background preloader

Att läsa och bedöma texter i digitala portföljer.

Att läsa och bedöma texter i digitala portföljer.
I det här inlägget tänkte jag berätta om hur jag gör när jag “rättar” numera. Jag arbetar i Google Apps för fjärde året i rad, och mina elever i svenska skapar egna portföljer i början av höstterminen, och i dessa samlar de allt sitt skrivande under året, både anteckningar, svar på uppgifter, större skrivuppgifter och reflektioner kring det egna lärandet. I dessa portföljer skriver jag också kommentarer till eleverna och ger framåtsyftande respons. Det finns ju otroligt många fördelar med att eleverna arbetar i digitala portföljer som är delade med mig, och en av dem är att jag har sett och tagit del av deras texter redan innan det är dags för bedömning. I tidigare inlägg har jag skrivit om hur ett utförligt förarbete med inspiration av cirkelmodellen synliggör strukturen och språket i den aktuella texttypen. Tillbaka till den så kallade "rättningshögen", som numera inte är en hög i vanlig bemärkelse eftersom jag rättar digitalt. Åsa

http://asaedenfeldt.blogspot.com/2014/12/att-lasa-och-bedoma-texter-i-digitala.html

Related:  svenskaSkrivundervisningSkriva

lararmalin Idag har jag så äntligen avslöjat vilken ny bok vi i klassen kommer läsa och fokusera arbetet kring de kommande veckorna. Härlig känsla när eleverna är genuint nyfikna inför vilken bok jag ska presentera. Vissa blir nöjda av mitt val medan andra tycker annat. Mot ett akademiskt skrivande - gemensamma språkövningar i Svenska 2. På min skola har jag fått chansen att föreläsa och utbilda alla skolans lärare inom både lässtrategier och språkutvecklande undervisning under 2014, och detta är frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Alla lärare har ett gemensamt ansvar att tillsammans verka för att eleverna utvecklar ett skolspråk, och den enskilda ämnesläraren är den som är expert på det specifika ämnesspråk som varje ämne kräver. Det är också viktigt att lärare får tid att arbeta med och diskutera sådana här frågor tillsammans, tycker jag. I årskurs 2 och 3 blir kurserna svårare och kraven högre, vilket kan vara utmanande för många elever. Det finns en risk att man som lärare väljer att förenkla innehållet och språket när det blir för utmanande, vilket är fel väg att gå.

Briljant arg lapp förklarar skillnaden mellan de och dem en gång för alla Den bästa förklaringen någonsin – och nio andra arga lappar från svenska studentkorridorer. Kredd för de flesta: Argalappen.se. 1. Någon förklarar skillnaden mellan de och dem på ett episkt sätt 2. Ett hundliv Liv Strömquist Tänker på dig! Om cookies på våra tjänster SVT sparar viss data för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda SVT:s tjänster godkänner du detta. Om cookies och personuppgifter Gå direkt till innehållet Gå direkt till sök Skrivundervisning i Svenska 2 - tankar och konkreta exempel Tankar om skrivundervisning En av de största förändringarna som skett i mitt klassrum de senaste femton åren är att jag i väldigt stor utsträckning har gått från VAD till HUR. Detta gäller i synnerhet läsundervisningen, men även skrivundervisningen. Hur skrivandet kan stöttas på olika nivåer är viktigare än att hinna med så många skrivuppgifter som möjligt. Skrivprocessen är inte bara något som de mest ambitiösa, erfarna och högpresterande eleverna har i bakhuvudet när de skriver, utan den är något som är högst levande i klassrummet hela tiden.

Om att få eleverna att se språket och om wordle som verktyg för språkövningar Jag funderar ofta på hur jag ska nå de elever som inte befinner sig där de vill vara rent språkligt, men som (trots stöd från mig) har svårt att ställa sig utanför sin text och se och förstå vad som behöver förändras eller utvecklas. Jag ser ju vad som kan utvecklas i texten rent språkligt, men det är bland det knepigaste i svenskundervisningen att lyckas med att få eleverna att se detta själva, tycker jag. Det är ju strategier man vill att de ska erövra! Hur kan jag få en elev se att hans eller hennes text är talspråklig, till exempel? Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok".

Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier. Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Språkutveckling och återkoppling – vi tränar på strukturen i en debattartikel. Att stötta skrivandet istället för att förenkla nivån ”Tänk dig att du som ambitiös ämneslärare märker att elever kan ditt ämne men stupar på språket. Du sänker därför nivån och förenklar språk och undervisning, men får reda på att det är fel väg att gå. Lösningen säger man istället är ett språkutvecklande arbetssätt, men hur går sådant till? Vi har sammanfört en NO-lärare med en svenska som andraspråkslärare. Och frågan är – kan en ämneslärare få elever att lyckas bättre – bara genom att jobba med språket?”

50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:

Om att ”få alla med på tåget” och att komma igång med att skriva debattartike... I veckan fortsatte jag arbetet med debattartikeln i min tvåa, och denna gång hade vi med min skolas mått mätt en riktigt kort lektion, “bara” 70 minuter. ”Läxan” till detta pass var att lyssna på en flipp om debattartikeln som genre. Med sig i ryggen inför denna läxa hade de förra lektionens gemensamma arbete med att granska en debattartikel (vilket du kan läsa mer om här om du är nyfiken), så syftet med flippen blev mest repetition och lite fördjupning. När jag gör inspelningar gör jag väldigt enkla sådana och utgår då från en Google Presentation som jag gör en skärminspelning på, samtidigt som jag går igenom materialet sida för sida och utvecklar lite med exempel. De går inte att jämföra med alla snygga flippfilmer som många andra gör, men de blir anpassade till det som just vi arbetar med, och de är rätt tydliga i sin enkelhet. Största utmaningen är, tycker jag, att de inte får bli för långa!

Related: