background preloader

Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande

Struktur: PPT – Par På Tid Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar för mycket av samtalstiden och vissa elever blir passiva. Pedagogen delar upp klassen i parEleverna får en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad tänkte du på när vi såg filmen? Strukturen inleds med en fråga kring ett innehåll, gärna av öppen karaktär med en personlig koppling till elevens förståelse och upplevelsevärld. Exempel: En klass arbetar med begreppet demokrati. Varför använda Par på tid eller parsamtal mellan elever? Klassexempel Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det finns många strategier för att få eleverna delaktiga och kolla av att de hänger med under lektionen. I "Allmänt" Strategi: Multisvar Som lärare är det viktigt att få en överblick över sin elevgrupp och deras kunskaper. Struktur: Turas om Related:  Bloggar med bra tips.msbb86Kooperativt lärande

Odaltande återkoppling | Magister Magnus N Blixt Barnen kommer hem från fredagsträning respektive häng och kräver att få titta på Idol. Måhända inte mitt favoritprogram, men man får passa på när familjen samlas i TV-soffan. Man kan säga mycket om formatet för Idol, men den återkoppling som ges är ofta i högsta grad rak, direkt och ofta nog framåtsyftande. Odaltande återkoppling är snäll på riktigt – i längden. För nog tycker vi ganska synd om alla de som ställer upp i Idol fast de faktiskt inte kan sjunga, men där välmenande föräldrar och ”vänner” har lurat i att de faktiskt har kvaliteter som de uppenbart saknar. De har helt säkert andra kvaliteter, men att dalta med dem när det gäller musik var inte särskilt snällt när de sedan får löpa gatlopp på bästa sändningstid. Denna vecka har vi på mellanstadiet haft elevledda utvecklingssamtal. De har gett mycket god energi och vi har verkligen försökt vara tydliga i vilka förhållningssätt som är gynnsamma och inte. Jag har redan ett i allmänhet bra jobb med snart rimlig lön.

Struktur: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande Vill du variera vanlig handuppräckning? Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst. På engelska kallas denna struktur för pose, paus, pounce & bounce. Du ställer en Fråga av öppen karaktär och söker med blicken i gruppen intensivt! Varför använda Fråga, pausa, nedslag och studs?

Träna hjärnan och bli smartare – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. Och så måste man ha fokus. – Lärande bygger på att vi kan följa en gång under en tankeserie.

Mötas på mitten Struktur: Mötas på mitten Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält och gruppens gemensamma lösning i mitten. Mötas på mitten kan med fördel kombineras med strukturen Pussel om du vill använda dig av hem- och expertgrupper för kunskapsspridning. En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser. Klassexempel

Ploughman's Sandwich - der Snack für Zwischendurch Das Ploughman’s Lunch ist ein traditionelles Pub Essen in Grossbritannien. Ebenso beliebt bei den Briten ist das Ploughman’s Sandwich, welches in jedem Sandwich Laden oder bei den großen Supermarktketten wie Tesco oder Sainsbury für den Lunchsnack in der Mittagspause angeboten wird. Cheddar Cheese, Branston sweet pickle, Eisbergsalat mit Tomate und ein Klecks Mayonaise zwischen zwei Vollkorntoast Scheiben machen das Sandwich aus. Natürlich können Sie sich das leckere Sandwich auch zu Hause machen. Zutaten für 1 Person: 2 Scheiben Vollkorntoastbrot ca. 4 Scheiben mittelreifer Cheddar Cheese 1 Eßl. Das Toastbrot wird nicht getoastet, sondern so verwendet. Eine Scheibe Toast bestreichen Sie so mit Branston sweet pickle, dass auch die Ecken des Toastes damit bedeckt sind. Auf die andere Scheibe Toast verteilen Sie die Mayonaise. Dann legen Sie die Cheddarscheiben auf das Toast mit dem Branston sweet pickle. Nun die Tomate in Scheiben schneiden und auf den Käse legen. Guten Appetit.

Skolstil 3- läs-och skrivutveckling mm | Lär för livet! I det här blogginlägget kommer jag att tipsa om hur jag arbetat i årskurs ett med appen Skolstilspråkutvecklande med iPadkompissamt hur man med hjälp av tydliga kriterier och beröm kan få ett bra klassrumsklimat och elever som vill anstränga sig mer Skolstil är en fantastisk app där eleverna får varje bokstavsljud uppläst samtidigt som de trycker ner en tangent. När ett ord är skrivet läses hela ordet upp samt att de kan lyssna på hela sin skrivna text. För att arbeta språkutvecklande valde jag att sätta ihop tre olika bilder men alla med ett hundmotiv. Vi pratade först om vad vi såg på bilderna. hund, nos, nosar, svans, päls, len, mjuk, nyfiken, glad, koppel, dator, glasögon, simmar För att stimulera eleverna i sin skrivutveckling modellerade jag olika förslag till vad som skulle kunna tänkas ske på bilderna, ”vad gör hunden på den här bilden?” På vår skola har vi iPads 1:2, vilket innebär att alla har en iPadkompis. Lyssnakomma med förslagkomma överensarbeta effektivt stå stadigt

Energizing Brain Breaks 8 Fun and Effective Lesson Closures - Teach Starter Blog It’s happened to all of us, the intention is there but just as you’re thinking “I still have ten minutes…” the bell rings and the lesson ends with a frantic collection of work! Closing a lesson is just as important as the warm up, teaching instruction and independent work. A good closure will create a lasting impression and will have students reflecting on their own learning. In an effective closure, the teacher will review and summarise a lesson, consolidate key information, create a link to new ideas and build anticipation for the next lesson. During a good closure, the students will be given an opportunity to express any concerns, ask questions and clarify their own understandings. Closing a lesson can also be used as an assessment tool for the teacher, indicating whether the students understood the lesson objective or if the teacher needs to alter the delivery of their lesson. Outlined below are eight fun and effective suggestions for closing a lesson in your classroom. 3-2-1 Feedback

Att bearbeta en text med frågor Det finns mängder av sätt att bearbeta en text på. Den här gången var klassen uppdelad i två halvor. Jag hade ena halvan av klassen och min kollega hade den andra i klassrummet bredvid. Jag berättade sedan att de ibland när vi läst en text får svara på frågor som jag har skrivit. Vi gick kort igenom att de kunde skriva olika sorters frågor – frågor där svaret stod i texten och frågor där man fick tänka efter mer själv. Eleverna satte sig sedan i sina lärpar och började skriva frågor. Jag höll koll med min kollega hur långt de hade kommit och efter en stund samlade jag in frågorna och bytte med den andra halvklassen. Eleverna turade om att dra frågan och skriva. Basgrupper i åk 2: Läsning Just nu jobbar vi mycket med att utveckla elevernas läsning, både när det gäller läsflyt och läsförståelse. I "Allmänt" Fråga, fråga, byt! Vi har under höstterminen lärt oss om skapelsemyter, vad människor trodde för längesen och vad människor tror på nu. Frågerundan: Läsförståelse

Edpuzzle -steg för steg hur du skapar interaktiva filmer – Fröken Jingfors När jag använder film för att flippa min undervisning vill jag veta vad min elever har lärt sig, om de förstår, vilka slutsatser och reflektioner de gör. Jag vill även kunna planera nästa lektion efter deras förkunskaper och frågor och ge dem personlig återkoppling. Med EDpuzzle kan man göra allt detta och mycket mer! När Zaption stängde ner i somras blev jag så besviken då jag tyckte mig ha hittat det perfekta verktyget men EDpuzzle är helt klart en bra ersättare. Här kommer en beskrivning av vilka verktyg som finns och hur man använder dem. Hur gör man? Först skapar du dig ett konto på På bilden är klipp-verktyget markerat. Berättarröst-verktyget är perfekt då man kan använda filmer på andra språk och lägga in sin egen röst istället. Verktyget för muntlig kommentar kan man använda då man i efterhand vill förtydliga något i sin egen film eller för att lägga in egna kommentarer till någon annans film. trycka ”save” för att sparar den. kryss. /Sarah

page Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Vi förbehåller oss rätten att själva avgöra vilka tips som ska införas och när. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.

Språkutvecklande övningar med Kahoot! – Hülya Med anledning av mitt förra inlägg där vi använde oss av Kahoot i elevernas språkutveckling har jag fått frågor om hur man kan använda Kahoot, om det behövs inloggning för eleverna mm. Därav skriver jag det här inlägget som enbart handlar om Kahoot och hur man kan använda sig av det i sin undervisning. Precis som alla andra verktyg tycker jag personligen inte att användandet av verktyget ska vara ett självändamål utan Kahoot bör ses som en resurs i lärandet som pågår. Använd Kahoot i det arbetsområde ni jobbar med! Hoppas det här inlägget ger svar på de frågor som uppstod i och med mitt förra inlägg! Länk till förra inlägg: Kahoot är en webbresurs där du skapar ett konto (gratis) för att sedan skapa interaktiva frågesporter så kallade Quiz. Vad behöver eleverna? Kan jag använda befintliga Kahoot? Det finns en hel del publika Kahoot som andra har skapat. Hur gör jag? Förförståelse

Mina ord, dina ord: Personbeskrivning Gästinlägg av Kristin som är mellanstadielärare i Kristinehamn Bakgrund I min femma läser vi just nu Noel och den magiska önskelistan (Janina Kastevik). Vi har kommit ungefär halvvägs in i boken och har gjort kortare eller längre stopp efter varje kapitel då eleverna fått diskussionsfrågor eller rituppgifter för att bearbeta innehållet. Nu var det dags för ett längre stopp med en skriftlig uppgift i form av en personbeskrivning av huvudpersonen Noel. Eleverna har stött på begreppet personbeskrivning tidigare i fyran men gjorde den då mer i punktform. Övningen Alla elever fick ut ett papper med en spalt för “mina ord” och en för “dina ord” enligt strukturen Mina ord, dina ord. Hälsa på varandraLäsa varandras listorVälja en sak från kompisens lista och skriva ned den under “dina ord”Säga tack till varandra Elever som var färdiga med sin parkompis fick sträcka upp handen och leta rätt på någon annan med uppsträckt hand för att bilda ett nytt par och upprepa punkt 1-4. Lektionens fortsättning

Related: