background preloader

Om läsning, del 6: LUS (del 2)

Om läsning, del 6: LUS (del 2)
De flesta läsare på den här bloggen vet nog att jag är förtjust i Läsutvecklingsschemat. Anledningen är enkel. Det är ett lättarbetat verktyg som fokuserar på var jag ska sätta in mina insatser, oavsett om jag är lärare eller rektor. I hela mitt yrkesverksamma liv inom skolan, vikariat när jag pluggade undantaget, har jag arbetat med LUS. Först 9 år som lärare och sedan 5,5 år som skolledare. Dock är inte alla i Sverige lika övertygade om. Innan jag går in på punkterna vill jag poängtera att Läsutvecklingsschemat bygger på att eleven alltid förstår det den läser. Väldigt kortfattat kan man säga att en läsares kunskaper och erfarenheter ligger utanför själva läsprocessen, men påverkar förförståelsen till texten. Fas 1 UTFORSKANDE Barnet håller successivt på att tillägna sig läsförmågan i texter med få ord på varje sida, oftast med innehållsbärande bilder. LUS-punkt 2: Känner till läsriktningen.Min kommentar: Visst har du sett barn som sitt och läser med boken upp och ner? Related:  svenska

Beskrivande text – individuellt skrivande | lararmalin Vi har i några veckor fokuserat på texttypen beskrivande i åk 4. Vi har arbetat efter cirkelmodellens fyra faser och i veckan kom vi igång med insamlandet av fakta kring ett av Sveriges landskapsdjur. Eleverna fick själva välja vilket djur de vill skriva om. Till vår hjälp av insamlandet av fakta använde vi oss av en sk. sexfältare med följande kategorier; klassifikation, föda, kännetecken, livscykel, förekomst och övrigt. I början av lektionen repeterade vi igen vad dessa ord betyder, vilket visade sig inte vara alltför lätt. Eleverna började sedan fylla sina sexfältare med information om valt djur och med mitt okej fick de sedan börja skriva sina texter. Exempel på elevtext: En fin bra text skriven av en elev men det finns potential till mer bearbetning och en ännu bättre text och då bör vi ge eleven den möjligheten. Nästa steg är feedback från mig, mer bearbetning och publicering på blogg. Jag gillar verkligen när eleverna får möjlighet till bearbetning vid ett flertal tillfällen.

Checklistor att hämta! Veckans arbete har handlat mycket om checklistor och kamratrespons. Numera har vi alltid genomgångar och gemensamt arbete innan eleverna jobbar individuellt eller gruppvis. När eleven sedan ska gå igenom sitt eget arbete är checklistan ett perfekt verktyg att använda sig av. Sedan är det kamratens tur och slutligen lärarens tur att tycka till. I tidigare inlägg kan ni läsa om hur vi arbetat med faktatexter om djur och även där använt oss av checklistor. I måndags startade vi upp berättelseskrivande utifrån ett uppslag i Diamantjaktens arbetsbok. Vi pratade om karaktärer, miljö, problem och lösning. Skrivschema är vi också bekanta med sedan länge och det blir så tydligt när man använder sig av det för att strukturera upp sin berättelse med början, mitten och slut. Mina två grupper i åk 2 fick först planera och skriva varsin gemensam berättelse med mig innan de fick arbeta på egen hand. Vinstlotten Det var en gång en pojke som hette Fred. Vännerna kom på en gång. av Sörgruppen Drakens nya vän

Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Några gånger har jag satt ihop dem i Canva men då mer för att visa på struktur än som stöd för innehåll. Textkopplingar Tala Tänka Strategier för ord Att förstå ord är inte helt lätt.

Malin Carlsson i drömmarnas värld Malin Carlsson är lärare på Lindblomskolan i Hultsfreds kommun. Hon är också arbetslagsledare på skolan och förstelärare i kommunen. Här gästbloggar Malin om ett skriv- och matteprojekt kopplat till Livet i Bokstavslandet. Jag har på olika sätt jobbat med UR:s serie Livet i Bokstavlandet. En härlig serie som verkligen fångar eleverna. Mina elever, som nu går i trean, jublar varje gång det är dags. I mitt klassrum värnar jag om att försöka hitta helheter kring olika arbeten, hitta samband mellan olika områden. Jag döpte mitt skrivprojekt till I drömmarnas värld. För att även fånga upp arbetet i matematiken och att jobba med problemlösning så har jag gjort uppgifter kopplat till skrivprojektet. Vi har kring berättelseskrivandet fokuserat på Livet i Bokstavslandet säsong 2 och säsong 3. Livet i Bokstavslandet är en fantastisk serie som går att jobba med på massor med olika sätt, det här var hur jag gjort. Malin Car

Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. Den här lektionen passar alla årskurser. Illustrationen visar två barn. Att vilja lära sig – hur ser vi det?

Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun. Jag har anslaget att eleverna gärna får ta varandras ord, låna och utveckla sina tankar genom det någon annan redan har sagt. Denna bildpromenad i EN HUND har till syfte att åskådliggöra och medvetandegöra vem eller vilka som är avsändaren till text och illustration. Då man talar om författaren och illustratörens namn så talar man om avsändare. Detta inlägg är från min gamla blogg och skrevs 2008 Detta är ett uppslag i Läsdax 2. V A R F Ö R B I L D P R O M E N A DBildpromenaden kan användas i alla illustrationer, i samtliga böcker, i alla ämnen och i alla årskurser. K A N M A N T R Ä B L Å B Ä R P Å E T T S T R Å ?

Läs- och skrivundervisning Bokstäver som vill bada fötterna och plocka äpplen | Emma Idag har jag kanske inte känt mig så inspirerande, eller inspirerad för den delen, men det gjorde jag igår. Igår gjorde jag två bilder som passar bra för barn som börjar skriva och upptäcka alfabetet. De här ska upp i mitt klassrum snart! Klicka på länken nedanför för att ladda hem dokumentet! bokstäver vill bada fötter och plocka äpplen

Pussel med helklass: Faktatexter – Kooperativt Lärande Vi har i åk 1 börjat arbeta med faktatexter. Vi har diskuterat skillnaden på fakta och åsikt, kommit på faktameningar tillsammans, lyssnat på fakta (film och berättande) och skrivit enkla faktameningar. Den här veckan var planen att skriva en längre faktatext om räven med olika underrubriker. Hur gör man då detta med en åk 1 där de flesta precis lärt sig skriva? Jo, man gör det tillsammans! Del 1: Förförståelse och insamling av information Steg 1. Vi samlades på mattan och jag berättade att vi skulle lära oss mer om djuret som precis flyttat in i vår alfabetsskog – räven. Steg 2. Eleverna delades in i fem grupper (3-4 elever per grupp). Läsaren läser texten två gånger.Prata med varandra om vad ni läst med hjälp av frågan på pappret och bestäm vad ni vill skriva.Skriv ner ord, inte meningar. Jag såg till att alla förstod arbetsordningen (läs, prata, skriv) och repeterade vikten av att tala lugnt till varandra och lyssna. Del 2: Skrivande av faktatext Steg 3 variant 1: Steg 4 variant 1:

Skrivprocessen7 Skrivprocessen1

Related: