background preloader

Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt

Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt
Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur. Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, får jag inte höra min elev sammanfatta kapitlet, utan snarare återberätta det. Det tar lång tid, det blir krångligt och varje liten detalj är med. De elever som varit frånvarande när kapitlet lästes, och för vilka sammanfattningen är extra viktig, tröttnar på att lyssna efter en stund. Nästa gång ja.

http://webb2.svedala.se/1larare/karnan-ett-satt-att-skilja-viktigt-fran-oviktigt/#more-1043

Related:  Beskriva och gestaltaLäsa och Skrivaläs-och skrivundervisningskrivaLäsförståelse, fonologisk medvetenhet, språklekar

Den röda tråden Pennvässaren finns från 1 febr 2012 att beställa från Studentlitteratur. Många pratar om den röda tråden men få har sett den. Ett av Makete-metodens speciella berättarverktyg är den röda tråden. Berättelsens struktur och framåtrörelse gestaltas av en synlig röd tråd.Ett rödfärgat rep på två meter fungerar bra.

Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning). Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta. Att diskutera

Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen Att läsning och skrivande stöttar varandra är något av en gammal sanning för många lärare. Men det har faktiskt varit svårt att hävda detta med stöd i forskningsresultat. I sin metastudie Writing to read redovisar professor Steve Graham och Michael Hebert, forskande lärare, resultatet från en mängd forskningsartiklar som visar att det är just så. Positivt ja på tre frågor På jakt efter spänning Win win. Inte bara eleverna blir inspirerade av skrivlektionerna, Karin Olsson känner att undervisningen har fått ett lyft.Foto: Anna-Lena LundqvistEn doft av blyerts ligger i luften när svenskläraren och språkutvecklaren Karin Olsson låser upp dörren till klassrummet efter lunchen. Det har förmodligen gått åt en del på förmiddagen när treorna skrev nationella prov på Skutehagens skola i Torslanda i västra Göteborg. Trots det ser de pigga ut när hon inleder dagens skrivlektion. – Ni har tänkt kring början och slut, ni har tänkt på karaktärerna och platsen i berättelsen.

Aktiva eleverna under högläsning Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning. Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning).

Litterär gestaltning Du ska nu få lära dig allt du behöver veta om litterär gestaltning! Gestaltning är det enskilt viktigaste medlet för att göra din berättelse levande. Vad är gestaltning? Gestalta betyder "att ge något en form och en mening genom att visa upp det". På engelska lyder huvudregeln för författare: "Show, don´t tell" - och det handlar om just gestaltning! Att göra den enskilda läsningen gemensam De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet. Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka:

Critical literacy – se filmen med Karin! Varsågoda! Här får du chansen att se föreläsningen med Karin Jönsson från igår måndag 15/12. Efter föreläsningen var vi en mindre grupp, forskningscirkeln, som hade förmånen att få samtala med Karin under en timma. Ett reflekterande samtal, kan jag lova! Karin underströk att texter aldrig är neutrala varför vi måste arbeta med frågor som ”Vem säger något i texten?”

Progression 4-rutan. Fler personer.  Då fortsätter vi progressionen i att skriva berättelser i den Narrativa genren. Vi började arbetet med att skriva i 4-rutan för att alltid skriva med ”röd tråd”. Vi fortsatte med 8-rutan för att behålla den röda tråden men att även göra berättelserna mer beskrivande. Progressionen efter det blev att skriva berättelser med röd råd som var mer beskrivande men där det skulle vara fler problem med. Vi använde då ”flerproblems-mallen”.

Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka.

Skrivövning: Att beskriva platser Med en bra platsbeskrivning kan man ta med sig läsaren vart man vill! Beskriv platsen med så många detaljer att läsaren kan skapa sig inre bilder och känna sig förflyttad dit! Några tips när du beskriver en plats: Beskriv alltså inte bara vad som SYNS och HÖRS, utan vad som LUKTAR, SMAKAR och KÄNNS. Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Att jag själv tycker att det är klurigt är nog för att långt inne finns samma vånda gömd.

Related: