background preloader

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas?

Parlör för pedagogproffs – vilka ord ska man använda och vilka ska undvikas?
Dags att ta nya tag och komma igång med undervisning, rutiner, kollegialt samarbete och lärande. Jag har satt ihop en lista med centrala ord och begrepp för att använda i kommunikation kring elevärenden eller granskning av undervisning. Syftet är att rensa i floran av olika uttryck som används och som inte alltid är kompatibla med det som vår skollag eller våra skolmyndigheter använder och därmed inte är forskningsförankrade. Om vi använder fel ord finns risken att vi landar i synsätt som inte är framåtsyftande. Att använda rätt ord däremot påverkar vår förmåga att utreda, samtala och undanröja hinder för lärande vilket i sin tur bidrar till kompetensutveckling hos alla som jobbar i skolan. Därför satte jag mig ned och funderade över vilka ord och uttryck som är viktigast att ha koll på och vilka som man bör undvika. funktionsnedsättning – en nedsättning av psykisk eller fysisk förmåga hos en person. lärmiljö – allt det som påverkar lärandet i skolan för elever. Källor:

http://specialpedagogen.wordpress.com/2015/01/05/parlor-for-pedagogproffs-vilka-ord-ska-man-anvanda-och-vilka-ska-undvikas/

Related:  marianneluhrstödinsatserMitt klassrumhema04Didaktiska tips

Min undervisning Jag använder ofta arbetsscheman och fick en ide om att göra några i Canva. Så här blev de och här finns arbetsscheman som pdf för utskrift om så önskas. Varför arbetsscheman? För att det blir tydligare för elever och särskilt om de har diagnos inom NPF. Det är ett sätt att skapa struktur och lugn i klassrummet. Elever som vill ha arbetsscheman får använda det hos mig.

Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd Det kommer allt fler böcker som ger råd och riktlinjer för hur lärare ska kunna undervisa inkluderande. I en undersökning av den brittiska forskaren Kristine Black-Hawkins analyseras innehållet i sådana böcker. En mindre del av litteraturen handlar om inkludering Kunskapsformaren Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir. Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Risk för F? Utred orsaken och lös problemet tillsammans! Höstterminen går mot sitt slut, ännu ett läsår svischar förbi och det är dags att sammanfatta elevers prestationer och väga ihop allt man vet om hur förtrogna de är med allt det som har tränats och testats under terminen. Några elever får veta att de i princip är i hamn, några får veta att det saknas en del för att det ska kunna bli ett godkänt betyg, minst E, när det är dags att registrera betyget. En del elever har fått höra det förut och i värsta fall sitter de med flera gamla F och riskerar nu nya F. Vad gör man som lärare? Vad gör man som mentor?

Om verklighetsbaserat lärande Verklighetsbaserat lärande är vår pedagogik som står till grund för vår skola. På Sjölins gymnasium är all undervisning verklighetsbaserad och sker i form av Sjölins Case men även genom undervisning i enskilda ämnen. 1. Bo Hejlskov Elvéns blogg Bloggen består av olika funderingar, sammanställningar av teori och forskning samt ibland bara åsikter som rör pedagogik och vård kring personer med problemskapande beteende och särskilda behov. Det fins ingen annan röd tråd än att det rör saker jag stöter på i arbetet och i diskussioner med pedagoger, psykologer och annan personal i skola, vård och omsorg. Texterna är inte alltid så lättlästa som mina böcker; det är svårt att skriva kort och lättläst.

Tio tips för en inkluderande skolstart Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser.

Betyg, pysparagrafen, sammanvägningen av prestationer. Dags att sätta betyg och tänka igenom betygen för varje elev så att det blir rätt. Förhoppningsvis vet alla elever redan hur de ligger till och hur de bedöms så att betyget inte kommer som en överraskning. Här är min checklista för betygsättning så att jag vet att jag inte glömmer något: Psykologilexikon - lexikon - ordbok i psykologi - hitta förklaringen till ordet här Eng: Socratic question [sɒˈkrætɪk ˈkwestʃən, səʊˈkrætɪk ˈkwestʃən]. Fråga av den typ som används i sokratisk frågeteknik (eng: Socratic questioning, Socratic questioning technique), sokratisk samtalsstil, sokratisk metod (eng: Socratic method, Socratic dialogue, method of elenchus, elenctic method, Socratic irony), uppkallad efter den grekiske filosofen Sokrates (470-399 f Kr). Sokratisk frågeteknik består enligt en vanlig missuppfattning i konsten att ställa frågor av typen: "Varför säger du det?" - "Vad exakt innebär det?"

Related: