background preloader

Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt

Kärnan - ett sätt att skilja viktigt från oviktigt
Det här läsåret har jag arbetat med ”En läsande klass” och låtit det arbetet få ta ganska mycket tid i anspråk. Just nu fokuserar vi på lässtrategin som fått namnet ”cowboyen”, dvs förmågan att sammanfatta det viktigaste i en text. I det arbetet erbjuder”En läsande klass” i form av t.ex. ”Först – sedan – slutligen” goda stödstrukturer för att hålla den röda tråden, men jag har uppmärksammat en helt annan sak som skapar svårigheter för eleverna när de ska göra sammanfattningar av det lästa, åtminstone så länge det handlar om skönlitteratur. Allt för ofta, när jag t.ex. ber en elev sammanfatta förra kapitlet av en högläsningsbok, får jag inte höra min elev sammanfatta kapitlet, utan snarare återberätta det. För att eleverna skulle få upp ögonen för vad en sammanfattning kan vara, lät jag dem prova att sammanfatta förra kapitlet med max tre meningar. Nästa gång ja. Related:  svenska

"Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen" För mig har det alltid varit oerhört viktigt att vara medveten om att läsning består av flera delar och att vi måste vara mycket tydliga med vårt syfte i läsundervisningen. Eftersom jag undervisar de allra yngsta så är en mycket viktig del i min läsundervisning att få eleverna att knäcka läskoden. Att förstå den tekniska sidan av läsningen genom att kunna koppla ljud- bokstav, ljuda ihop ljuden till ord och så småningom automatisera färdigheten och då läsa med flyt. Denna process går väldigt snabbt för en del elever medan andra behöver mycket träning. Därför är det viktigt att både i skolan och i hemmet ge tid till att träna avkodning. För att träna avkodningen i skolan schemalägger vi alltid parläsning ganska många veckor in på höstterminen. Vår medvetna strukturerade undervisning i att utveckla läsförståelse tar sin utgångspunkt i högläsningen. I åk 1 har vi en läslära som vi utgår ifrån. Nytt för i år är att vi kommer att arbeta ämnesövergripande med SV/SO/NO.

Bildpromenad med Läsfixarna Häromdagen var jag på Skolverket för att diskutera Läslyftet och då var det en pedagog som berättade om hur hon brukar använda bilderböcker för att gå på "bildpromenad". Tillsammans med eleverna läser man bilderna före man läser texten både för att skapa förförståelse och intresse. Begreppet är myntat av Ann-Marie Körling och hon beskriver tillvägagånssättet på sin blogg. Jag tänkte att detta måste jag testa och sagt och gjort så letade jag upp en av våra fina pdfer i "En läsande klass". Ett textutdrag hämtat från Moni Nilssons bok " Bästa vänner" som är en lättläst bok med många fina bilder. Jag tog upp pdf-utdraget på vår smartboard och visade inte eleverna första sidan utan den sida som följer där vi kan se två barn stå på en balkong med en fantastisk utsikt. Eleverna fick förutspå vad boken skulle kunna handla om utifrån bilden med balkongen och förslagen var många.

lässtrategier Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Det finns antydningar till att antagonisten i den verklig världen påminner om fienden i den magiska världen. Det vore också roligt om du återkopplade till mig om ni använder materialet. Framsida – Hej!

Läs- och skrivundervisning Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. Hur får man barn att älska resan? - Läsning kräver lite tid och engagemang. Tror du inte att du orkar med det som förälder, strunta i det! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. *Finns ej att tillgå i bokhandeln.

Minibladet.se & ASL I klassrummet använder vi oss av minibladet.se i kombination med ASL. Minibladet blir ett redskap för att ge eleverna kunskap om nyhetsläsning, samarbete och skrivande. Jag väljer att använda minibladet.se eftersom det blir ett inkluderande arbetssätt. Elever med språksvårigheter, som inte knäckt läskoden eller har svenska som andraspråk kan delta. Som pedagog behöver jag inte oroa mig över att eleverna stöter på olämpligt material eftersom sidan är för barn. Eleverna har visat stort intresse för datorerna när vi använder ASL. Eleverna arbetar i par, de får klicka runt på sidans nyheter för att sedan gemensamt välja ut en. När eleverna valt nyhet får de berätta varför de valt just den. Ladda ner rutor Läs mer:Klassens arbete med minibladet klassblogg Vårt arbete beskrivs i ett reportage av Pedagog Malmö Jag publicerar tips till lärare och föräldrar varannan lördag på minibladets sida föräldrar och skola

Monster och ASL Tänk att du kommer till din arbetsplats en tidig morgon. Din arbetsplats är fylld av rosa, klibbigt slime – hur reagerar du? Troligtvis inte som ett gäng sjuåringar som kommer till skolan och fullständigt jublar och driver igång varandras fantasi. Vem har gjort så med klassrummet? Det är fantastiskt att arbeta med ASL – dock behöver vi ge eleverna upplevelser och inspiration till sitt skrivande. Här finner du lektionsbeskrivning och material, glöm inte – bjud på dig själv så fångas eleverna i leken Lektionstillfälle 1 – husetEleverna kommer till skolan och i klassrummet möts de av ett hus. Lektionstillfälle 2 – slimeEleverna kommer till skolan och möts av rosa slime i klassrummet. Läs merklassblogg Lektionstillfälle 3 – fotspår och brevNumera sprids en spänning på morgonen innan dörren till klassrummet öppnas. Material:brev Lektionstillfälle 4- monstervännerI fönstret ligger ett brev. Ett busigt monster biter fröken i örat Material:Monstervännerinstruktionhäfte Material:vante

Att starta upp med ASL – att skriva sig till läsning – och vidare mot åk 2 Nu närmar vi oss slutet av det här läsåret och det innebär att efter en skön sommar så nalkas en ny hösttermin. Tangentdansen har under året fått fler och fler följare både på bloggen och på facebook där vi finns med samma namn. Flertalet av er kanske får ta emot en årskurs 1 och är förstås helt sålda på att starta med ASL, ett beslut som ni aldrig kommer ångra. Det här inlägget är riktat till er, men även till er som är i starten av ASL undervisningen i årskurs 1. Jag har under mina tre år som bloggare i Tangentdansens regi, med stor inriktning mot ASL, uteslutande delat mitt arbete för att visa hur fantastiskt det här arbetssättet är, både för oss lärare/pedagoger och framför allt hur givande och framgångsrikt det är för våra elever. ). Det är en ganska direkt beskrivning av hur detta arbete gick till i ett klassrum under ett år. Rapport från årkurs 1 I den står det om bakgrunden till arbetet med ASL. Den finns under kopieringsmaterial här på bloggen. Årskurs 2 – hur fortsätter jag?

I drömmarnas värld – Skriv- och matteprojekt Jag såg en föreläsning av Bosse Larsson på UR samtiden. Han pratade om att vi inte kunde skapa motivation men motivationsskapande situationer. (Se mitt förra inlägg.) Att eleverna får använda digital teknik kan skapa motivationsskapande situationer. Häromdagen upplevde jag det även utan digital teknik. Här finns checklistan om någon vill använda det. Jag introducerade tänket och vi tittade på filmen som Mats Wänblad spelat in och började jobba. Nästa lektion som vi skulle jobba med berättelsetävlingen, för att alla skulle bli klara tänkte jag, så var det någon av eleverna som undrade om vi inte kunde titta på hur något bidrag från förra året såg ut. Helt plötsligt så var det en otrolig aktivitet bland eleverna. Så att titta på andra elevers texter att inspireras av ev tillsammans med tävlingsmomentet skapade denna motiverande situation.

Att skriva berättelser - Mia Kempe Om en dryg vecka har vi jullov och visst ska det bli skönt med lite ledighet? Själv ska jag försöka tänka på annat än skola och bara vara med familjen och ta det lugnt. Då kan det vara skönt att redan ha en planering att starta upp den nya terminen med. I min klass, en åk. 3, ska vi börja vårterminen med att arbeta med berättande texter. Att skriva berättande texter med levande beskrivningar av personer och miljöer, händelseförlopp osv är svårt för många elever. I detta blogginlägg tänker jag dela med mig av hur jag har tänkt att lägga upp arbetet. Konkretisering av mål för eleverna Allra först ska eleverna få ta del av målen för arbetsområdet. Uppstart av arbetsområdet Vi fortsätter sedan med att repetera vad eleverna redan kan. Gemensamt textskrivande Eleverna kommer att få en stödmall, en lista med olika rubriker, en arbetsgång samt en checklista att använda sig av. I nästa steg repeterar vi strukturen hos en berättande text. Individuellt textskrivande Lista med rubriker Veckans tips

Älgen Här kommer lite av varje om älgen. En liten faktafilm, ett papper där man kan skriva ner vad man kan om älgen, och en hand- och fotälg att pyssla. Skriv fakta om älgen Material: Vitt eller färgat (brunt, brungult) papper, A4.Blyertspenna.Sax.Akryl-/flaskfärg, brunt, vitt, gult, svart, ev grått.Ngt att ha färgen på.Svamp. Eller Kritor/vattenfärg, brunt, vitt, gult, svart, ev grått. • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras. Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

Related: