Year (PARODY) A song to start the term with (yr 4-6) Songs and Rhymes. Montessoriinspirerad matematik. Jag brukar introducera ”Lilla Minus” med småstegsmetoden.
Läs mer om småstegemetoden HÄR! Här kommer ett häfte med arbetsmaterial till strategierna. Använd konkret material t ex talblock för att öka förståelsen (lägg talblocken ovanpå varandra så att delar av det största talblocket täcks över). Lilla Minus – Stenciler till alla strategier (PDF) Lilla Minus – Stenciler till alla strategier (word) Jag brukar introducera ”Lilla Plus” enligt småstegsmetoden.
Läs mer om småstegsmetoden HÄR. Här kommer ett arbetshäfte till de olika stegen/strategierna. Målarbilder och foton. Lärmodul "Nyanserad och framåtriktad respons" Hur ska eleven göra för att komma vidare?
Läraren, men också eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som kan föra lärandet framåt. Återkopplingen bör kunna användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla. Den kan också bidra till att stärka en dialog mellan lärare och elev om hur eleven ska göra för att närma sig målen. Moment A - individuell förberedelse Moment B - kollegialt arbete DiskussionHar eleverna getts möjlighet att ta tillvara på den återkoppling som getts?
Planera Under en egen lektion ska ni arbeta med att ge eleverna återkoppling som leder till ökat lärande. Läs mer om undervisningstekniker. Efter lektionen skriver du kortfattat ner dina noteringar. Stöd för att utveckla undervisningen. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.
Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen.
Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Lärmodul "Ett inkluderande synsätt på undervisning" Skolan ska kännetecknas av en demokratisk gemenskap, där alla elever är delaktiga, en miljö där elever har möjlighet att utvecklas och lära sig och där olikheter ses som en tillgång.
Sverige har dessutom skrivit på internationella styrdokument där vi förbinder oss att verka för utvecklingen av en inkluderande skola.– Kerstin Göransson, ur artikel Inkluderande skola, Skolverket.se Moment A - individuell förberedelse Inkludering har varit ett ledord i kommunen sedan 2007 och innebär att ha utgångspunkten att alla barn kan fungera och utvecklas i skolan och nå alla mål, och att det är skolans uppgift att se till att de gör det. Alla barn har rätt till en bra skolgång, oavsett vad de kan ha för slags bekymmer. När det uppstår problem är det vi som organisation, och inte barnet, som ska ställa oss frågan om på vilket sätt vi måste förändras. Läs Skolverkets – Forskning för klassrummet, kapitel 5, om Inkluderande arbetssätt Läs MåliMuns Vem planerar du för?
Moment B - kollegialt arbete Planera. Lärmodul "Höga förväntningar" I Svedalas granskning av styrning och ledning (SKL:s PISA2015) kan vi i kartläggningen av Höga förväntningar, läsa att vi har ett ”stort fokus på att alla ska nå målen, vilket gör att vi inte alltid har tillräckligt höga förväntningar på de som ganska enkelt når alla mål.
Här finns utvecklingspotential” (läs missiv). Alla ska lyckasFörskolor och skolor i Svedala kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utmärkt utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas till att prestera efter sin bästa förmåga. Moment A - individuell förberedelse Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Moment B - kollegialt arbete Carol Dweck, om effekterna av beröm (alternativ: animation om Dweck, svensk text) Diskussion.