background preloader

Om läsning, del 6: LUS (del 2)

Om läsning, del 6: LUS (del 2)
De flesta läsare på den här bloggen vet nog att jag är förtjust i Läsutvecklingsschemat. Anledningen är enkel. Det är ett lättarbetat verktyg som fokuserar på var jag ska sätta in mina insatser, oavsett om jag är lärare eller rektor. I hela mitt yrkesverksamma liv inom skolan, vikariat när jag pluggade undantaget, har jag arbetat med LUS. Först 9 år som lärare och sedan 5,5 år som skolledare. Dock är inte alla i Sverige lika övertygade om. Innan jag går in på punkterna vill jag poängtera att Läsutvecklingsschemat bygger på att eleven alltid förstår det den läser. Väldigt kortfattat kan man säga att en läsares kunskaper och erfarenheter ligger utanför själva läsprocessen, men påverkar förförståelsen till texten. Fas 1 UTFORSKANDE Barnet håller successivt på att tillägna sig läsförmågan i texter med få ord på varje sida, oftast med innehållsbärande bilder. LUS-punkt 2: Känner till läsriktningen.Min kommentar: Visst har du sett barn som sitt och läser med boken upp och ner? Related:  Läsa och skrivalinelmaSvenska

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Klassen skriver nu en gemensam text.

Skrivprocessen arbetsgång 2 Språkutvecklande arbetssätt i skolan inkluderar alla oavsett bakgrund - Hur ska du kunna förstå innehållet och hur du ska använda innehållet om du inte förstår orden? säger grundskolläraren Susanna Sjöstrand. Hur får du alla elever att veta vart ni ska, vilket som är målet? Ett sätt är att arbeta språkutvecklande. Susanna Sjöstrand, grundskollärare i Malmö, arbetar bland annat med drama och rollspel i SO-undervisningen, allt för att göra språket tydligt för eleverna och stegvis visa vart de ska. Susanna Sjöstrand är grundskollärare i SO, SvA och drama och arbetar som förstelärare med uppdrag att utveckla språkutvecklingen i SO-ämnena på Örtagårdsskolan i Malmö. - Svenska är något som går igenom i alla ämnen. På Örtagårdsskolan arbetar man ämnesöverskridande i olika tematiska arbeten. Bakgrunden spelar roll Att arbeta språkutvecklande är ett sätt att inkludera alla elever. - För att inte göra klyftorna större är det oerhört viktig att vi arbetar för att alla ska hänga med och känna sig delaktiga, annars tappar vi dem på vägen, säger Susanna Sjöstrand.

Beskrivande text – individuellt skrivande | lararmalin Vi har i några veckor fokuserat på texttypen beskrivande i åk 4. Vi har arbetat efter cirkelmodellens fyra faser och i veckan kom vi igång med insamlandet av fakta kring ett av Sveriges landskapsdjur. Eleverna fick själva välja vilket djur de vill skriva om. Till vår hjälp av insamlandet av fakta använde vi oss av en sk. sexfältare med följande kategorier; klassifikation, föda, kännetecken, livscykel, förekomst och övrigt. I början av lektionen repeterade vi igen vad dessa ord betyder, vilket visade sig inte vara alltför lätt. Eleverna började sedan fylla sina sexfältare med information om valt djur och med mitt okej fick de sedan börja skriva sina texter. Exempel på elevtext: En fin bra text skriven av en elev men det finns potential till mer bearbetning och en ännu bättre text och då bör vi ge eleven den möjligheten. Nästa steg är feedback från mig, mer bearbetning och publicering på blogg. Jag gillar verkligen när eleverna får möjlighet till bearbetning vid ett flertal tillfällen.

Vårt välkomstbrev till ettagluttarna | Ugglornas näste På uppropet fick alla barnen ett paket från oss, en sk goodiebag…här ser ni delar av innehållet. Brevet som följde kommer här: Välkommen till klass 1 Vi är så glada att Du är här Här får du en liten goodiebag för att kunna starta igång läråret 13/14 på bästa sätt! Ett sudd för att påminna dig om att alla gör misstag men att det är av misstagen vi lär oss. Stickersen talar om att vi håller ihop. Pusselbiten vill visa hur bra vi alla passar ihop och att alla bitar behövs för att vi ska vara som bäst! Bokmärket talar om att du alltid har en plats, om du känner dig ledsen en dag hittar vi tillsammans en plats för dig att vara på. Smartiesen talar om hur klok vi tycker att Du är, jobba hårt och gör ditt bästa och satsa på att sikta högt. Pennan vill visa hur mycket vi ska jobba och lära oss tillsammans. Stjärnan, symboliserar just Dig, för oss är du en stjärna som ska lysa upp varje dag…tänk vilken explosion vi kommer få tillsammans av alla fantastiska stjärnor varje dag! Välkommen till oss

Nytt om Läslyftet! Har du sett? Kolla in! Hösten 2015 startar det. Huvudmän kan nu, mellan 4 december och 23 januari, söka stadsbidrag för handledare som ska stödja lärargrupperna i det kollegiala lärandet. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygge på antagandet att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevers lärande. Länkar till: Skrivprocessen arbetsgång 1 Språkutvecklande övning: dictogloss | Miss Åsa Denna övningar kan göras i vilket ämne eller ålder (de ska ha lärt sig skriva) som helst. Den fungerar lika bra på nyanlända som på elever som talar flytande svenska. Bara att anpassa texten. Varför ska du göra den här övningen? Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän

Våga stanna i faktatexten ”Faktatext – sånt som är sant, såklart! Det vet väl alla? Texter som handlar om djur, platser eller människor. Om man vill veta något typ..” Så beskriver en elev i årskurs vad faktatext är. Enkelt – eller? Det är många delar som behöver medvetandegöras och tränas när elever introduceras för faktatexter. Kanske låter det tjatigt men igenkänning ger så mycket – speciellt till våra elever som behöver extra anpassningar. Vi har tillbringat många veckor för att bekanta oss med faktagenren. Titta och jämförEleverna har två och två fått titta på en faktabok och en skönlitterär bok. När eleverna suttit i par gör vi ett dokument via projektorn där vi sorterar in de olika egenskaperna under rubrikerna fakta och skönlitteratur. Läs och sortera Vi har högläst den underbara boken ”krama aldrig en humla”. Citat ur boken: Krama aldrig en humla Läsläxa kopplad till fakta – förberedande för skrivuppgiftFör att bli en hejare på faktatexter krävs mycket bekantskap med just faktatexter.

En bok du sent ska glömma | Bibblis Det här är ett romanprojekt för elever i grundskolan. Syftet är att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet samt att utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter enskilt och tillsammans med andra. Inspiration har hämtats från Josef Sahlins romanprojekt Den magiska dörren och Monstret. Arbetet börjar med att fördjupa sig i genren Fantasy. Vad är det? Varje vecka får eleverna en skrivinstruktion till det aktuella kapitlet, ett antal punkter som för berättelsen och framåt och utvecklar skrivandet. Ladda ned lärarhandledning (PDF) Författare till läromedlet Lärare på Årstaskolan med förmågorna i topp. Lärare på Årstaskolan som brinner för uppgifter som är viktiga och på riktigt.

Related: