background preloader

Att jobba med läsförståelsestrategier

Att jobba med läsförståelsestrategier
Just nu läser vi många faktatexter som handlar om historia. På samma gång jobbar vi med läsförståelsestrategier. Det är ett ständigt pågående arbete men då och då behöver det fördjupas och intensifieras märker jag. Vi har använt oss av olika strategier för att angripa text och var och en har också provat på att sammanställa sin information utifrån olika dokument. Några tyckte att bladet från en läsande klass från facbook fungerade bra som stöd. Någon annan tyckte att det bästa var att jobba med VÖL- vet, önskar veta, lärt mig Yttrligare några tycker att ha leta efter kärnmeningarna i textens stycken hjälper till att förstå texten. Det vi har upptäckt när vi har jobbat med kärnmeningar är att ibland är läromedel väldigt svåra att förstå, för det är bara kärnmeningar staplade på varandra och inga meningar som förklarar och förtydligar. Det blir bra samtal både om kunskaper i ämnet vi läser om, texters uppbyggnad och förståelse av det lästa. Related:  STORMAKTSTIDENSvenskaelin80

Gustav Vasa – Del 1 : Medix Produktion AB Blodbad och en unionsupplösning. Berättelsen om hur Sverige blev Sverige. Danmark och Norge är i union med varandra. Den danska kungen vill även krönas till kung över Sverige. Målgrupp: från 10 år Speltid: 16 min Här hittar du studiehandledning: Gustav Vasa del 1 Kolla även in: Berättelsen om hur Sverige blev Sverige. Läsförståelse och lässtrategier Det här med begrepp, och vad vi lägger in i dem, är alltid lika intressant att fundera kring. Jag har lite då och då hört läsförståelsestrategier och lässtrategier användas synonymt, som om det vore samma sak. Vilket det i och för sig kan vara men det behöver inte vara så. På facebook idag såg jag en fråga där Cecilia Sundh funderade över detta med vad som menas med lässtrategier när kunskapskraven i svenska delar upp lässtrategier och läsförståelse i olika meningar: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Jag svarade att det blir lite förvirrat när vi ibland pratar om läsförståelsestrategier och ibland lässtrategier och att jag föredrar Skolverkets begrepp läsförståelseprocesser som i sin tur kräver att eleverna kan olika lässtrategier. Att förenkla bedömningsprocessen genom att klippa sönder kunskapskraven kan säkert vara bra. Strategier och funktionellt språkanvändande

Vardagstryck & affischer Den efemära samlingen med vardagstryck och affischer är i grova drag reklam- och informationsmaterial från företag, institutioner, organisationer och föreningar. Exempel på kategorier vardagstryck är affischer, årsredovisningar, skolkataloger, taxeringskalendrar, teaterprogram, telefonkataloger, tidtabeller, turistbroschyrer, matsedlar och mycket annat. Affischer är en kategori efemärt tryck som är samlade i en egen samling. Affischen måste innehålla text för att få kallas för affisch, den ska vara i A4-format eller större, den bör ha ett budskap och får innehålla illustrationer. Affärstryck 1800-tal Reklam för velocipeder, damkoffertar, gasglödljus och trollapparater liksom en rad priskuranter från slutet av 1800-talet har digitaliserats av Kungl. biblioteket och finns nu tillgängligt på nätet. Materialet är hämtat från KB:s samlingar av så kallat affärstryck, det vill säga det material som företag tar fram för att göra reklam för sina produkter.

Öjaby skolbibliotek - Stormaktstiden Stormaktstiden | Läsa | Titta | Experimentera/Öva/Träna/Skapa | Undervisa/för pedagoger | På biblioteket Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 4–6:Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500-1700Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.Den svenska statens framväxt och organisation.Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Viktiga årtal under stormaktstiden på tacitus.nuOm häxor på Unga Fakta.seRegalskeppet Vasa på VasamuseetRegalskeppet Kronan på Kalmar läns museeum1600-talet på Historiesajten. Hur Sverige blev en stormakt, snapphanar, porträtt av kända 1600-talspersoner och mycket mer.Stormaktstiden på Kungar och drottningar i Sverige.

Övningsuppgift talanalys Stormaktstidens Sverige Kungamakten stärks Under de första årtiondena av 1600-talet började Sverige utveckla en stark statsmakt. En modern byråkratisk organisation med centrala ämbetsverk växte fram. Ett av dessa var lantmäteriverket som kartlade Sverige och landets resurser. Med hjälp av Lantmäteriets kartor kunde staten också lättare bestämma hur mycket varje bonde skulle betala i skatt. Vid den här tiden etablerades också ett postverk som underlättade spridandet av information. Den svenska högadeln hade under större delen av 1600-talet stor politisk makt, särskilt under de perioder då tronföljarna var minderåriga och landet styrdes av förmyndarregeringar. Prästerna höll koll på folket Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Huvudstaden låg centralt mitt i det svenska stormaktsväldet Sverige var i grunden ett sjörike som bands samman med hjälp av kommunikationer över havet. Stockholms geografiska placering kunde inte ha varit bättre.

Arbeta med lässtrategier och äldre elever Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå? Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa!Mitt syfte är att eleverna aktivt och medvetet ska kunna använda strategier när de möter nya texter och förstå varför. I bloggen Två pedagoger- ett klassrum berättar lärarna Annika Nilsson och Lena Winqvist hur de medvetet och systematiskt arbetar med lässtrategier i alla årskurser med sina gymnasieklasser. Att diskutera:

Dilsa Demirbag–Sten: Bakom framgången finns alltid hårt arbete Jag var tvungen att läsa inledningen två gånger för att ta till mig innehållet. Raderna krossade mitt hjärta. Hur kan vi göra så mot våra äldre? Skillnaderna är stora. En del lever väl i sina hem eller på seniorboende med individuellt utformad inredning, delikat mat och annat som ger livskvalité. De som nu är pensionärer växte upp med en föräldrageneration som byggde den svenska välfärden. Vi som är barn till denna generation kommer att till våra barn lämna över ett land med hög arbetslöshet, stora skillnader mellan skolorna och en allt mer segregerad bostadsmiljö. Hur är det då med generationen som kommer efter oss? Det råder dock ingen brist på självförtroende. Men allt detta peppande har missat en detalj: att pränta in i deras trygghetsvadderade huvuden att de måste slita hårt i många hundår innan drömmarna infrias. En generation som inte förstår sambandet mellan hårt arbete och framgångens belöning skrämmer mig. Dilsa Demirbag-Sten

Färdiga tidslinjer då.nuEn tidslinje på svenska (Wikipedia). Titta och läs tusentals fascinerande tidslinjer eller skapa egna. Storbritanniens historia World History Atlas & Timelines since 3000 BC En fantastisk tidslinje. (“Histography" is interactive timeline that spans across 14 billion years of history, from the Big Bang to 2015.)

Muntlig framställning Historiepolisen: Gustav Vasa Historiepolisen har anhållit en person som utger sig för att vara Gustav Vasa. Det finns starka misstankar om att den anhållne helt enkelt har stulit Gustav Vasas identitet. I förhöret berättar han om sitt liv och frihetskampen mot Kristian Tyrann. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Så kan du använda programmet i din undervisning Lärarhandledning Ladda ner (PDF)

Det är inte synd om rasister | Patrik Lundberg De som röstade på Sverigedemokraterna i söndags kan komma att kallas rasister. Men rasismen drabbar aldrig dem.Foto: STEFAN MATTSSON Jag läser analyserna efter v­alet och min blick falnar. Många verkar vara överens: det är synd om Sverige­demokraternas väljare. Jag säger inte heller att SD-­väljarna är rasister. Det är att bli utsatt för rasism. Somliga laddar upp bilder och stoltserar med att deras val­distrikt röstade rätt. Med min hudfärg har jag inget val. Om jag vill leva i frihet måste jag bo där det finns tolerans. Med min hudfärg kommer mitt välmående alltid att hänga på min omgivnings människosyn. Vi hundratusentals icke-vita svenskar kan inte välja hur vi ­bemöts, vår dagsform vilar alltid i vita svenskars händer. Och vita tyckare bestämmer vad våra handlingar betyder. När vi rör oss i vita sammanhang, kanske skriver kolumner i Aftonbladet, kallas vi för alibin. I min hemkommun, under min uppväxt, fanns det en handfull mörkhyade barn. Men väldigt lite har förändrats.

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?

Spela Stormaktstiden 7 minuter sedan: Någon hade problem på nivå 1. Stormaktstiden 1 som tog 2 minuter. 2 timmar sedan: Någon hade problem på nivå 1. 4 timmar sedan: En elev hade problem på nivå 1. 4 timmar sedan: Någon hade problem på nivå 1. 5 timmar sedan: En elev hade problem på nivå 1. 5 timmar sedan: En elev hade problem på nivå 1. 9 timmar sedan: En elev fick alla rätt på nivå 2. 9 timmar sedan: En elev hade problem på nivå 2. 9 timmar sedan: En elev hade problem på nivå 1. 9 timmar sedan: En elev hade problem på nivå 2. Spelet riktar sig mot åk 4-6 och handlar om Stormaktstiden Fundera på frågorna och välj rätt svarsalternativ genom att klicka på svaren. Nivå 1, 2 Flervalsfrågor - På varje nivå får du upp till tio frågor med eller utan bilder, video och ljud. Beräkning av kunskapspoäng Varje avklarad nivå ger 1 kunskapspoäng i detta spel. Spelinfo Det finns totalt 12 kommentarer om detta kunskapsspel.

Related: