background preloader

Lektionsresurser för källkritisk granskning

Lektionsresurser för källkritisk granskning
Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Det finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Webbstjärnans grundkurs i källkritiskt tänkande är en utmärkt startpunkt för både elever och lärare. Hos Skolverket finns Kolla källans lathund i källkritik på Internet, som genom konkreta exempel visar vad som är viktigt att tänka på när man söker och värderar information på Internet. På Utbildningsradions webbplats finns en hel del material om källkritik, bland annat programserien Är det sant? Related:  Källkritik

Lathund i källkällkritik på internet Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch

Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Viskleken Tid: Cirka 20–30 min Material: En dagstidning Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska Genomförande Introducera övningen kortfattat. Senaste PISA-studien | Fröken Cecilia Lind Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat. Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet. Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör. Min presentation från Nordlyckeskolan igår (med uppdatering om senaste PISA-studien)

Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan! Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Mediekunskap Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik. Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.Tidsåtgång: 1-2 lektioner.Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet. Om övningarna:Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.Övning 3 handlar om källkritik på nätet. Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor 1. 2. Fråga 1. Du har läst det på internetDina kompisar berättar det för digDet står i tidningenDu hör det på tv-nyheterna Låt eleverna motivera sina val. Fråga 2. Du läser i BibelnDu frågar en präst i din närmsta församlingDu googlar på detÖppet hörn – eget svarsalternativ Fråga 3. Du googlarDu läser konventionstextenDu ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheterDu frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? 2.

Bland statistikskeptikerna Trots flera uppmärksammade brottsfall visar statistiken att våldet i samhället minskar. Trots detta finns det de som hävdar det motsatta. Morden på Ikea i Västerås har skakat om många – ett vansinnesdåd vid det mest svenska av det svenska, i en miljö som många förknippar med hem och trygghet. Precis som vid mordet på Lisa Holm tidigare i somras, den 21-åriga unga kvinna som påträffades död i ett motionsspår i Upplands Väsby, granatattackerna i Malmö och gängvåldet med skjutningarna i Göteborg och Malmö, väcks känslor av otrygghet. Det har varit mycket uppmärksammat våld på kort tid, men Brottsförebyggande rådets senaste undersökning ger en annan bild: Folk känner sig allt tryggare. Erkännas skall att den intensiva medierapporteringen spelar en roll i detta. Vad gäller de allvarligaste brotten visar statistik från Brå att det dödliga våldet har minskat sedan mitten på 1990-talet. 2014 dog 87 personer av dödligt våld. Mellan 2 och 4 procent av befolkningen råkar ut för misshandel.

untitled Källkritik | MIK-rummet Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan hitta information som är tillförlitlig och korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är att förhålla sig kritisk till den information som sprids och att våga fråga ”av vem och varför?”. Innan internets genombrott spreds större delen av den medierade information vi mötte genom etablerade massmedier med en tydlig avsändare och ansvariga utgivare. Av vem och varför? Det är många som försöker påverka massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från en källa som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, dvs. varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Även en förstahandskälla kan uppge felaktig eller bristfällig information. Källkritik på nätet På internet är det lätt att publicera i princip vad som helst.

Wikipedia i utbildning – från att konsumera till att producera kunskap | Wikimedia Sverige "Wikipedia i Utbildning" är vårt projekt för att utbilda och stötta lärare och elever inom skola och högre utbildning till att använda Wikipedia som pedagogiskt redskap och bidra till Wikipedias innehåll kopplat till den egna kursen. Ett bra exempel på Wikipedia i utbildning finns i det här gästinlägget av Sofia Engvall som är bibliotekarie i Fingspångs kommun. Hon berättar om sin erfarenhet av att ha genomfört ett Wikipediaprojekt med en klass i årskurs ett på naturvetenskapsprogrammet på Nya Bergska, vårterminen 2015. Att skapa en Wikipediauppgift En av lärarna i det naturvetenskapliga arbetslaget berättade att hen ville göra ett projekt om kvinnliga fysiker. Utifrån Wikipedia-artikeln Women in Science gjorde jag ett urval om cirka 30-40 namn som kunde vara intressanta. I samråd med arbetslaget arbetade vi fram tidsplan och innehåll för projektet. ämnesfördjupning,genusteori,informationskompetens ochvetenskapligt skrivande. Så gjorde vi Vinsterna med Wikipediauppgiften wikimedia.se

Allt du behöver veta om källkritik på nätet | Vetamix Internet är fullt av skatter, men också mycket som vi inte ska lita på. Eftersom informationsflödet är så enormt är det ytterst viktigt att vara kritisk mot det vi möter. Isabella Holm som jobbar för organisationen Sällskapet för mediefostran berättar om den källkritiska metoden som man kan använda för att ta reda på om en källa är trovärdig. Olika typer av källor Det gäller alltså att förstå skillnaden mellan primär- och sekundärkälla. Fyra viktiga frågor Är källan sann eller falsk? När man vill granska en källa gäller det också att känna till olika slags medieinnehåll. Hur blir man själv en bra källa? Om man själv publicera någonting på nätet som man vill att någon annan kan ha nytta av så lönar det sig att tydligt hänvisa varifrån man fått sin information och länka till sina källor. Många utmaningar med källkritik på nätet Vad kan brist på källkritik leda till? Isabella Holm tycker att en värld utan källkritik är en skrämmande värld. Falska nyheter sprids snabbt på nätet

Related: