Kort svensk språkhistoria | Svenska språket Det har hänt mycket i svenskan under historiens lopp. Det kan man se om man jämför en runinskrift med en nutida text. Perioder Samtidigt med vikingatidens början (omkring 800) kan man urskilja svenska som eget språk. Här följer några viktiga förändringar på olika områden. Uttal Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. Skrift Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. Böjning Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Lånord och påverkan Med kristendomen (900-talet) kom ord från latin som mässa och kloster och grekiska som kyrka och biskop. Viktiga händelser Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Riksdagen antog en språkpolitik 2005.
Språkhistoria I Svenska 3 Pm-uppgift om språklig förändring Du har just börjat läsa på universitetet. Den första uppgiften din lärare ger dig är att skriva ett pm på temat språklig förändring. Det innebär att du med utgångspunkt i en frågeställning ska sammanställa fakta och åsikter från olika källor, analysera dessa samt dra slutsatser. Dina kurskamrater ska läsa ditt pm för att få information om temat, och din lärare kommer att bedöma det. Ett pm är i det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. Om språklig förändring Alla språkforskare är överens om att språk förändras – det är en naturlig del av många språks utveckling. 1. Under det senaste decenniet har det skett förändringar i användandet av pronomen i det svenska språket. Presentera frågeställningen. Rubrik: Hen och en i svenska språket 2. Presentera frågeställningen.
Affärssvenska – är det ett nytt språk? | Svenska språket När man kommunicerar med företag, myndigheter och offentliga instanser används en speciell nisch av det svenska språket. Inte så att grammatiken och satsbyggnaden är annorlunda, men däremot kan ordval och formuleringar i ett affärsdokument skilja sig från privata anteckningar. Vad är det då som utmärker affärssvenskan? Det handlar både om demokrati och ekonomi I flera årtionden har svenska myndigheter och företag aktivt arbetat med att förenkla och modernisera sitt sätt att kommunicera med medborgare och kunder. Större företag och organisationer har också egna språkvårdare. I Sverige kan vi konstatera att mycket arbete läggs ner på språkvård. Hur skriver man så att alla förstår? Vad är det som gör att en text blir svårbegriplig? Textens utseende har stor betydelse Det är inte bara innehållet i en text som är viktigt utan också hur texten är uppställd. Många företag använder sig av skrivmallar för olika dokument, ibland med färdigskrivna texter. Affärsdokument Att kunna skriva ger makt
Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize
Ska vi bry oss om språkdöden? Ngong, poyanáwa, squamish, karok, dyaabugay, umesamiska och 467 till. Det är de språk i världen som klassas som akut utrotningshotade på språkuppslagsverket Ethnologues webbplats. Dessa språk talas av ett fåtal äldre personer och kommer med största sannolikhet att dö ut inom bara några år. Och fler hotas framöver. Enligt Unescos Red book of endangered languages är nära hälften, 2 473 stycken, av jordens språk hotade på sikt, eftersom få eller inga barn har dem som modersmål längre. Och? En annan debattör, den amerikanske socialpsykologen Roy F. Men oavsett vad dessa debattörer anser pågår räddningsaktioner för språk, eller språkvarianter, runt om i världen, till exempel för kagulu och umesamiska (se artiklar på sidorna 24 och 35). Men går det verkligen att rädda språk som bara talas av några få personer och kanske inte ens har något skriftspråk? – Det är en knepig fråga, säger Östen Dahl, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet. – Jag tror på flerspråksideologin.
Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Under olika kapitel har vi fokuserat på olika lässtrategier och eleverna har förutspått, rett ut ord och uttryck, illustrerat sina inre bilder, ställt frågor och sammanfattat i sina loggböcker. Hela tiden har vi också haft författarperspektivet och funderat på varför Astrid Lindgren har skrivit som hon har gjort. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet. Vad skulle du göra i Nangilima?
Vad är svenska? Frågan kan verka dum. Vad är svenska? Det är ju det språk som talas i Sverige och som den här artikeln är skriven på. Det svenska språket finns beskrivet i grammatikböcker, och de svenska orden finns i ordböcker. Men var går gränserna för svenskan, i rum och i tid? 1. 2. Ingen av dem är skriven på nutida svenska. Gränsen för vad som är svenska har alltså inte bara att göra med vad vi kan tolka när vi hör eller läser. Det är märkligt, om ”svenska” helt enkelt är ett visst sätt att skriva och tala. Vad som hände när svenskan kom till vet man i stort sett. För 1 500 år sedan talade man på ungefär samma sätt i hela Norden, utom i de områden där man använde samiska eller finska. Först när kristendomen kom, för ungefär 1 000 år sedan, införde kyrkans folk den latinska skriftspråkskulturen. Islänningarna kallade till att börja med sitt språk för danska, märkligt nog. Man kan undra varför islänningarna använde det namnet. Snart skrevs det texter också i Sverige med det nya latinska alfabetet.
Lektionstips: referatskrivning Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan. Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1. 2. 3. Påstår
Gustav Vasa gjorde de svenska ärterna rara Flicker, kroner och skater möter man inte i skrift, såvida det nu inte handlar om en författares strävan att åstadkomma ett trovärdigt talspråk. Som markörer för talspråk börjar de här formerna emellertid att råka i bakvatten. Skriftspråksuttalet flickor, kronor och skator är betydligt vanligare, så vanligt att flickerna och kronerna och skaterna inte betraktas som talspråkliga normalformer utan utlöser indignerade lyssnarreaktioner över slafsighet när de någon gång hörs i radio. För en språkvetare å andra sidan framkallar dessa former en nostalgisk suck. Man får räkna med att deras tid är utmätt i det offentliga samtalets språk. I grannspråket danska finns inte frågan. Liknande var en gång på väg att hända även i svenskan. Den som hejdade e-formerna i skriftspråket var Gustav Vasa. Flickorna har alltså den gamle despoten att tacka för att de inte är flicker. Men varför heter det då inte bara i tal utan även på konservburkar och i kokböcker gula ärter, ärter med fläsk? H.C.
16 särskrivningar som visar varför vi behöver nya skolor Även den bäste kan råka särskriva ibland. Men ibland uppstår bra humor – och därför har vi listat de 16 skönaste särskrivningarna vi har hittat. Inspiration: Sverige mot särskrivning. 1. Ringmunk eller ring munk? 2. ”Svälj sväljreflexen!” 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. MALTE PERSSON: Språket, världen och jag Strax före det svenska valet råkar jag befinna mig i Tensta i Stockholm. I detta till stor del trivsamma, men så kallat "särskilt utsatta" område – "no go-zon" på högerpopulistisk svengelska – kommer Socialdemokraterna att få flest röster. Så är det också det enda partiet som alls har valarbetare där. Jag ser dock åtminstone en valaffisch för Moderaterna. Ulf Kristersson säger att i Sverige ska alla kunna svenska. Huruvida den vinner röster i Tensta lämnar jag öppet. Jag älskar ju svenska språket över nästan allting annat. Men jag är också själv invandrare. Att vara rolig och charmig kan jag glömma. Många hitflyttade lär sig aldrig tyska, och i nio fall av tio klarar man sig också fint med engelska. Mer internationell än så är inte vår internationella värld. Ett nytt språk är förstås också en vinst. Den i Berlin bosatta ryskspråkiga ukrainskan Katja Petrowskaja skildrar i memoaren "Kanske Esther", skriven på tyska, sin judiska släkts öden över lands- och språkgränser.