språkspanaren | Diskutera språkfrågor
Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas"
Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Allt är upptäckter, och själv försöker jag införliva det i mina lektioner. Grammatik är inte svårt. Och det är så jag vill att grammatik ska vara: portionerad i fina små doser, använd på varje svensklektion, en naturlig del i hur vi pratar om språket. Och framför allt, föremål för stora upptäckter.
Jämställdhet allt viktigare för språkvårdarna
I talrika mejl till Språkspalten – tack för dem! – åberopas gärna någon överordnad språkriktighetsprincip som logik, hävdvunnet bruk eller närhet till talet. Sådana principer diskuteras självklart också av professionella språkvårdare vid Språkrådet eller redaktionen för Svenska Akademiens ordlista. Den sista punkten kallas också den funktionella normen, och har väglett svensk språkvård sedan 1800-talets slut. För att ta ett klassiskt, lätt föråldrat exempel: numera behöver man inte tillämpa en gammal regel att vare sig ska stå tillsammans med negation och varken utan negation. Dagens språkvårdare har inte övergivit de sex principerna, men anser dem ibland otillräckliga. Men en nyhet är jämställdhetsargumentets framträdande plats. Språk som ideologibärare uppmärksammas alltmer.
Wikipedia:Skrivregler
Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken. Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument. Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext] Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan. Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext] Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Se vidare Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]
Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket
Enkla språkregler
Varför är språket så viktigt? Borde inte innehållet vara det som är mest väsentligt? Javisst, men språket är också det verktyg vi har för att föra vidare innehållet till någon annan (i detta fall läsaren). Klicka på länkarna för att få tips om hur du undviker klassiska språkfällor! TalspråkPersonliga pronomenDe och demVar och vartVisa på att...Detta för att...SärskrivningarBara och endastData, dator och datanSubjekt och predikat (ofullständiga meningar)Interpunktion (skiljetecken)Inkonsekvens och förkortningarDecimaltecken i svenska och engelska Efter hand kommer fler språktips att tillkomma här... håll utkik! Talspråk Språket är dynamiskt och förändras med tiden. Skilj på talspråk och formellt språk. I formella sammanhang, t.ex. i brev till myndigheter eller vetenskapliga texter, råder helt andra förutsättningar. Det finns dock undantag till denna regel och det är när vi i formella sammanhang ordagrant vill förmedla något som sagts. Sidans topp... Personliga pronomen Exempel Lösning "t.ex."
Ordlistan räcker inte för Akademien | Olle Josephson
En svensk författare kan välja bland 125 000 ord som står i Svenska Akademiens ordlista. Det sade Klas Östergren i årets näst sista Sommarprogram, den 20 augusti, minnesvärt bland annat för en prosalyrisk betraktelse över tjockt l. Nej, Klas Östergren, du kan välja bland hur många som helst! Jag läser dina samlade noveller och noterar exempelvis medicinkapsel, regelstomme, stadsvall, logementstyp, lodstock, harspillning, snickarpenna och belletristik. Jag tar en bok av en nybliven Akademiledamot, Sara Stridsbergs ”Beckomberga”: sedelrulle, lucid, klardrömmar, skalbaggespänne, svavelmoln, guldvinge, dopkapell. Så kan man hålla på. Som synes är flertalet ord som inte står i ordlistan sammansättningar. Ord görs också på andra sätt. Ofta påstås att engelskan är ordrikare än svenskan. sprakspalten@svd.se
