språkspanaren | Diskutera språkfrågor Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Kort svensk språkhistoria Det har hänt mycket i svenskan under historiens lopp. Det kan man se om man jämför en runinskrift med en nutida text. Perioder Samtidigt med vikingatidens början (omkring 800) kan man urskilja svenska som eget språk. Den första perioden (omkring 800–1225) kallas den runsvenska tiden, eftersom inskrifter med runor är de egentliga skriftliga källorna då. Här följer några viktiga förändringar på olika områden. Uttal Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. Skrift Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. Böjning Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Lånord och påverkan Med kristendomen (900-talet) kom ord från latin som mässa och kloster och grekiska som kyrka och biskop. Viktiga händelser Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. En rättskrivningsreform genomfördes 1907.
Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig Sveriges geografi Barrträden dominerar utom längst i söder. Nästan en fjärdedel av landet består av fjäll, berg och myrar. Åkermarken utgör bara cirka sju procent av den egentliga landytan. Utanför kusterna finns skärgårdar med tiotusentals öar. De största öarna är Gotland och Öland som ligger i Östersjön. Den skandinaviska fjällkedjan längs större delen av gränsen mot Norge har en del toppar på över 1 500 meter. Klimat Klimatet varierar starkt mellan olika delar av landet. I norr är vintern lång, kall och rik på snö medan sommaren kan vara behagligt varm. Naturtillgångar och energi Sverige har stora naturresurser framför allt i form av skog, järnmalm och vattenkraft. Jordbruk och fiske Jordbruket i Sverige är i hög grad mekaniserat och sysselsätter bara någon procent av arbetsstyrkan. Industri Traditionella industrier med råvaror från skogen och gruvorna fick under 1900-talet sällskap av verkstadsföretag som framgångsrikt utvecklade svenska uppfinningar. Turism Läs mer om
Material för undervisning i nordiska språk Rundtur i Köpenhamn - framför datorn Du får en guidad tur online och instruktioner på danska om var på skärmen du ska klicka för att komma vidare. Rundturen tar omkring 25 minuter men du kan välja att dela upp den i tre delar. På webbplatsen som är producerad av Utbildningsstyrelsen i Finland hittar du även ordlista och manus. Rundtur i Köpenhamn Det nordiska urspråket Se korta videoklipp på hur språket kan ha låtit i Skandinavien år 400 och år 1200. Det nordiska urspråket Språkkurs i isländska - Icelandic online Här kan du se videor med dialoger från vardagliga situationer som sedan följs upp med frågor. Språkkurs i isländska Ordförrådstest på norska och danska Här kan du göra ordförrådstester av olika svårighetsgrad på norska, danska och andra språk. Ordförrådstest Nordens språk med rötter och fötter Ett språkhistoriskt läromedel för gymnasieelever som har producerats av Nordiska ministerrådet. Nordens språk med rötter och fötter Nordisk sprog Webbplats från Danmarks radio om nordiska språk.
10 fel värre än särskrivning - gd.se · För sen poäng Har du någon gång fått ett brev som du har behövt läsa till sista raden för att förstå varför du ens har fått det? Irriterande, eller hur? · Onödigt vaga uttryck Vaga ord som utrustning och verksamhet gör det svårare att se saker framför oss och minnas det som står. · Ogenomtänkta modeord Ibland skriver vi hållbarhet och kvalitet utan att tänka efter vad vi egentligen menar. · Ord med svans Ofta duger fråga lika bra som frågeställning, marknadsföring lika bra som marknadsföringsinsatser och mål lika bra som målsättning. · Fackord på vift USP eller expropriera kan vara självklara uttryck på ditt jobb. · Substantivsjuka Många och långa substantiv gör ofta texter abstrakta och svårlästa. · Många passiva verb Beslut skjuts upp, någon misstänks, ansökan avslås. · Långa, krångliga meningar Meningar som börjar med långa förklaringar är ansträngande för korttidsminnet. · Ingen röd tråd Kanske handlar texten om för många olika saker. · Allt för chefen Hanna Lundquist hanna@hannalundquist.se
Jämställdhet allt viktigare för språkvårdarna I talrika mejl till Språkspalten – tack för dem! – åberopas gärna någon överordnad språkriktighetsprincip som logik, hävdvunnet bruk eller närhet till talet. Sådana principer diskuteras självklart också av professionella språkvårdare vid Språkrådet eller redaktionen för Svenska Akademiens ordlista. I ”Språkriktighetsboken”, utgiven 2005 av Svenska språknämnden, anges sex utgångspunkter för värdering av olika uttryckssätt: etablerat bruk, språkbrukarnas attityd, experternas inställning, systemenlighet, skriftspråkstradition och hur väl ett uttryck ”fungerar i olika kommunikativa sammanhang”. Den sista punkten kallas också den funktionella normen, och har väglett svensk språkvård sedan 1800-talets slut. Den kan uttydas som att det uttryck fungerar väl som är enkelt att lära, producera och förstå. För att ta ett klassiskt, lätt föråldrat exempel: numera behöver man inte tillämpa en gammal regel att vare sig ska stå tillsammans med negation och varken utan negation.
"Grammatiken - ett mönster som kan utforskas" Varför ska vi lära oss grammatik? Ja, varför ska man lära sig något om något? Varför ska biologilärare lära ut hur en groda ser ut inuti, varför ska fysiklärare lära ut vad gravitation är? Det räcker väl att se att grodor är små och gröna, och märka att vi slår i golvet om vi ramlar? För mig är det uppenbart: Grammatik är beskrivningen av hur språket fungerar. Det är det hemliga mönstret bakom allt vi säger, och förklaringen till att ”Barnet gick iväg med kvinnan” blir en helt annan mening än ”Gick barnet iväg med en kvinna?” I de flesta länder är grammatik en självklar del av allmänbildningen. Efter att min bok ”Grejen med verb” kom ut har jag blivit inbjuden till många skolor för att prata med språklärare om grammatik i skolan. En lärare frågade mig: Du som skriver skönlitterärt. Kära nån. Det är så jag ser grammatiken, och det är därför jag är så tagen av den. För grammatiken är inte en lagbok. Vi (och våra förfäder) har gjort språket. Grammatik är inte svårt.
Wikipedia:Skrivregler Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken. Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument. Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext] Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan. Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext] Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Se vidare Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]
Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket