background preloader

Anna Karlefjärd

Anna Karlefjärd

http://www.youtube.com/watch?v=fJHLe2L2eYM

Related:  Formativ bedömningBedömning för lärandeBedömning för lärandeSkola

Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008. Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken. Just detta fenomen – hur olika saker börja leva sitt eget liv – har jag skrivit om i ett tidigare inlägg här, då om det eventuella orsakssambandet mellan hög likvärdighet och höga resultat. Detta inlägg ska handla om samma fenomen – hur olika forskningsresultat börjar leva sina egna liv – men denna gång om den kanske största nutida modeflugan i svenska skolsammanhang: Formativ bedömning. På X arbetar vi med formativ bedömning.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. 10 regler för feedback som gör nytta Att ge feedback är svårt. Kanske det beror på att vi inte ger tillräckligt mycket feedback eller att vi inte tränar på det. Bra återkoppling hjälper oss att hålla oss motiverade att kämpa på.

Summativ eller formativ bedömning? En tydlig trend som vuxit fram inom den pedagogiska bedömningsforskningen är att göra en distinktion mellan summativ och formativ bedömning. Skolverket beskriver skillnaden som att, ”En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte” Den betydelsefulla skillnaden i Skolverkets – och andras – distinktion är alltså i vilket syfte bedömningen görs; är det för att mäta elevens befintliga kunskaper och summera ihop dessa (oftast till ett betyg) eller är det för att bedöma vart eleven befinner sig rent kunskapsmässigt och sedan använda detta som utgångspunkt för elevens fortsatta lärande? Denna distinktion har också i stor grad omfamnats av de som är kritiska till betyg i skolan. Många av de som förespråkar denna distinktion har fått ytterligare vatten på sin kvarn då den numer legendariske (?)

Att få alla att delta: Dylan Wiliams glasspinnar Jag gör ett litet avbrott i mina inlägg om att planera arbetsområden för att istället skriva om en konkret förändring jag gjort i mitt klassrum. Det hela började med att jag såg TV-programmet om Dylan Wiliams experiment på en högstadieskola i England. Vissa delar tyckte jag mindre bra om men en sak fastnade jag för. Användandet av talpinnar. Wiliams förbjuder handuppräckning eftersom det skapat ett mönster i klassen där de duktiga eleverna alltid räcker upp händerna och andra elever aldrig gör det. Jag har själv upplevt detta i mina klassrum och har därför gjort egna pinnar som jag använder när jag ställer frågor eller vi går igenom svar under lektionerna. Rätt feedback visar vägen Bedömning för lärande, BFL, är inne just nu, men ändå inget nytt. Redan på 1600-talet arbetade svenska lärare med formativ bedömning. Men allteftersom århundraden gick, och eleverna som tog plats i skolbänken blev fler och fler, övergick bedömningen till att bli allt mer summativ eftersom den i allt större utsträckning användes som ett urvalsverktyg i stället för som metod att stärka elevernas lärande. Och på 1970-talet fick all bedömning dåligt rykte. Det var då som bedömningsfrågorna i princip försvann från lärarutbildningen och ”lärarkåren deprofessionaliserade sitt bedömningskunnande” som bedömningsforskaren Christian Lundahl uttrycker det. Men på senare år har bedömning fått en renässans inom skolan.

Att förhålla sig formativt till formativ bedömning Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot. Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får.

Formativ bedömning - Teknologisk Institut Hur fungerar formativ bedömning i praktiken? Vilka utmaningar och möjligheter möter du som lärare? Vilka åtgärder krävs för att få en samsyn och ökat fokus i arbetslaget? Kreativa workshops – Integrerad bedömning – Skapande feedback Konferensen är skräddarsydd för dig som vill utveckla ditt arbetssätt på ett konstruktivt vis.Lyssna till experter inom området under två fartfyllda och inspirerande dagar med flera kreativa workshops där du får möjlighet att arbeta med dina egna elevarbeten. Lyssna till Pär Wohlin som under en förmiddag ger dig verktyg för att minska din egen stress i bedömning och betygssättning samt Daniel Barker som berättar om hur undervisningen kan anpassas efter elevernas svar.

Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Som jag skrivit i tidigare inlägg så anser jag att Mitt Flippade Klassrum skapar möjlighet och förutsättning för mig att på lektionerna arbeta i mycket större grad direkt gentemot varje enskild elev, jämfört hur det såg ut i mitt traditionella klassrum. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning?

Related: