background preloader

Förändringar i svenska språket

Förändringar i svenska språket
Related:  Språkregler och förändringSpråkhistoria, språksociologi och minoritetsspråkSpråkSpråkhistoriaFramtiden?

Tre röster om svenska språkets framtid I fredags publicerade vi artikeln "Tänk om engelska var Sveriges nästa språk?". Här tycker tre personer med åsikter om det svenska språket till. Joakim Jardenberg, rådgivare, föreläsare och investerare – Svenskan är en alldeles för liten språkgrupp och det är en hämmande faktor för vår utveckling. Alla är överens om att det är en fördel för oss att vi är så ”duktiga på engelska”, tänk då vilken fördel det vore om engelska var vårt modersmål. – Det krävs massor med åtgärder, men de jag bedömer som de tre viktigaste är: Man ger engelskan ökad betydelse i skolan och efter en kort process blir svenska enbart ett fritt valbart språk, på samma nivå som till exempel kinesiska. Anna Hass, språkkonsult, Expressiva – Runt planeten har vi olika historier som format oss. – Ordens laddning och betydelse för en människa beror på så mycket mer än de bokstäver de består av. Thomas Baekdal, digitala medier-expert och författare

Kort svensk språkhistoria | Svenska språket Det har hänt mycket i svenskan under historiens lopp. Det kan man se om man jämför en runinskrift med en nutida text. Perioder Samtidigt med vikingatidens början (omkring 800) kan man urskilja svenska som eget språk. Här följer några viktiga förändringar på olika områden. Uttal Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. Skrift Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. Böjning Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Lånord och påverkan Med kristendomen (900-talet) kom ord från latin som mässa och kloster och grekiska som kyrka och biskop. Viktiga händelser Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Riksdagen antog en språkpolitik 2005.

Lyra Ekström Lindbäck: Gör arabiskan till nationellt minoritetsspråk Det här är Sverige och här talar man svenska.” En mening som allt oftare kommer att slängas i ansiktet på människor efter att Sverigedemokraterna fördubblat sitt valresultat, tillsammans med andra kränkningar och hot om våld. En mening som är allt annat än ursvensk. Man behöver bara blicka över havet för veta att den svenskspråkiga minoriteten i Finland ofta får höra samma sak, särskilt efter att Sannfinländarna fick 19 procent i riksdagsvalet 2011. På barer, i kollektivtrafiken, på arbetsplatser och i mer offentliga sammanhang: ”Det här är Finland och här talar man finska.” En mening som förstås inte stämmer. Att många vill lära sig arabiska är inte underligt. Mera underligt är att de här språkskatterna aldrig värderas särskilt högt på den politiska arenan i Sverige. Svaret är förstås: rasism. Politiska kommentatorer drar slutsatsen att det beror på att Sverige­demokraterna har varit de enda som har belyst integrationsfrågan.

Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Om språklig förändring Alla språkforskare är överens om att språk förändras – det är en naturlig del av många språks utveckling. 1. Under det senaste decenniet har det skett förändringar i användandet av pronomen i det svenska språket. Presentera frågeställningen. Rubrik: Hen och en i svenska språket 2. Presentera frågeställningen.

Svenska språket spås framtid i reservat Ordet språkvård är inte äldre än 1940-talet. Men företeelsen är gammal. Ambitionen att vårda det svenska språket har funnits sedan 1500-talet, och en diskussion om stavning och böjning kom i gång i slutet av 1600-talet. Sedan har det fortsatt, med Svenska Akademien, professorer, folkskollärare, Svenska språknämnden och på senare tid också språkkonsulter och statliga utredningar inblandade i omsorgen om det svenska språket. Orden för verksamheten har växlat. På 1600-talet gällde det att över huvud taget hävda svenskan mot andra språk. Språkvården bestod under den processen i standardisering. 1700-talets språkvård hade gällt det skrivna språket. Vägledande i språkvårdsarbetet blev under 1900-talet i allmänhet principen om ändamålsenlighet, formulerad av Adolf Noreen: den språkform var bäst som förenade tydlighet med största möjliga enkelhet. De språkkonservativa utmålas ibland som språkpoliser som bara vill demonstrera att de minsann vet hur det skall vara. Vi är inte där än.

Svenska språket spås framtid i reservat | Bo Lindberg | SvD När ivern att uppfostra svenska folket avtog i slutet av förra seklet, inföll också en avreglering i språket. Det slut på historien som avtecknar sig är nationalstatens upplösning, åtföljd av svenskans reducering till provinsdialekt. Ordet språkvård är inte äldre än 1940-talet. Men företeelsen är gammal. Orden för verksamheten har växlat. Om språkvårdens historia i Sverige har Ulf Teleman skrivit två volymer. På 1600-talet gällde det att över huvud taget hävda svenskan mot andra språk. Språkvården bestod under den processen i standardisering. 1700-talets språkvård hade gällt det skrivna språket. Stäng KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen Anmäl dig här Vägledande i språkvårdsarbetet blev under 1900-talet i allmänhet principen om ändamålsenlighet, formulerad av Adolf Noreen: den språkform var bäst som förenade tydlighet med största möjliga enkelhet. Telemans två volymer förmedlar sammantagna intrycket av ett förlopp som håller på att avslutas.

Affärssvenska – är det ett nytt språk? | Svenska språket När man kommunicerar med företag, myndigheter och offentliga instanser används en speciell nisch av det svenska språket. Inte så att grammatiken och satsbyggnaden är annorlunda, men däremot kan ordval och formuleringar i ett affärsdokument skilja sig från privata anteckningar. Vad är det då som utmärker affärssvenskan? Det handlar både om demokrati och ekonomi I flera årtionden har svenska myndigheter och företag aktivt arbetat med att förenkla och modernisera sitt sätt att kommunicera med medborgare och kunder. Större företag och organisationer har också egna språkvårdare. I Sverige kan vi konstatera att mycket arbete läggs ner på språkvård. Hur skriver man så att alla förstår? Vad är det som gör att en text blir svårbegriplig? Textens utseende har stor betydelse Det är inte bara innehållet i en text som är viktigt utan också hur texten är uppställd. Många företag använder sig av skrivmallar för olika dokument, ibland med färdigskrivna texter. Affärsdokument Att kunna skriva ger makt

2000-talets samtliga nyord 2000: atomslöjd, biovältare, blandkostare, cookie, dagshandlare, dogmafilm, dra ett streck i sanden, e-bio, e-demokrati, e-learning alternativt e- lärande, karriärcoach, keltisk tiger, kompetensväxling, mervärdesmat, mess, messa, nanoteknik, den nya ekonomin, plötslig vuxendöd, portfoliometoden alternativt portföljmetoden, rocka fett, sexslavhandel, trafficking, SMS-meddelande, transperson, vinstvarning, öråd 2001: apfälla, asymmetrisk krigföring, betårta/tårta), bin Ladin-rabatt, bioterrorism, fickla, hembränd, homoadoption, Ikeamonarki, julgranssyndrom, koldioxidsänka, kravallant, kravallturism/våldsturism), Lasse Berghagen-vin, Maudeffekten, mobilblottare, napptermometer, pensionärskuvös, personlig (som i personlig tränare), pulverbrev, reklejma, resultatvarna, skurkstat, sprejgodis, stafettläkare, talibanisering, taliban-tv, terapeutisk kloning, tok-, utsimningsbassäng, -varning, viagra (som metafor), zebralagen, 24-timmarsmyndighet, Källa: Språkrådet

Ska vi bry oss om språkdöden? Ngong, poyanáwa, squamish, karok, dyaabugay, ume­samiska och 467 till. Det är de språk i världen som klassas som akut utrotningshotade på språkuppslagsverket Ethnologues webbplats. Dessa språk talas av ett fåtal äldre personer och kommer med största sannolikhet att dö ut inom bara några år. Och fler hotas framöver. Enligt Unescos Red book of endangered languages är nära hälften, 2 473 stycken, av jordens språk hotade på sikt, eftersom få eller inga barn har dem som modersmål längre. Och? En annan debattör, den amerikanske socialpsykologen Roy F. Men oavsett vad dessa debattörer anser pågår räddnings­aktioner för språk, eller språkvarianter, runt om i världen, till exempel för kagulu och umesamiska (se artiklar på sidorna 24 och 35). Men går det verkligen att rädda språk som bara talas av några få personer och kanske inte ens har något skriftspråk? – Det är en knepig fråga, säger Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet. – Jag tror på flerspråks­ideologin.

Mammas f*tta När jag anlände till Kina hösten 1973 hade den stora kulturrevolutionära ordutrensningen redan ägt rum. Den enda återstående ordboken – Xinhua zidian, oumbärlig och därför inte möjlig att dra in – hade skattats på sina värsta (= bästa) skällsord och kötteder. Bland mycket annat var alla könsord försvunna. Knulla, cao, undviks fortfarande ofta i många populära lexikon, men har ofta en varningstext. Den kinesiska rumpan har däremot fortlöpande funnits kvar i många av sina anständiga och talspråkliga varianter: tun, pigu, pigudanr, ding, kao och allt vad som går att förbinda med denna ädla kroppsdel: fjärtar och fekalier. Självklart försöker jag inte genom någon sorts guilt by innuendo hävda att Svenska Akademiens ordlista skulle stå inför en lingvistisk kulturrevolution, men det går att skymta en ideologisk sluss, som kan vara värd att uppmärksamma. Medan somliga ord kan vara ”starkt nedsättande”, som ”fnask” och ”luder”, kan andra fås att passera något slags neutralt steriliseringsfilter.

Så ser framtidens språk ut Inte sedan 1906 har Sverige genomdrivit en stavningsreform. ”Stafningsukasen”, som den kallades, innebar att man förenklade stavningen av bokstäverna ”v” och ”t” i det svenska språket och därmed var den så kallade ”gammalstavningen” på väg bort. Någon snarlik reform har vi inte att vänta inom någon nära framtid, tror Susanna Karlsson, språkvetare på Språkrådet. – Nej, vi fokuserar på andra typer av reformer i dag. Men en fråga som möjligen skulle kunna leda till en större förändring, säger hon, är den om man borde byta ut subjektet ”de” och objektet ”dem” mot ett gemensamt ”dom”. – Det är väl den enda frågan som man på riktigt diskuterar. Ingen närstående omvälvande reform. – Och det är ”hen”. Allt annat än unikt är de förvärvade lånorden, som utgör en stor del av det svenska språket. Var de kommer ifrån kan däremot komma att förändras. I framtiden? – Det är väldigt svårt att veta. Kinesiskan är på frammarsch. Numera finns talspråket i skriftspråket, och vice versa, säger Karlsson.

Related: