background preloader

Lektionsresurser för källkritisk granskning

Lektionsresurser för källkritisk granskning
Den virala nyhetsspridningen innebär en ökad risk för att felaktig eller förvanskad information snabbt sprids i samhället. Detta är problem som vi alla måste hantera och det växer därför fram tjänster som hjälper oss att ta tag i detta. En del material är särskilt riktat till skolan och avsett att användas i undervisningen. Det finns flera webbplatser på nätet som avslöjar vandringssägner, myter, felaktigheter och rykten som presenteras och sprids som nyheter. Viralgranskaren är en mediekritisk satsning från Metro som drog igång tidigt i våras. Webbstjärnans grundkurs i källkritiskt tänkande är en utmärkt startpunkt för både elever och lärare. Hos Skolverket finns Kolla källans lathund i källkritik på Internet, som genom konkreta exempel visar vad som är viktigt att tänka på när man söker och värderar information på Internet. På Utbildningsradions webbplats finns en hel del material om källkritik, bland annat programserien Är det sant? Related:  Källkritik

Lathund i källkällkritik på internet Vem har gjort webbsidan? Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Varför är webbsidan gjord? För att informera om något? Hur ser webbsidan ut? Har den kontaktinformation? Kan du få information från andra ställen? Har du jämfört med vad du redan vet? Beställ eller ladda ner checklistan för källkritik Beställ eller ladda ner checklistan som affisch

Ny lärarhandledning för högstadiet om bilder, sociala medier och genusskillna... Rapporten "Duckface/Stoneface" tar bland annat upp frågan om hur ungas syn på sig själva och andra påverkas av bildkommunikationen i sociala medier. Lärarhandledningen, som baserar sig på rapporten, ger tips på hur du kan arbeta med frågorna i klassrummet. Lärarhandledningen innehåller tre teman: Killar, tjejer och medier – same, same but different? Längst bak i handledningen finns kopieringsunderlag till de olika övningarna. Ladda ned lärarhandledningen här. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten "Duckface/Stoneface".

Källkritik | MIK-rummet Den stora utmaningen idag är inte att hitta information, utan hitta information som är korrekt. Det är här källkritiken kommer in. Att vara källkritisk är ett förhållningssätt, att tänka kritiskt och att våga fråga ”av vem och varför?”. Det är att förstå att alla texter och bilder alltid har en avsändare och ett syfte – även om det inte redovisas öppet. Innan internet spreds större delen av den information vi mötte via etablerade medier med en tydlig avsändare och en ansvarig utgivare. Så är det inte idag eftersom vem som helst kan publicera sig, utan redaktionell inblandning. Av vem och varför? Idag är det många som försöker påverka medierna för att nå ut med sitt budskap. Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från någon som verkar trovärdig. Förstahandskällor De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, alltså varifrån de fått sina uppgifter. Flera oberoende källor behövs för att bekräfta en nyhet Källkritik på nätet Vem?

Låt Stå » Blog Archive » Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras. Metoder, stereotyper och källkritik Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Viskleken Tid: Cirka 20–30 min Material: En dagstidning Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska Genomförande Introducera övningen kortfattat. Exempel på texter, provuppgifter och bedömda elevlösningar - Uppsala universitet Delprov A: tala Nedan finns en autentisk inspelning från genomförandet av 2013 års nationella prov, delprov A: tala. Inspelningen är uppdelad i två filmsekvenser. I den första filmsekvensen visas hur läraren instruerar en grupp bestående av fem elever som följer kursplanen i svenska inför förberedelsen av delprov A: tala. I den andra filmsekvensen visas hur delprov A: tala genomförs av eleverna. Lärarinstruktion (7 minuter) Elevers genomförande av delprov A: tala (34 minuter) (Filmerna verkar inte gå att visa i vissa webbläsare. Elevernas presentationer utgår från underlag som ingick i 2013 års delprov A: tala. Elev 1, delprovsbetyg AElev 2, delprovsbetyg CElev 3, delprovsbetyg DElev 4, delprovsbetyg AElev 5, bedöms ej här Det finns två bedömningsmateriser för det muntliga provet, en i svenska och en i svenska som andraspråk . Utskick 1, som kommer som kommer till skolorna i v. 43, 2015, innehåller ett separat häfte med bedömningsanvisningar till delprov A: tala. Delprov B: läsa Exempel

Metodmaterial - No Hate Speech Movement : No Hate Speech Movement Fler som jobbar mot samma mål ger större effekt. Ett förslag är att du, inför att ni ska arbeta med materialet No hate i skolan, mejlar ut foldern Hat och kränkningar på internet, en vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn (här kan du se den) till dina elevers föräldrar eller tipsar dem om www.nohate.se/foraldrar. I foldern och på webbsidan finns råd, stöd och tips till föräldrar om hur de kan tala med sina barn om barnens digitala liv. Du kan även sätta upp vår affisch (här kan du se den) på platser där ni delger föräldrar information. På detta sätt kan de samtal som ni haft i skolan leva vidare i hemmen och tillsammans få större effekt. Foldern finns även för nedladdning eller utskrift på engelska, arabiska och somaliska.

Senaste PISA-studien | Fröken Cecilia Lind Vi behöver tänka till kring användningen av datorer i skolan visar den senaste PISA-studien bland annat. Ja, vi ska absolut tänka till men det är att viktigt att inte drabbas av ”antingen-eller-syndromet”. Som med allting annat behövs en medvetenhet kring vad vi gör och varför. Jag besökte igår Nordlyckeskolan, Torslanda och höll där en föreläsning i Språkutvecklande arbetssätt -Språk i alla ämnen och betonade bland annat vikten av att undervisa i digital litteracitet. Den digitala läsningen ställer högre krav på läsaren vad gäller läsförståelseförmåga än vad vanlig traditionell läsning gör. Min presentation från Nordlyckeskolan igår (med uppdatering om senaste PISA-studien)

En klassiker på Bleket | Klassiker för mig, kanske för dig. Faktoider Hur vet man att det är sant? Se till att kolla källan! Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Mediekunskap Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik. Passar för: åk 4-6, so, mediekunskap.Tidsåtgång: 1-2 lektioner.Förberedelser: Tillgång till Internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet. Om övningarna:Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.Övning 3 handlar om källkritik på nätet. Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor 1. 2. Fråga 1. Du har läst det på internetDina kompisar berättar det för digDet står i tidningenDu hör det på tv-nyheterna Låt eleverna motivera sina val. Fråga 2. Du läser i BibelnDu frågar en präst i din närmsta församlingDu googlar på detÖppet hörn – eget svarsalternativ Fråga 3. Du googlarDu läser konventionstextenDu ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheterDu frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? 2.

Välj mänsklighet framför manlighet Jag står i korridoren och håller på att spela in en film med mina klasskompisar. Jag är tretton år och har snart gått klart min första termin på högstadiet. Bakom min videokamera står jag och förklarar för Anna, Ludwig och Emma hur de ska stå när jag rullar förbi med projektorvagnen där jag placerat min kamera. Allt för att bilden ska bli så stadig som möjligt, jag hade sett hur det gick till på riktigt, på extramaterialet till Desperate Housewives, och den här filmen skulle bli precis som på riktigt. Jag ska precis ge mina skådespelare klartecken för att börja filma då en kille i åttan smyger fram och lägger armen om mig. ”Ni gör film alltså?” ”Du…”, börjar han. ”Har du sett den där filmen?” ”Vilken film?” ”Ja, men du vet… Den där de dödar alla negrer.” Han börjar skratta och kompisarna också. Vi lever i en väldigt speciell tid. Det är inte några rasister, fotbollsfans eller för fulla tonårskillar som ligger bakom detta. Jag har i hela mitt liv strävat efter att vara manlig nog.

Upplägg källkritik med länkar ~ Skolbibliotek Växjö Rebecca på Högstorpskolan och Fagrabäckskolan berättade om hur hon arbetar med informationskompetens för åk 6-7. Hon började med en inventering av klassens informationskompetens genom övningen "Sätt fingret på klassens källkunskap" från Det är bara att googla. Hon fortsatte sedan med två olika presentationer som hon fått från föräldralediga skolbibliotekarien Emma, men som sedan byggts vidare på och anpassats. I årskurs 6 använde Rebecca en Powerpoint och i årskurs 7 en Prezi. Efter det fick eleverna applicera kunskaperna från genomgången i en uppgift som byggde på Mediekompass "Vad i medierna kan man lita på?" De fick använda en av Rebecca anpassad lathund och knöt den till tre olika webbsidor: Ett tips som framkom var också att använda Metros Viralgranskaren för att få färska uppslag kring arbete med källkritik.

Bland statistikskeptikerna Trots flera uppmärksammade brottsfall visar statistiken att våldet i samhället minskar. Trots detta finns det de som hävdar det motsatta. Morden på Ikea i Västerås har skakat om många – ett vansinnesdåd vid det mest svenska av det svenska, i en miljö som många förknippar med hem och trygghet. Precis som vid mordet på Lisa Holm tidigare i somras, den 21-åriga unga kvinna som påträffades död i ett motionsspår i Upplands Väsby, granatattackerna i Malmö och gängvåldet med skjutningarna i Göteborg och Malmö, väcks känslor av otrygghet. Det har varit mycket uppmärksammat våld på kort tid, men Brottsförebyggande rådets senaste undersökning ger en annan bild: Folk känner sig allt tryggare. Erkännas skall att den intensiva medierapporteringen spelar en roll i detta. Vad gäller de allvarligaste brotten visar statistik från Brå att det dödliga våldet har minskat sedan mitten på 1990-talet. 2014 dog 87 personer av dödligt våld. Mellan 2 och 4 procent av befolkningen råkar ut för misshandel.

Related: